I USA är det nu elva stater och District of Columbia som ha legaliserat marijuana. Tre universitet (Washington State University, Stockton University och University of Utah) har publicerat en rapport om hur legaliseringen har påverkat kriminaliteten.
   Det finns tidigare publicerade studier, men dessa har inte varit konklusiva. Nu gjordes en rejäl satsning och det var staterna Colorado och Washington som undersöktes. De har haft längst tid med legaliseringen. Forskningen leddes av kriminaljuridikprofessor Rubin Lu vid Stocktonuniversitetet.
   Studien omfattade de två staterna före och efter legaliseringen och jämförelse gjordes med 21 stater som inte har legaliserat marijuana.
   Resultatet kan snabbt sammanfattas: det finns inga statistiskt signifikanta långtidsskillnader när det gäller vålds- eller egendomskriminalitet. Ett undantag noteras dock, inbrotten minskade i staten Washington under undersökningsperioden.
   Forskargruppen menar att legaliseringen och försäljningen av marijuana har i de undersökta staterna haft mininal eller ingen effekt på den grövre brottsligheten.
Ruibin Lu, et al. The Cannabis Effect on Crime. Justice Quarterly 2019. https://doi.org/10.1080/07418825.2019.1666903

Mental ohälsa och riskkonsumtion av alkohol samverkar ofta. Från Lunds universitet kommer en studie som belyser behandlingsaspekter kring depression och riskkonsumtion av alkohol.
   Syftet med studien var att undersöka hur dryckesmönstret ser ut efter evidensbaserad depressionsbehandling. 540 patienter deltog i undersökningen.
   Resultatet visar att alkoholkonsumtionen inte förändrades trots en effektiv depressionsbehandling. Författarna menar att patienter med depression också ska undersökas huruvida en skadlig alkoholkonsumtion föreligger. Båda tillstånden ska behandlas enligt gängse behandlingsmodeller.
Strid C, et al. BMJ Open 2019;9:e028236. DOI:10.1136/bmjopen-2018-028236

 

Den europeiska drogmarknaden omsätter årligen minst 30 miljarder euro. Det är en guldkalv för den organiserade brottsligheten. Detta fastslår det europeiska narkotikaorganet EMCDDA med eftertryck i den senaste årsredovisningen av narkotikan i EU-länderna (inklusive Turkiet och Norge).
   Den största drogen är som tidigare cannabis (39%), sedan följer kokain (31%), heroin (25%), amfetamin (3%) och MDMA (2%).
   Drogmarknaden leder till till fysiskt och psykiskt lidande och leder i många fall till döden, men det finns också andra förfärande aspekter. Den kriminella världen (även terrorism) är starkt involverad i drogerna. Mord, våld, gängkriminalitet och miljöskador följer i narkotikans spår liksom ekonomiska, legala oegentligheter och korruption som kan gå långt in i samhällsstrukturen (offentliganställda, regeringsmedlemmar, styrelser etc).
   Drograpporten tar för svensk del fasta på bekymret med drogförsäljning som sker av asylsökande, ofta gatubarn som kommer från främst Afganistan. Det är polisen i Göteborg och Stockholm som lämnar den rapporten. I bakgrunden finns kriminella gäng som tvingar genom hot och våld dessa unga att vara försäljare.
   Europa översvämmas av droger vilket gör att priserna pressas neråt och för närvarande är narkotikan billigare än den varit under den senaste tioårsperioden. Detta trots att EMCDDA ser en ökad kvalitet på de flesta drogerna (renare och högre effekt).
   När det gäller vägarna in i Europa så ses en ökad transit av framför allt kokain genom Afrika. De största produktionsländerna av droger är Afganistan och Sydamerika, men Kina och i viss mån Indien kommer alltmer och det är här som de flesta nya psykoaktiva drogerna produceras (eller prekursorer till dem). Praktiskt taget all produktion och handel med drogerna styrs av organiserade kriminella organisationer.
Källa: emcdda.europe.eu

Under år 2018 minskade antalet narkotikarelaterade dödsfall i Sverige med 10 procent jämfört med 2017. Minskningen beror främst på färre dödsfall på grund av att intaget av fentanylliknande substanser minskat.Totalt skedde 566 dödsfall jämfört med 626 dödsfall år 2017.
   Av de narkotikarelaterade dödsfallen är ungefär 70 procent män. Överdoser är den vanligaste orsaken och opioider förekommer i 86 procent av dödsfallen.
   Någon tillförlitlig statistik kring naloxonläkemedlets livräddande insatser vid heroinöverdoser finns ännu inte. Det är för tidigt eftersom det var först under 2018 som flera flera åtgärder vidtogs för att göra naloxon mer tillgängligt för personer i riskzonen för överdoser, samt för närstående och personal inom räddningstjänsten.
Folkhälsomyndigheten

I år bytte Svensk förening för Beroendemedicins (SfB) augustikonferens skepnad. Augusti blev november och det vetenskapliga mötet arrangerades tillsammans med SAD (Svenska föreningen för Alkohol och Drogforskning). Till den sedvanliga endagarskonferensen plusades på ytterligare en halv dag.
   Programmet utannonserades i början av våren och intresset var överväldigande. De 115 platserna blev fullbokade redan före midsommar! Efter mötet kan konstateras att det blev ingen besvikelse, snarare tvärtom.
   Den första dagen började med utdelning av tre priser: Bengt Göranssons pris från Systembolaget, Nordic Drugs och Svensk förening för Beroendemedicins Stora Pris och Svensk förening för Beroendemedicins Jörgen Engelstipendium. Pristagarna och summering av motiveringarna presenteras i detta nummer av Bulletin.
   Ett fullödigt och mycket uppskattat vetenskapligt program började efter prisutdelningarna. Det var en handfull internationella storheter inom området som inbjudits. Denna session avslutades med en paneldebatt och dagen avslutades med en postersession.
   Den andra dagen var vikt för fria föredrag kring temat Vad händer just nu inom svensk beroendeforskning? Det var 12 utmärkt framförda kortversioner av aktuell forskning från olika lärosäten inom landet.
   Det här var första gången som SAD och SfB hade ett gemensamt vetenskapligt program, som var exemplariskt anordnat, främst beroende på våra båda föreningars ordförande Elisabet Jerlhag Holm och Åsa Magnusson med medarbetare uppenbarligen lagt ner själ och hjärta i ambitionen att få det hela att klaffa perfekt.
Stor sammanfattning av de vetenskapliga dagarna kommer i Bulletin nr 1 2020.

Studiebesök 2020: St Petersburg

den 10 november 2019
Kategorier: Nyheter

Svensk förening för Beroendemedicin arrangerar sedan decennier för medlemmar ett studiebesök ungefär var tredje termin. Det är dags att under hösten 2020 få ta del av de spännande ryska beroendeprogrammen. Föreningen är inbjuden till St Petersburg den 10 - 11 september. BOKA REDAN NU DESSA DATUM. 
   Program och detaljer kommer efter hand på hemsidan. 

Bertil Göranssons resestipendium för 2019 går till Stina Ingesson som är legitimerad psykolog och doktorand vid Karolinska Institutet. Hon blev master i psykologi 2010, därefter legitimerad psykolog och är sedan 2017 doktorand vid Karolinska Institutet. Hon forskar nu om kontrollförlust vid alkoholkonsumtion bland ungdomar och vuxna.
   Priset på 30 000 kronor finansieras av Systembolaget och delades i år ut vid 2019 års novemberkonferens i regi av SAD och Svensk förening för Beroendemedicin.

Motivation: Stina Ingesson är en välkvalificerad ung forskare inom området som rör prevention, riskbeteenden samt relaterade hälsoproblem. Hon har studerat såväl vuxnas som ungas kontrollförlust vid alkoholkonsumtion. Svårigheten att begränsa konsumtionen vid ett specifikt tillfälle bejakas särskilt av yngre individer.
   Fokus i ansökningen är på utveckling och validering av en kortversion av Impaired Control Scale.
   Forskningen kommer att ge ett nytt verktyg som blir mindre tidskrävande att fylla i och därmed mer attraktivt både inom beroendespecialistvården och i en bredare klinisk kontext.


Stina Ingesson
/Foto:Sternebring 

 

Sedan flera år tillbaka görs en samlad insats från tull och polis inom EU och ytterligare nio länder mot illegala vapen och narkotika. Tillslaget 2019 skedde under september månad och för Sveriges del var samtliga polisregioner och Nationella operativa avdelning invovlerade och tillsammans med Tullverket gjordes omfattande kontroller av gods- och passagerartrafik vid flera hamnar. Specialtränade narkotika- och vapenhundar hjälpte till. Flera husrannsakningar genomfördes hos misstänkta personer och kontroller utfördes också hos vapenhandlare.
   Även i år blev det napp, rejält napp: 52 vapen togs i bleslag och över 90 000 narkotikaklassade läkemedel. Bland vapnen noterades pistoler, revolvrar, gevär, ett illegalt elchockvapen och en handgranat.
   Förutom beslagen anhölls åtta personer för smuggling av narkotika, alkohol och vapen.
   Under några septemberdagar genomfördes aktionen i 28 länder: Belgien, Bulgarien, Tjeckien, Tyskland, Estland, Grekland, Spanien, Kroatien, Italien, Cypern, Ungern, Nederländerna, Österrike, Polen, Portugal, Rumänien, Slovenien, Storbritannien, Sverige, Albanien, Bosnien, NordMakedonien, Serbien, Montenegro, Kosovo, Schweiz, Moldavien och USA.
www.Tullverket.se

I slutet av maj försvarade Martin Kåberg sin avhandling Hepatitis C in people who inject drugs in the Stockholm needle exchange program : incidence, spontaneous clearance and change in risk behaviour vid Institutionen för medicin, Karolinska universitetssjukhuset Huddinge. Huvudhandledare har professor Ola Weiland, Karolinska Institutetet varit och opponent professor Graham Foster Barts vid University of London.
   Syftet med avhandlingen var att studera förekomst av hepatit C, frekvens av nysmitta, hur många som läker ut hepatit C, graden av leverskada orsakad av hepatit C samt hur förändring av injektionsriskbeteende ser ut över tid hos personer som injicerar droger och som är inskrivna på sprututbytet i Stockholm.
   Det är kliniskt och politiskt viktiga resultat som Kåberg presenterar i de fyra i avhandlingen ingående arbetena. Kåbergs forskning är en viktig pusselbit i kampen att eliminera hepatit C år 2030 som är målet enligt WHO.

För femte året i följd ökar den drogrelaterade dödligheten i Europa enligt en rapport från EMCDDA (EU:s narkotikaorgan i Lissabon). Denna larmrapport visar på vikten av att öka insatserna för att förhindra dödsfallen. EMCDDA ger i rapporten förslag på effektiva åtgärder, den kanske viktigaste är generös naloxonförskrivning eller ännu bättre enligt narkotikaorganets forskningsrapporter: fritt uttag utan recept som visat sig effektivt i flera länder, inklusive Australien, Kanada, Italien, Storbritannien och Frankrike.
   En annan viktig insats är övervakade ”sprutrum” som finns i 8 EU-länder och Norge och Schweiz.
   De vanligaste drogerna som leder till överdosering och död är opioider (heroin eller syntetiska opioider). Andra droger om än i mindre omfattning är kokain, bensodiazepiner och syntetiska cannabinoider.
   Orsakerna till den dödliga utgången är nästan alltid någon av de tre möjliga 1) sänkt tolerans för opioider till följd av att individen avslutar fängelsevistelse, avgiftning på sjukhus eller liknande, 2) intar opioider tillsammans med alkohol, bensodiazepiner eller andra droger vilket ökar risker för fatal utgång eller 3) får vid intoxikation ingen hjälp av de som bevittnar utslagningen som leder till döden. Sedan visar det sig att om man en gång har överdoserat är det stor risk att överdosera fler gånger och varje överdosering är en presumtiv dödsfälla.
   Skottland är det land som per capita har högsta drogrelaterade dödsfallen inom EU. Det är i 9 fall av 10 som orsaken till döden är relaterad till opioider, 7 av 10 till bensodiazepiner, men viktigt är att nästan alla (85%) hade vid döden också flera droger än i sig. Andra länder som har hög överdödlighet efter överdos är Estland, Sverige och Norge.
   Såväl i Skottland som i Sverige och Estland rapporteras att fentanyl och fentanylderivat är förknippade med ett icke försumbart antal dödsfall.  
Emcdda 190830






Månadslista