Simon Jangard är psykolog och doktorand vid Karolinska Institutet. Han tilldelas årets Jörgen Engel-stipendium för artikeln:

 ”Alcohol Use Disorder Displays Trait-Related Reductions in Prosocial Decision Making”, publicerad i Biological Psychiatry: Cognitive Neuroscience and Neuroimaging 2022. 

Stipendiejuryns motivering: 

Simon Jangard erhåller Jörgen Engel stipendium 2023 för en artikel där han undersökt en rad olika aspekter av socialt beslutsfattande hos unga människor med alkoholbruksyndrom. Genom en ambitiös studiedesign har han tillsammans med sina kollegor nått intressanta och tillförlitliga resultat, som belyser en delvis ny aspekt av alkoholproblem. 

Utdelning och närmare presentation sker i samband med föreningens årsmöte den 24 november och i skrift kommer presentationen i BULLETIN nr 1 2024.

Mer om Svensk förening för Beroendemedicins stipendier och utmärkelser finner du här på hemsidan under fliken Stipendier.

Svensk förening för Beroendemedicins styrelse har efter genomgång och diskussion kring årets kandidater till föreningens MediaDiplom 2023 enhälligt utsett SVT-journalisten Johan Bergendorff.

Motivering:

Johan Bergendorff erhåller 2023 års MediaDiplom för sin gärning som en av Sveriges främsta vetenskapsjournalister och folkbildare. Han har tidigare på ett föredömligt sätt riktat uppmärksamheten mot nikotinberoende som ohälsofaktor. I Vetenskapsradions mini-serie Alkoholexperimenten har han nu med en smittsam nyfikenhet och ett tillgängligt tilltal presenterat forskning i den internationella frontlinjen som visar berusningssökandets evolutionära rötter och alkoholens effekter på nervsystemet, men även presenterar ett brukarperspektiv på ett sätt som berör.

Utdelning och närmare presentation sker i samband med föreningens årsmöte den 24 november och i skrift kommer presentationen i BULLETIN nr 1 2024.

Mer om Svensk förening för Beroendemedicins stipendier och utmärkelser finner du här på hemsidan under fliken Stipendier.

Ännu en större studie, den andra, som är publicerad i JAMA om möjligheten att behandla mentala sjukdomar med MDMA (ecstasy). Behandlingen är tvehövdad: drogen tillsammans med psykoterapi. Resultatet talar för att denna insats är effektiv vid behandlingen av PTSD (Posttraumatiskt stressyndrom). MDMA-behandling är inte legal i USA, den godkännande myndigheten FDA (US Food and Drug Administration) har ännu inte någon ansökan på sitt bord, möjligen är en förfrågan på väg.

Hittills är det bara Australien som tillåter förskrivning av MDMA (Se BULLETIN 3/2023:16).

doi: https://doi.org/10.1038/d41586-023-02886-x

Detta reviderade (2023) faktablad från CAN tar upp dopning avseende samhällsdopning enligt svensk dopningslag (1991:1969), lag om förbud mot vissa dopningsmedel. När det gäller samhällsdopning avser dopning framför allt bruk av anabola androgena steroider (AAS), testosteron samt tillväxthormon. Det vanligaste dopningsmedlet är AAS, som är ett samlingsnamn för testosteron, dihydrotestosteron och olika syntetiska modifikationer av dessa kroppsegna substanser. Dessa substanser används både i medicinskt och ickemedicinskt syfte. Att använda anabola androgena steroider kan leda till både fysiska och psykiska skador och besvär.

CAN.se

Under 2023 kommer nya och delvis reviderade riktlinjer för goda levnadsvanor. Det är Socialstyrelsens riktlinjer som nu börjar publiceras (allt klart 2024), Nordic Nutrition Recommendation (NNR; Nordiska ministerrådet) 2023 är klara och likaså Livsmedelsverkets rekommendationer 2023.

Socialstyrelsens riktlinjer 2023 börjar med rikskonsumtion av alkohol medan NNR omfattar hela batteriet levnadsvanor med en liten notering om alkohol. Livsmedelsverket har mer omfattande alkoholrekommendationer inklusive gravida.

Socialstyrelsen har inför de nya riktlinjerna tagit intryck av såväl aktuell forskning som andra länders justeringar av risknivåer, samtliga har sänkt konsumtionsintaget (Australien, Danmark, UK och Kanada).

Med riskkonsumtion menar Socialstyrelsen ett alkoholintag som är 10 standardglas eller mer per vecka alternativt 4 standardglas eller mer per dyckestillfälle (sk intensivkonsumtion, bingedrinking) en gång i månaden eller oftare.

Hela artikeln kommer i BULLETIN nr 4 (November).

Allt talar för att verkligheten är den motsatta

En undersökning presenterad i JAMA omfattar 5 035 vuxna som röker cannabis på daglig basis eller utsätts passivt för cannabisrök. Rapporten omfattar en femårsperiod. Över tidsperioden ses en ökning av de som menar att cannabis är säkrare än tobak. Denna uppfattning motsäges av senaste års forskningsresultat.

Forskargruppen menar att detta är en oroväckande utveckling med tanke på den allt mer omfattande legaliseringen av cannabisbruk.

Verkligheten har ett annat budskap. Djurstudier visar att till och med en passiv exponering av cannabisrök i en minut ger en hämning av den endoteliala funktionen och kan därmed leda till samma kardiovaskulära påverkan som tobak.

Cannabisrökning är förknippad med ökad risk för cancer, tobak- och cannabisrök har samma kemiska carcinogena komponenter. Speciellt stor konsumtion av cannabis ökar dessutom risken för psykiatrisk sjukdom som psykos, depression och ångest.

En av USAs främsta hjärnforskare med inriktning på droger, professor Yasmine Hurd  vid Mount Sinai-universitet (stor del av sin tidiga forskning gjorde hon vid Karolinska institutet) uttrycker i en intervju i Science samma åsikt. Hon uttrycker sin frustration över att föräldrar bekymrar sig föga över sina ungdomar som brukar cannabis.

Hurd visar i en studie att det finns spår av genetisk kod hos råttor som fått sina neuron THC-exponerade som signifikant överlappar genprofiler som ses hos individer med schizofreni. Kan cannabis hos vissa individer bana väg för psykisk sjukdom? Epidemiologiska studier har antytt detta.

Forskningen kring cannabisrökens skadeverkningar är ännu i sin linda men hittills framkomna resultat är illavarslande.  

doi:10.1001/jamanetworkopen.2023.28691; doi:10.1126/science.adk5712

Europol har i en samordning mellan flera länder slagit ut en stor kriminell drogorganisation med ursprung i Serbien. Hela den kriminella kartellen är tillintetgjord och ledaren och tillika hjärnan bakom verksamheten och hans närmaste fem medarbetare sitter sedan slutet av augusti bakom lås och bom.

Förutom arresteringarna beslagtogs 2,7 ton kokain, flera lyxbilar och klockor och kontanter till ett värde av 550 000 EUR. Bankkonton, hus mm är dessutom blockerade.

Det var framför allt polisen i Spanien och Serbien som stod för huvudarbetet men med hjälp av polis i Brasilien, Kroatien, Frankrike, Polen och Portugal.

europol.europa.eu