En forskargrupp kring den världsledande kognitivexperten på cannabis, doktor Staci Gruber, har undersökt hur marijuana påverkar bilförare. I en körsimulator för bilar har kroniska tunga rekreationsanvändare av marijuana undersökts beträffande trafiksäkerhet. Under försöket var ingen påverkad av marijuana utan tvärtom, inget pågående intag. Kontrollgruppen hade aldrig använt någon form av cannabis.

   Resultatet blev anmärkningsvärt. Jämfört med icke-användarna, hade cannabisbrukarna fler olyckor, körde snabbare, och körde oftare mot rött ljus. De som börjat med cannabis tidigt i åren (före 16 års ålder) hade sämre resultat än de som börjat senare i livet. Forskning visar också entydigt på att tidig debut med droger, inklusive cannabis, är förknippad med sämre kognitiv förmåga (enligt en av forskarna, Mary Kathryn Dahlgren).
   Forskargruppen drar slutsatsen att rekreationsbruk av marijuana kan ha en negativ påverkan på körförmågan. Till detta må läggas att invånarna i de amerikanska delstater som legaliserat marijuana upplever ett ökat problem med förare som under färden är påverkade av drogen.
   Med tanke på en ökad marknad för medicinsk cannabis är det viktigt att också tänka på möjligt risktagande i trafiken. Eftersom det är olika kategorier användare finns anledning att undersöka förhållandet.
Forskningsrapport från McLean Hospital 14 jan 2020 (mvleanhospital.org). 
Foto Sternebring

Nykterhet mot förmaksflimmer

den 4 januari 2020
Kategorier: Nyheter

Stor alkoholkonsumtion är bland annat förknippad med förmaksflimmer, men vad sänkt alkoholkonsumtion (helst till noll) gör som sekundär prevention är oklart. Detta är bakgrunden till att en multicenter, prospektiv, öppen RCT-undersökning genomförts vid sex sjukhus i Australien.
   I studien inkluderades 140 vuxna som uppgav en veckokonsumtion på 10 standardglas (à 12 gram ren alkohol) eller mer och hade ett paroxysmalt eller bestående förmaksflimmer. Indelningen gjordes i två lika stora grupper: A skulle avstå från alkohol och B skulle behålla sin vanliga alkoholkonsumtion.
   Det tog längre tid innan den alkoholfria gruppen åter hade förmaksflimmer (p=.005) efter en tvåveckors kontrollperiod (nykterhet vs vanliga intaget) medan vid sexmånadersuppföljningen hade alkoholfria gruppen (A) signifikant skillnad i flimmerfrekvens jämfört med grupp B (p=.01).
   Forskargruppen tillåter sig konkludera att nykterhet reducerar flimmerfrekvensen för ordinära (enligt definitionen ovan) alkoholkonsumenter med förmaksflimmer.
N Engl J Med 2020;382:20-28

En statistiskt säkerställd ökning av receptbelagda sömn och ångestdämpande läkemedel utan läkarordnination för elever i årskurs nio är det mest anmärkningsvärda resultatet av 2019 års skolundersökning av elevers drogvanor. Under en femårsperiod har intaget ökat från tre till fem procent.
   Annars visar den aktuella undersökningen inte på några större variationer jämfört med föregående år. Nu ses en utplaning av den minskning som noterats under hela tvåtusentalet av alkohol- och tobakintaget.  
   Narkotikaanvändningen har legat på en i stort sett oförändrad nivå, men vad beträffar nätdroger och sniffning/boffning ses en diskret minskning från redan låg nivå.
CAN

Medicinsk cannabis saknar värde

den 17 december 2019
Kategorier: Nyheter

Medicinska cannabinoider (THC och CBD) inklusive medicinsk cannabis och syntetiska derivat har föreslagits spela roll i behandling av vissa psykiska sjukdomstillstånd. En forskargrupp från National Drug and Alcohol Research Centre under ledning av professor Louisa Degenhardt (Australien) har gått igenom vad som finns i vetenskapliga studier sedan 40 år tillbaka: 83 rapporter inklusive 40 randomiserade.
   Resultatet av denna meta-analys visar att det är tveksam evidens på att cannabis förbättrar depression, ångest, ADHD, Tourette, PTSD eller psykos. Det finns sålunda, fastslår forskargruppen, ingen vetenskaplig grund för att föreslå farmakologisk THC (med eller utan CBD) i behandlingsriktlinjer. Snarare konkluderas att riskerna är större än möjliga vinster, framför allt när det gäller depression, ångest och psykotiska symtom – här är risken att cannabisintag ökar problemen.
The Lancet 2019. DOI:doi.org/10.1016/S2215-0366(19)30401-8

I USA är det nu elva stater och District of Columbia som ha legaliserat marijuana. Tre universitet (Washington State University, Stockton University och University of Utah) har publicerat en rapport om hur legaliseringen har påverkat kriminaliteten.
   Det finns tidigare publicerade studier, men dessa har inte varit konklusiva. Nu gjordes en rejäl satsning och det var staterna Colorado och Washington som undersöktes. De har haft längst tid med legaliseringen. Forskningen leddes av kriminaljuridikprofessor Rubin Lu vid Stocktonuniversitetet.
   Studien omfattade de två staterna före och efter legaliseringen och jämförelse gjordes med 21 stater som inte har legaliserat marijuana.
   Resultatet kan snabbt sammanfattas: det finns inga statistiskt signifikanta långtidsskillnader när det gäller vålds- eller egendomskriminalitet. Ett undantag noteras dock, inbrotten minskade i staten Washington under undersökningsperioden.
   Forskargruppen menar att legaliseringen och försäljningen av marijuana har i de undersökta staterna haft mininal eller ingen effekt på den grövre brottsligheten.
Ruibin Lu, et al. The Cannabis Effect on Crime. Justice Quarterly 2019. https://doi.org/10.1080/07418825.2019.1666903

Mental ohälsa och riskkonsumtion av alkohol samverkar ofta. Från Lunds universitet kommer en studie som belyser behandlingsaspekter kring depression och riskkonsumtion av alkohol.
   Syftet med studien var att undersöka hur dryckesmönstret ser ut efter evidensbaserad depressionsbehandling. 540 patienter deltog i undersökningen.
   Resultatet visar att alkoholkonsumtionen inte förändrades trots en effektiv depressionsbehandling. Författarna menar att patienter med depression också ska undersökas huruvida en skadlig alkoholkonsumtion föreligger. Båda tillstånden ska behandlas enligt gängse behandlingsmodeller.
Strid C, et al. BMJ Open 2019;9:e028236. DOI:10.1136/bmjopen-2018-028236

 

Den europeiska drogmarknaden omsätter årligen minst 30 miljarder euro. Det är en guldkalv för den organiserade brottsligheten. Detta fastslår det europeiska narkotikaorganet EMCDDA med eftertryck i den senaste årsredovisningen av narkotikan i EU-länderna (inklusive Turkiet och Norge).
   Den största drogen är som tidigare cannabis (39%), sedan följer kokain (31%), heroin (25%), amfetamin (3%) och MDMA (2%).
   Drogmarknaden leder till till fysiskt och psykiskt lidande och leder i många fall till döden, men det finns också andra förfärande aspekter. Den kriminella världen (även terrorism) är starkt involverad i drogerna. Mord, våld, gängkriminalitet och miljöskador följer i narkotikans spår liksom ekonomiska, legala oegentligheter och korruption som kan gå långt in i samhällsstrukturen (offentliganställda, regeringsmedlemmar, styrelser etc).
   Drograpporten tar för svensk del fasta på bekymret med drogförsäljning som sker av asylsökande, ofta gatubarn som kommer från främst Afganistan. Det är polisen i Göteborg och Stockholm som lämnar den rapporten. I bakgrunden finns kriminella gäng som tvingar genom hot och våld dessa unga att vara försäljare.
   Europa översvämmas av droger vilket gör att priserna pressas neråt och för närvarande är narkotikan billigare än den varit under den senaste tioårsperioden. Detta trots att EMCDDA ser en ökad kvalitet på de flesta drogerna (renare och högre effekt).
   När det gäller vägarna in i Europa så ses en ökad transit av framför allt kokain genom Afrika. De största produktionsländerna av droger är Afganistan och Sydamerika, men Kina och i viss mån Indien kommer alltmer och det är här som de flesta nya psykoaktiva drogerna produceras (eller prekursorer till dem). Praktiskt taget all produktion och handel med drogerna styrs av organiserade kriminella organisationer.
Källa: emcdda.europe.eu

Under år 2018 minskade antalet narkotikarelaterade dödsfall i Sverige med 10 procent jämfört med 2017. Minskningen beror främst på färre dödsfall på grund av att intaget av fentanylliknande substanser minskat.Totalt skedde 566 dödsfall jämfört med 626 dödsfall år 2017.
   Av de narkotikarelaterade dödsfallen är ungefär 70 procent män. Överdoser är den vanligaste orsaken och opioider förekommer i 86 procent av dödsfallen.
   Någon tillförlitlig statistik kring naloxonläkemedlets livräddande insatser vid heroinöverdoser finns ännu inte. Det är för tidigt eftersom det var först under 2018 som flera flera åtgärder vidtogs för att göra naloxon mer tillgängligt för personer i riskzonen för överdoser, samt för närstående och personal inom räddningstjänsten.
Folkhälsomyndigheten

I år bytte Svensk förening för Beroendemedicins (SfB) augustikonferens skepnad. Augusti blev november och det vetenskapliga mötet arrangerades tillsammans med SAD (Svenska föreningen för Alkohol och Drogforskning). Till den sedvanliga endagarskonferensen plusades på ytterligare en halv dag.
   Programmet utannonserades i början av våren och intresset var överväldigande. De 115 platserna blev fullbokade redan före midsommar! Efter mötet kan konstateras att det blev ingen besvikelse, snarare tvärtom.
   Den första dagen började med utdelning av tre priser: Bengt Göranssons pris från Systembolaget, Nordic Drugs och Svensk förening för Beroendemedicins Stora Pris och Svensk förening för Beroendemedicins Jörgen Engelstipendium. Pristagarna och summering av motiveringarna presenteras i detta nummer av Bulletin.
   Ett fullödigt och mycket uppskattat vetenskapligt program började efter prisutdelningarna. Det var en handfull internationella storheter inom området som inbjudits. Denna session avslutades med en paneldebatt och dagen avslutades med en postersession.
   Den andra dagen var vikt för fria föredrag kring temat Vad händer just nu inom svensk beroendeforskning? Det var 12 utmärkt framförda kortversioner av aktuell forskning från olika lärosäten inom landet.
   Det här var första gången som SAD och SfB hade ett gemensamt vetenskapligt program, som var exemplariskt anordnat, främst beroende på våra båda föreningars ordförande Elisabet Jerlhag Holm och Åsa Magnusson med medarbetare uppenbarligen lagt ner själ och hjärta i ambitionen att få det hela att klaffa perfekt.
Stor sammanfattning av de vetenskapliga dagarna kommer i Bulletin nr 1 2020.

Studiebesök 2020: St Petersburg

den 10 november 2019
Kategorier: Nyheter

Svensk förening för Beroendemedicin arrangerar sedan decennier för medlemmar ett studiebesök ungefär var tredje termin. Det är dags att under hösten 2020 få ta del av de spännande ryska beroendeprogrammen. Föreningen är inbjuden till St Petersburg den 10 - 11 september. BOKA REDAN NU DESSA DATUM. 
   Program och detaljer kommer efter hand på hemsidan. 

Bulletin 3 2020






Månadslista