Föreningens årliga konferens har 2019 temat Det kroniska sjukdomsbegreppet vid beroende – till nytta eller skada?
   Konferensen hålls på Billingehus i Skövde mellan 7 och 8 november. 
   Det är ett 2-dagars möte med sjukdomsbegreppet som tema under dag 1 och fria föredrag under dag 2. Gemensam middag.
   Svenska och internationella föreläsare, däribland Professor Markus Heilig från Linköpings Universitet, 
Professor  Emeritus Nick Heather, Northumbria University, Professor Cecilia Magnusson, Karolinska Institutet och Dr Lee Hogarth Associate Professor, Exeter Univerity.
   Program kommer under våren i Bulletin och på denna hemsida.

Barndom utan baksmälla

den 14 januari 2019
Kategorier: Nyheter

På uppdrag av Systembolaget har Kantar Sifo genomfört under november 2018 två tusen webbintervjuer med personer mellan 25 och 75 år. Ett av huvudresultaten var att en dryg tredjedel (36 procent) av de tillfrågade hade någon gång uppmärksammat ett återkommande problematiskt användande av alkohol hos en förälder/vuxen boende med barn under 18 år. Dock utan att agera. Man visste helt enkelt inte hur man skulle gå till väga.
   Folkhälsomyndigheten har tidigare visat att vart femte barn påverkas negativt av att någon vuxen i närheten dricker för mycket alkohol eller tar droger.
   Detta är bakgrunden till att Systembolaget, Bris, Trygga Barnen, Maskrosbarn, Childhood och IQ startar initiativet Barndom utan baksmälla för att färre barn ska fara illa av vuxnas drickande.

Utvecklingen att förmedla hälsa inom olika områden via appar (m-hälsa) kommer nu snabbt. EMCDDA (European Monitoring Centre for Drugs and Drug Addiction, Lissabon) har i slutet av förra året gått igenom vad som finns inom EU när det gäller m-hälsa och narkotika.
   Det finns för närvarande två begrepp: e-hälsa, vilket är förkortning av electronic health som omfattar olika former av datasamlingar, för att stödja kliniska insatser och för att göra långväga hälsoinsatser möjliga. Det andra är m-hälsa (mobile health) som är en underavdelning till e-hälsa och är helt enkelt appar i telefonen (smartphones).
   Vid undersökningens slut i december 2018 fanns 67 olika appar tillgängliga hos de tre största företagen som tillhandahåller appar. Det utkristalliseras tre olika områden för de 67:
1. Sprida drogrelaterad kunskap och vara rådgivande
2. Förse droganvändare med behandlingsmöjligheter
3. För att bygga upp en kunskapsbank för professionella inom beroendevården
   Det finns, enligt EMCDDA, fortfarande betydande problem med m-hälsa. Viktigast att hålla i minnet är att de flesta apparnas innehåll inte är kvalitetskontrollerat, det finns heller praktiskt taget ingen vetenskaplig evaluering. Ett mindre problem om än ett problem är att det inte är samma hantering och behandling av beroendesjukdom i ett globalt hänseende.
   För oss i Europa är problemet USA – det finns trots likheter tvärkulturella skillnader kontinenterna emellan som kan vara svåra att värdera för den icke professionella grupp som använder apparna. I sinom tid kommer väl även detta att få en rimlig lösning.
www.emcdda.europa.eu

Svenska Läkaresällskapets pengaregn 2019

den 11 januari 2019
Kategorier: Nyheter

Det finns en hel rad med fina prispengar att hämta. Du anmodas att lämna förslag till pristagare direkt till Svenska Läkaresällskapet. 
   Mer information om priserna och tidigare pristagare finns på SLS hemsida  https://www.sls.se/om-oss/aktuellt/kalendarium/nominera-pristagare/
   Hela listan hittar du också i Bulletin nr 1 2019 (februarinumret).

 

Under 2018 har olika pilotprojekt genomförts i Stockholm inom framför allt polisen för att med förändrat arbetssätt få andelen berusade som uppfyller LOB-kraven att i högre omfattning komma till vård. Detta har naturligtvis fått till följd att trycket på Beroendeakuten ökat och från januari 2019 räknar man in ytterligare 8 sängplatser.
   Samtidigt vill man också få en utökad samverkan mellan de olika aktörerna: Beroendecentrum Stockholm, Södertälje sjukhus, Psykiatricentrum Södertälje, Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Södertälje kommuns socialtjänst och lokalpolisområde Södertälje.
   Bakgrunden till denna hedervärda satsning är bl a den utmärkta men hittills alltför njuggt mottagna missbruksutredningen från 2011.

Spelberoende och ökad dödlighet

den 6 januari 2019
Kategorier: Nyheter

Även om spelberoende visat sig vara en oberoende riskfaktor för självmord så är det få studier som presenterat andra dödsorsaker relaterade till denna diagnos. Mot denna bakgrund har en forskargrupp vid Lunds universitet under ledning av Anna Karlsson och Anders Håkansson gjort en nationsövergripande registerstudie omfattande 1 625 män och 474 kvinnor vilka fick sin diagnos när de var mellan 18 och 83 år (medelåldern var 36,5). Syftet med denna studie var att få reda på risken för fullbordat suicid och den allmänna dödligheten (komorbiditeten) hos individer med diagnosen spelberoende.
   Spelberoendediagnosen togs fram från Socialstyrelsens nationella patientregister och dödsorsaksregister.
   Av de 2 099 individerna var det 67 som avlidit och av dessa 21 som tagit sitt liv. Enligt SMR (Standardized mortality ratios) är det en 1,8-faldig ökning av personer mellan 20 och 74 år jämfört med den allmänna populationen. Vid en jämförelse enbart för självmord är det vid motsvarande jämförelse en 15-faldig ökning.
   När det gäller den generella dödligheten ökade samtidig depression risken för självmord. Döden var också kopplad till högre ålder och till hjärt-kärlsjukdom.
   Resultaten visar med all önskvärd tydlighet att individer med diagnosen spelberoende (gambling disorder) måste tas på stort allvar inom den medicinska/psykiatriska professionen med behandlingsintervention när det gäller den allvarliga samsjukligheten. Det finns en suicidrisk för gruppen som är lika hög som för individer med annat beroende och annan psykisk ohälsa. De nya direktiven från 1 januari beträffande spelberoende måste implementeras.
   Karlsson A, Håkansson A. Gambling disorder, increased mortality, suicidality, and associated comorbiditu: A longitudinal nationwide register study. J Behav Addict 2018;Dec 1;7(4):1091-1099.

Preliminära resultat från en stor undersökning från Stockholms universitet visar på en ökad dödlighet efter utskrivning från Statens Institutionsstyrelses LVM-hem. Studien omfattar 2 665 individer som följts under ett år efter utskrivningen och eventuella dödsfall som inträffat under detta år har noterats.
   Risken att dö under första månaden efter utskrivning från LVM-hem är ungefär 100 gånger högre än risken hos totalbefolkningen.
   Det var 121 personer som inom året avled och av dessa var det 21 under första månaden efter utskrivningen. Den statistiska bearbetningen visar att dessa siffror motsvarar en risk på 9,3 per 100 personår för död under de första 31 dagarna och en risk på 4,7 per 100 personår under första året. Det är sålunda en dubbelt så hög risk att dö under första månaden efter utskrivningen jämfört med risken at dö under första året.
   Dessa skattningar kan jämföras med risken att dö hos personer inom samma ålderssegment i totalbefolkningen för samma tidsperiod: 0,08 per 100 personår.
   Huvudansvarig för studien är fil dr Anders Ledberg vid Institutionen för folkhälsovetenskap vid Stockholms universitet. Resultatgenomgången och slutbearbetningen av rapporten pågår och publicering sker tidigast i höst. 

Det är hög tid att förändra beroendevården för att minska utslagning och tidig död.
   Det som krävs är att samla behandlingsansvaret hos sjukvården. De parallella system som finns idag leder till bristande resurser och ojämlikhet mellan olika landsändar, skriver Gerhard Larsson som ledde Missbruksutredningen 2011, i Svenska Dagbladet.
   Efter internationella jämförelser bör drogdödligheten på 15 år kunna halveras med denna nya ansvarsfördelning.
   Svensk förening för beroendemedicin står bakom Gerhard Larssons förslag om att samla ansvaret för både behandling och tvångsvård för beroende inom sjukvården, precis som det fungerar för andra psykiatriska diagnoser. Att dessa centrala förslag inte blev verklighet redan när Missbruksutredningen presenterades 2011 var en besvikelse, men det finns en del som tyder på att det idag finns en större politisk öppenhet i de här frågorna. Förhoppningsvis kan också vi i Sverige vara beredda att ta lärdom av hur de flesta andra länder hanterat detta, precis som Larsson skriver i sin debattartikel.
Gerhard Larsson, SvD Debatt 27.12.2018; Socialdepartementet: Missbruksutredningen SOU 2011:35

Under december har SKL lagt fram en handlingsplan mot missbruk och beroende för personer mellan 13 och 29 år.
   Handlingsplanen ska fungera både som underlag för beslut och utvecklingsarbete. Beslutsdelen beskriver vilka problem som behöver lösas och ger förslag till åtgärder. Det finns även två fristående kunskapsunderlag som kan läsas och användas som inspiration av den som vill fördjupa sig i frågorna.
   Följande områden behandlas: · Synen på missbruk. · Lättillgänglighet. · Samverkan, samordning och delaktighet. · Tidig upptäckt och tidiga, samordnade insatser. · Stöd och behandling – inklusive frågan om ansvarsfördelning mellan huvudmännen och gränssnitt mellan socialtjänstlagen (SoL) och hälso- och sjukvårdslagen (HSL). · Kunskapsutveckling.
   Från Svensk förening för Beroendemedicin välkomnar vi denna handlingsplan och ser fram emot resultat i rätt riktning, dvs följer Missbruksutredningen från 2011. Det gäller framför allt att man vill avskaffa begreppet missbruk och ersätta med skadligt bruk och utreda om kriminaliseringen av bruk av narkotika fyller den avsedda funktionen (!) samt inte minst attman vill klargöra gränserna mellan kommuner och landsting vad gäller behandling: landstingen ska ha ansvar för psykologisk behandling; kommunerna för sociala insatser. Sistnämna borde kanske förtydligas (om än självklart) att landstingen ska ha ansvar även för den medicinska behandlingen.
www.skl.se

 

 

För att få kunskap om effekterna, positiva så väl som negativa, av legaliseringen av cannabis som trädde i kraft under hösten 2018 har British Columbia-universitet gett professor MJ Milloy i uppdrag att vara huvudansvarig för en nationell studie. Milloy arbetar som epidemiolog vid universitetets Centre on Substance Use.

   I uppdraget ingår bl.a. att undersöka möjligheten att cannabis kan förhindra farliga överdostillstånd vid opioider och andra droger.

   Genom kliniska försök kommer forskargruppen även att se huruvida cannabis kan spela en terapeutisk roll för opioidbrukare så att dessa inte avviker från behandlingsplanen. Det finns rapporter, dock inte konklusiva, som talar till behandlingsmetodens fördel.
Georgia Straight dec 2018 (nyhetstidning från Vancouver)

bulletin 3 19






Månadslista