Sedan 2007 har det så kallade METIS-projektet (”Mer Teori i Specialiseringstjänstgöringen”) bidragit till att utveckla och genomföra de kurser som ingår i läkares specialistutbildning till psykiater och barn- och ungdomspsykiater. Dessa så kallade METIS-kurser kan ha olika teman, från akutpsykiatri till psykiatrisk neurovetenskap eller psykiatri och samhälle, men formatet är detsamma: kursdeltagaren förbereder sig innan och måste genomföra vissa uppgifter innan hen kommer till själva kursmötet, där alla deltagarna infinner sig fysiskt under några intensiva dagar med föreläsningar, seminarier och andra övningar. Kursen avslutas sedan med en skriftlig hemuppgift som examination.
   Ända sedan starten har METIS-kursen Beroendemedicin varit obligatorisk för alla ST-läkare i psykiatri. Kursen har getts på en rad olika orter, med lärare både från den lokala kliniken och från andra håll. När vi nu i december 2017 genomförde en ”kursrevision” konstaterades att Beroendemedicin är en av de allra mest populära kurserna, som konsekvent får mycket höga betyg av deltagarna.
   När den psykiatriska tilläggsspecialiteten beroendemedicin nu tillkommit, har vi från Svensk förening för beroendemedicin därför varit angelägna om att lika högkvalitativa kurser ska utvecklas även för dessa ST-läkare. Eftersom det är en tilläggsspecialitet kommer samtliga deltagare redan ha gått den första METIS-kursen i Beroendemedicin, men en fördjupning i form av ytterligare två kurser (plus särskild kurs i MI och återfallsprevention) behövs för att uppnå de kunskaper som enligt Socialstyrelsens riktlinjer krävs av en dubbelspecialist i psykiatri och beroendemedicin. Vi har utnyttjat det beprövade format och den infrastruktur som finns etablerad kring METIS-kurserna och planen är att under läsåret 2018-2019 genomföra den första omgången med de två kurserna, den första i Stockholm under hösten 2018, den andra i Göteborg under våren 2019. METIS, som idag ligger under SKL, har en central styrgrupp där undertecknad är medlem som representant från vår förening, men de praktiska arrangemangen genomförs av lokala kanslier i de olika sjukvårdsregionerna. Målsättningen är att METIS-kurserna ska kunna flyttas runt och genomföras på olika håll i landet, så att alla erbjuds lika goda möjligheter till utbildning.
   Arbetet med kurserna har gått hand i hand med utvecklingen av Svensk förening för Beroendemedicins rekommendationer till målbeskrivningen för ST i Beroendemedicin, som nu finns tillgängliga på vår hemsida. Vår förening har en avgörande roll i de här processerna och många av oss kommer vara engagerade i dessa fortbildningssatsningar framöver. Att ST-läkarna i beroendemedicin möts av ett högklassiskt kursutbud och får en stabil kunskapsgrund är förstås en viktig framtidsfråga för hela beroendevården.
Joar Guterstam