Kanada legaliserade cannabis i oktober 2018. I juli 2018 har en nationell attitydundersökning från University of British Columbia publicerats i J Drug Issues. Forskargruppen har kartlagt hur legaliseringen av rekreationellt bruk av cannabis påverkat unga vuxna. En undersökning gjord före legaliseringen (2017) jämförs med vad motsvarande åldersgrupp tyckte efter legaliseringen (2018). 
   Ungdomarna fick besvara frågor om hur de upplevde legaliseringen, var den bra eller dålig. Varje individ fick alternativen mycket bra, bra, dålig eller mycket dålig. Analys av resultatet ger vid handen att de unga vuxna upplevde legaliseringen negativt. Det framkom ingen signifikant attitydskillnad mellan pre- och post-grupperna.
J Drug Issues. https://doi.org/10.1177%2F0022042620908200

Skiftesarbete är en känd riskfaktor för olika såväl somatiska som psykiska besvär, speciellt sömnproblem. Upp mot 40 procent av skiftesarbetare sover sämre än de som arbetar dagtid. 

För att hantera sömnproblemen är det vanligt att inta alkohol. Till en början ges sömn, men problemet är att hälsorisken ökar och denna strategi leder i förlängningen till ännu sämre sömn. 

Artikelförfattarna har gått igenom den litteratur som finns inom området och sammanställt de 14 rapporterna som stod till buds.

Resultatet visar på att skiftesarbete är förknippat med högkonsumtion av alkohol (binge drinking). Anledningen till konsumtionen var i de flesta fall självmedicinering för att kunna sova eller att stressa av. Den största riskgruppen var enligt denna genomgång sjuksköterskor över 50 år. 

European Addiction Research. https://doi.org/10.1159/000507573

 

Bulletin nummer 3 2020

den 20 juli 2020
Kategorier: Bulletin-20
Bulletin nummer 3 2020

Bulletin nummer 3 2020

 

 
Bulletin nummer 3 2020 (PDF)

 

Till minne av Claudia Fahlke

den 7 juli 2020
Kategorier:


Foto Sternebring

Professor Claudia Fahlke har avlidit 55 år gammal. Claudia disputerade 1994 på en avhandling om alkohol och stresshormoner vid Göteborgs universitet. Hon blev docent 1998, och professor i psykologi 2006 vid Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet och erhöll 2015 en professur i hälsopsykologi med inriktning mot beroendepsykologi vid samma universitet. Hon var också verksam vid Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset. 
  Mångsidigheten och bredden i hennes studier och dess tillämpningar har grundat sig i studier från djurexperiment till neurofysiologi, biologisk psykologi till kliniska problemområden. 2013 fick hon Centralförbundets för alkohol och narkotikaupplysning, CAN´s, drogforskningspris för framstående insatser inom psykologisk beroendeforskning. Redan 2000 etablerade hon forskargruppen Addiction Psychology: Clinical and Experimentell Research (APEC), som är den nationellt största forskargruppen inom beroendepsykologi. Hennes tvärvetenskapliga forskning har skett i samarbete med bl.a. kollegor vid psykologiska institutionen, från socialt arbete, psykiatri, farmakologi och genetik. Hon lade grunden till ett tvärprofessionellt nätverk 2004, som 2013 blev en tvärprofessionell och partsammansatt centrumbildning, Center for Education and Research on Addiction, CERA, som arbetar för att stärka och utveckla utbildning och forskning inom ANDTS-området (Alkohol, Narkotika, Dopning, Tobak, Spel). Claudia var dess föreståndare 2013 - 2018 och fick 2014 ta emot Göteborgs universitets samverkanspris för CERA´s arbete. 
   Förutom en omfattande vetenskaplig produktion har kunskap i beroendepsykologi förmedlats i flera böcker, bl.a. blev hon redaktör för läroboken Handbok i missbrukspsykologi - teori och tillämpning, 2012. Hon hade stort ansvar för utbildningen i beroendepsykologi vid institutionen och initierade Sveriges landets första masterutbildning i beroendevetenskap med inriktning mot psykologi. 
   Hennes breda kompetens inom beroendeområdet och goda samarbetsförmåga medförde att hon anlitades som expert i många sammanhang såsom vetenskaplig expert i flera forskningsråd, Socialstyrelsens riktlinjearbete, Systembolagets utvecklingsgrupp för alkoholforskningsfrågor, Kriminalvårdens ackreditering av behandlingsprogram. Hon var initiativrik och drivande inom sitt ämne och deltog i debatten kring olika beroendefrågor. Hennes varma, engagerande sätt och gedigna ämneskunskap blev mycket uppskattade i de stora nätverk, som hon etablerade kring sig. Under många år hade jag återkommande kontakter och goda samarbeten med Claudia. För mig var hon en högt uppskattad kollega och vän, kunnig, inspirerande och generös, och hon lämnar ett stort tomrum efter sig.   

Agneta Öjehagen, professor emerita
Lunds universitet

 

 

För några år sedan beslagtogs 2 ton captagon (amfetamin+theofyllin) och kokain som en saudisk prins försökte föra ut från Libanon till Saudiarabien. Det var ett anmärkningsvärt stort beslag och noterades som det största någonsin, men som nu med råge överträffas av den italienska polisen som konfiskerat 14 ton av den syrisktillverkade drogen captagon. Marknadsvärdet uppskattas till 1 miljard euro(!). Det är, enligt italienska polisen, en tänkt finansiering av IS som nu gått upp i rök.
   Captagon är från början ett syntetiskt framställt läkemedel från Tyskland 1961 och förskrevs under indikationer som narkolepsi och depression, men även mot andra näraliggande sjukdomstillstånd. 
   Idag finns ingen medicinsk indikation för captagon, men förvisso används drogen fortfarande, inte minst inom militära verksamheten i Syrien. Här är det naturligtvis av samma anledning som de krigförande makterna under andra världskriget lät sina soldater ta amfetamin för att bli mer uthålliga och inte behöva så mycken sömn och vila. 
   Framför allt är captagon en variant av amfetamin i, enligt UNODC, framför allt Syrien, Saudiarabien och Jordan. Det är förhållandevis enkelt att framställa captagon, som idag produceras i stora volymer i Syrien.
   Den har alltid haft sina användare inom företrädesvis arabvärlden. De positiva upplevelseeffekterna är desamma som för amfetamin och de negativa lika besvärande. Samma beroendepotential även om captagon från början lanserades som ett milt amfetamin.
SR200701, Wikipedia, Forbes, UNODOC.

EMCDDA (European Monitoring Centre for Drugs and Drug Addiction) följer drogutvecklingen i Europa under coronapandemin. Rapporten från juni visar att det finns vissa förändringar i droganvändandet under den initiala fasen av COVID-19.
   Sett till hela EU har det totalt skett en minskning av droganvändandet under de första skedet av pandemin. Det mest påtagliga är minskningen av användandet av kokain och MDMA (Ecstasy). För cannabis ser verkligheten lite annorlunda ut. Det finns en grupp som stoppat användandet helt eller minskat rejält. Det är de som tidigare använt cannabis mer sporadiskt. För de cannabisanvändare som intar drogen mer frekvent och intensivare är det tvärtom, här ser man en ökning. 
   När det gäller heroin så rapporterar flera länder en minskning av droganvändandet. Det beror främst på minskad tillgång. Samtidigt ses en ökning av intag av kompletterande droger, även en ökad efterfrågan på opioidsubstitutionsbehandling. Det rapporteras även om en ökning av receptbelagda läkemedel, främst bensodiazepiner.
   EMCDDA får inte fram några enhetliga linjer utan det finns lokala förändringar i droganvändandet, såväl mellan länder som inom ett land. 
   Det är viktigt att följa utvecklingen enligt EMCDDA, inte minst med tanke på att det kan förekomma såväl skadligt och riskfyllt beteende i samband med droghanteringen.
EMCDDA trendspotter briefing June 2020.  Impact of COVID-19 on patterns of drug use and drugrelated harms in Europe

 

Bulletin 3 2020






Månadslista