Cannabis som läkemedel ökar i Sverige

den 26 oktober 2020
Kategorier: Nyheter

Förskrivningen av cannabisläkemedlet Sativex ökar rejält under senare år enligt statistik från Socialstyrelsen. Förra året fick 426 patienter den sprayen, en fördubbling på fyra år. Munhålesprayen Sativex, som produceras av det spanska läkemedelsbolaget Almirall, godkändes i Sverige i januari 2012. 
   Enligt FASS är Sativex indicerat som behandling för att lindra symtom hos vuxna patienter med måttlig till allvarlig spasticitet orsakad av multipel skleros (MS), och som inte har svarat tillfredsställande på annan medicinering mot spasticitet och uppvisar en kliniskt signifikant förbättring av symtom relaterade till spasticitet under en inledande försöksbehandling.
   Sativex innehåller THC och CBD i förhållandet 1:1 (ungefär). En liknande produkt på svenska marknaden är Epidioles, som dock endast innehåller CBD och har indikationen epilepsi.
   Förutom den formella indikationen MS förekommer förskrivning av Sativex i liten omfattning även mot polyneuropatier, neuropatisk smärta och stroke. Största delen av ökningen är, enligt Läkemedelsverket, sannolikt en ökad diagnostik och behandling av MS-patienter.
   Behandlingen med cannabis som läkemedel är emellertid tveksam. Professor emeritus Fred Nyberg, professor i biologisk beroendeforskning vid Uppsala universitet:
   - Det finns inte tillräckligt forskningsunderlag som talar för användbarheten/effekten.
   Det danska läkarförbundets ordförande Andreas Rudkøping förmedlade i media för något år sedan: ”Den vetenskapliga grunden för att läkare ska förskriva cannabis existerar inte”. 

En ovanligt omfattande meta-analysstudie presenterades under hösten i The Lancet Psychiatry som konkluderar att cannabisberoende delar genetisk belastning med andra sjukdomar. Att cannabisberoende har en stark genetisk komponent är konstaterad i många studier. Herediteten uppskattas till 50-70 procent och förknippas därtill med ökad risk för psykisk sjukdom. 
   Målet med denna studie var att identifiera nya genetiska variationer genom GWAS som kan kopplas till cannabisberoende. Forskargrupperna (det är ett 40-tal namn på författarlistan av artikeln) utnyttjade två databaser (iPSYCH och deCODE) i vilka de tog fram 20 916 fall och 363 116 kontroller. 
   För att undersöka de genetiska överlappningarna mellan cannabisberoende och 22 utvalda sjukdomstillstånd behandlades data med den i detta sammanhang vanligaste metoden, linkage disequilibrium score regression, för att räkna fram de genetiska korrelationerna. 
   Två signifikanta loci hittades på kromosomerna 7 och 8. Undersökningen skiljer mellan beroende och ”användare” och finner att de båda grupperna uppvisar viss genetisk korrelation men visade på signifikant skillnad för 12 av de 22 sjukdomsspåren. Det finns uppenbarligen delvis skillnad genetiskt mellan de två grupperna. Cannabisberoendegruppen var postivt korrelerad med andra sjukdomstillstånd som ADHD, djup depression och schizofreni. 
   Författarna menar att resultaten av denna studie underbygger tidigare teori om att cannabisberoende delar genetisk belastning med andra sjukdomstillstånd och att det finns en uppenbar skillnad genetiskt mellan cannabisanvändning och cannabisberoende.
The Lancet Psychiatry 2020 doi.org/10.1016/S2215-0366(20)30339-4

Vad är GWAS?
GWAS står för Genome-Wide Association Study och innefattar undersökning av markörer över hela omfånget av DNA (eller genom) av ett stort antal personer för att hitta genetiska variationer som är förknippade till en speciell sjukdom. När man väl finner detta samband uppenbarar sig möjlighet att utveckla bättre strategier för att upptäcka, behandla och förhindra sjukdomen. 
   Att hitta dessa genetiska samband är speciellt viktiga för vanliga men komplexa sjukdomstillstånd som cancer, diabetes, hjärtsjukdom och psykiska sjukdomstillstånd. 

Bulletin nummer 4 2020

den 19 oktober 2020
Kategorier: Bulletin-20
Bulletin nummer 4 2020

Bulletin nummer 4 2020

 

 
Bulletin nummer 4 2020 (PDF)

 

Det delade huvudmannaskapet för beroende- och missbruksvården har kritiserats genom åren. Sedan Missbruksutredningen föreslog att regionerna skulle ta över ansvaret har frågan ständigt lyfts i debatten om kvaliteten på vård i Sverige, inte minst i skenet av den höga narkotikadödligheten.
   Regeringen har nu tillsatt en utredning för att se över insatser för personer med missbruk/beroende och annan psykiatrisk diagnos. Utredningen, som leds av Anders Printz, ska föreslå hur ansvaret kan samlas hos en huvudman.
   Alkohol & Narkotika arrangerar ett samtal om vilken betydelse ett samlat huvudmannaskap kan få för vården.
   Anders Printz (regeringens särskilda utredare) och Åsa Magnusson (ordförande för Svensk förening för beroendemedicin) deltar i ett samtal om huvudmannaskapet. Fler deltagare presenteras inom kort.
Samtalet leds av Alkohol & Narkotikas chefredaktör Julius von Wright.Samtalet sänds live på Alkohol & Narkotikas facebook den 4 november, kl 9-9.45. Då har du möjlighet att delta och ställa frågor! Sändningen kan även ses i efterhand.

Mer information inom kort på www.alkoholochnarkotika.se

Årets föreningsmöte 2020

den 17 oktober 2020
Kategorier: Nyheter

hålls på Hotel Royal Viking den 26 november med start klockan 17.00.
Coronatider gör att du har möjlighet att som alternativ vara med på mötet via Zoom.
   Med tanke på restriktionen på antalet närvarande vid mötet måste du idag anmäla ditt deltagande. Räcker med namn, men om du vill vara med via datorn måste vi även ha din mail-adress för uppkoppling till Zoom.

Anmäl dig till vår ordförande Åsa Magnusson asa.magnusson@ki.se
Du är välkommen till Royal Viking och föreningsmötet!

Debatt: svensk narkotikapolitik

den 10 oktober 2020
Kategorier:

Lyssna gärna på debatt om svensk narkotikapolitik på Sveriges Radio den 14 oktober vid 7-tiden på morgonen. Vår förening representeras av vår blivande ordförande Joar Guterstam.

Protokollaug20






Månadslista