Enligt en utförlig artikel i The Lancet har författarna försökt göra en global uppskattning över missbruket av illegala droger. Den här refererade artikeln är den första av tre som följer upp en liknande serie rapporter som publicerades i samma tidskrift 1996.
   Det är ungefär 200 miljoner människor världen över som varje dag intar någon form av illegal drog. Ser vi det på individnivå med samma uppskattning som bakgrund, blir det att 1 av 20 individer mellan 15 och 64 år som dagligen missbrukar droger.
   Utbredningen av de olika illegala drogerna är olika. De flesta cannabismissbrukarna, amfetaministerna och met-amfetaministerna finns exempelvis i Oceanien (Australien och Nya Zeeland). Opiatmissbruket är fokuserat till mellanöstern och kokainet till USA. Detta i mycket grova tal för i verkligheten finns alla droger över hela världen. Intressant resultat är att storleken av missbruket av drogerna följer BNP, d.v.s. ju rikare nationen är, desto större är missbruket. Hälsokostnaderna för missbruk av illegala droger följer också i stort hälsokostnaderna för alkoholskador.
   Förutom hälsokostnader leder missbruket också till döden. Forskarna räknar med att illegala droger står för att årligen ta livet av 250 000 människor. Motsvarande för alkohol är 2,25 miljoner årligen och för tobak hela 5,1 miljoner.
Degenhardt L, et al. The Lancet 2012;379:55-70 

Tobaksrökningen går glädjande nog ner. Idag är det 11 procent av svenska folket som röker, för 7 år sedan var den 16 procent. Snusandet minskar också, för män från 22 till 18 procent och för kvinnor dock ingen skillnad: 3 procent 2004 liksom 2011.
  Rökning är fortfarande ett hälsoproblem och det visar sig alltmer ha socioekonomisk bakgrund. I statens folkhälsoinstituts undersökning framkommer att daglig rökning är mer än fem gånger vanligare bland personer med kort utbildning än de med lång utbildning. Kvinnor och män i arbetaryrken röker dagligen i högre utsträckning än de i tjänstemannayrken på mellannivå eller högre nivå. Ekonomiskt utsatta kvinnor och män röker i större utsträckning än de som inte är ekonomiskt utsatta.
  Ett lika stort problem, att ur ett hälsoperspektiv ta sig an, är att tobaksbruket bland unga ligger kvar på fortsatt hög nivå. Enligt skolundersökningen 2011 röker mer än var fjärde flicka som går i årskurs 9!Tobaksrökningen går glädjande nog ner. Idag är det 11 procent av svenska folket som röker, för 7 år sedan var den 16 procent. Snusandet minskar också, för män från 22 till 18 procent och för kvinnor dock ingen skillnad: 3 procent 2004 liksom 2011.
   Rökning är fortfarande ett hälsoproblem och det visar sig alltmer ha socioekonomisk bakgrund. I statens folkhälsoinstituts undersökning framkommer att daglig rökning är mer än fem gånger vanligare bland personer med kort utbildning än de med lång utbildning. Kvinnor och män i arbetaryrken röker dagligen i högre utsträckning än de i tjänstemannayrken på mellannivå eller högre nivå. Ekonomiskt utsatta kvinnor och män röker i större utsträckning än de som inte är ekonomiskt utsatta.
   Ett lika stort problem, att ur ett hälsoperspektiv ta sig an, är att tobaksbruket bland unga ligger kvar på fortsatt hög nivå. Enligt skolundersökningen 2011 röker mer än var fjärde flicka som går i årskurs 9!

Amfetamin är en europadrog när det gäller såväl produktion som användning. Det fastslår EMCDDA i en nyligen publicerad rapport. Trots att amfetamin i Europa är den vanligaste drogen näst kokain, så förbises oftast såväl drogen och problemen kring missbrukaren. Ser vi till länderna i norra (ex. Sverige och Finland) och östra Europa är cannabis den ledande drogen och härefter följer amfetamin. Amfetaminmissbruket har i Europa legat stabilt högt under senaste decenniet. Globalt sett är metamfetamin det stora amfetaminproblemet.
   Att producera amfetamin är billigt och kräver enkel utrustning såvida inte tillverkningen ska ske i stor skala. Största producentländerna för denna illegala syntetiska substans är Holland, Polen och Litauen, men det finns “fabriker” också i många andra europeiska länder.
   Tullen försöker hitta amfetamin som passerar över gränserna. Svensk tull gör flest tillslag i Europa tillsammans med Storbritannien och Tyskland, men de största beslagen volymmässigt görs i Turkiet, Holland och Storbritannien.
   Det finns anledning att uppmärksamma det även i Sverige omfattande amfetaminmissbruket, som vanligen tappas bort på bekostnad av fokus kring cannabis, heroin och kokain.

www.emcdda.org 

Svensk förening för Beroendemedicin: 15 000 kronor i stipendium för fördjupad alkohol- och drogkunskap.

Stipendiets syfte är att främja forskning och kunskap samt personlig utveckling för aktiva inom alkohol- och narkotikaområdet. Rätt att söka stipendiet har samtliga medlemmar av Svensk förening för Beroendemedicin. Stipendiet utgår i form av bidrag till studiebesök, egen utveckling eller deltagande i aktuell kongress/symposium.

Sista ansökningsdag 1 oktober.

Ansökan är enkel. Du skickar ett mail till föreningens sekreterare Cathrine Rönnbäck. Följande ska framgå:

1 ANSÖKNINGSÅR

2 NAMN, ADRESS, TELEFONNUMMER OCH E-MAIL

3 VAD DIN ANSÖKAN GÄLLER (utbildning, konferens, studieresa, etc)

4 VILKEN SUMMA SÖKER DU (MAX 15 000 SEK)

Varm välkommen med din ansökan.

Förfrågningar/ansökan görs till: cathrine@svenskberoendemedicin.se

Här hittar du ansökningsreglerna: Berostip19