Kategori: Nyheter

Dödsfall för båda substanserna raporterade i Sverige

I mitten av maj har EU-organet EMCDDA (European Monitoring Centre for Drugs and Drug Addiction) klassat ytterligare två syntetiska cannabinoider att kontrolleras och övervakas av de 28 medlemsländerna. Beslutsunderlaget följer FN:s tre konventioner från 1961, 1971 och 1988.
   Det gäller substanserna ADB-CHMINACA och CUMYL-4CN-BINACA. De båda substanserna som dök upp i Europa 2014 respektive 2015 har visat sig ha allvarliga biverkningar, till och med finns flera fall med dödlig utgång rapporterade: 13 dödsfall för ADB-drogen (Tyskland, Ungern och Sverige) samt 11 dödsfall för CUMYL (Ungern och Sverige).
   Dessa och liknande syntetiska cannabinoider har snarlik effekt som den huvudaktiva substansen i cannabis (THC), men ger betydligt allvarligare bieffekter. Syntetiska cannabinoider har funnits på den illegala marknaden sedan 2006. De syntetiska cannabinoiderna är inom gruppen Nya Psykoaktiva Substanser den största som växer och analyseras inom Europa. Det finns en uppsjö varianter av syntetiska cannabinoider. De flesta kan analyseras av Rättsmedicinalverket. De vanligaste handelsnamnen är spice och K2.

Klassificeringen under kontroll
EU:s medlemsstater klassificerar droger och förstadier till droger enligt tre FN-konventioner från 1961 (UN61), 1971 (UN71) och 1988 (UN88). När drogen är klassificerad ska den i samtliga EU-länder kontrolleras och övervakas beträffande vetenskaplig och medicinsk legitimitet med hänsyn tagen till speciella risker för såväl samhälle som individ.

Det har blivit en dramatisk ökning av alkoholfri öl i Finland. Två stora affärskedjor rapporterar om en 30-procentig ökning av försäljning jämfört med samma period 2017. Finländska Alko (motsvarigheten till Systembolaget) uppger också en ökad försäljning jämfört med föregående år.
   Vi ser samma utveckling i Sverige. ICAs presstjänst meddelar att inom ICA Sverige har försäljningen av alkoholfri öl ökat med cirka 30 procent det senaste året och sortimentet har utökats med fler produkter. Det är många ICA-butiker som arbetar aktivt med sitt lokala utbud av alkoholfri dryck, så variationer mellan butiker förekommer.
   Systembolaget har samma erfarenhet:
– Försäljningen ökar. Från januari till april 2018 har vi sålt runt 3 procent mer alkoholfri öl än under samma period 2017.
   Professor Sven Andréasson, Beroendecentrum Stockholm:
   – Detta är faktiskt mycket intressant. Den långsiktiga förklaringen kan vara en gradvis ökande hälsomedvetenhet. Man gillar öl, men gillar inte den toxiska effekten av alkohol – vilket man gradvis börjar bli mer medveten om. 
   Varför inte vin och starksprit?
   – Detsamma gäller antagligen även dessa alkoholdrycker. Vin är dock svårare att producera alkoholfria varianter av som smakar lika bra – till skillnad från öl. Samma gäller sprit, men denna konsumtion har minskat kraftigt ändå. 
   Sedan måste man förstås vara medveten att även om en 30-procentig ökning är stor, så utgår man från en mycket liten andel av en totala ölförsäljningen. 

Svenska kirurger och anestesiologer tillsammans med Svenska Läkaresällskapet framför i en artikel på DN-debatt att det är inte bara rökstopp som förbättrar operationsresultatet utan även ett alkoholstopp. Enligt artikeln har tobaksrökning och alkohol samma komplikationsrisk.
   Inför planerad operation bör patienten vara totalt avhållsam från alkohol under 4-8 veckor och därmed minska komplikationer i efterförloppet. Det är framför allt blödnings- och infektionsrisken som halveras. Alkoholfriheten förbättrar också sårläkning och hjärtats pumpmekanism.
   Med tanke på att det är ungefär en miljon svenskar som dricker så pass mycket alkohol att de är i riskzonen för postoperativa komplikationer uppmanar nu representanterna för debattartikeln att de opererande klinikerna i Sverige ska införa rutiner för en alkoholfri operation.
DN debatt 180430

Sedan tidigare finns data som styrker att det finns ett klart samband (dos-responskurva) mellan rökning och stroke när det gäller unga kvinnor. Denna studie undersöker om det finns samma samband mellan rökning och stroke hos unga män (dvs yngre än 50 år) , vilket tidigare inte med tydlighet visats.
   Studien omfattade 615 cigarettrökare och 530 kontroller. Resultatet visar på ett starkt dos-responsförhållande mellan antalet dagligt rökta cigaretter och utvecklingen av stroke hos inklusionsgruppen.
   Ett totalt stopp för rökning leder till den största minskningen av stroke, men det framkommer också att även en sänkning av antalet cigaretter reducerar risken.  
   Janina Markidan, BA; et al. Smoking and Risk of Ischemic Stroke in Young Men. Stroke. 2018;49:00-00. DOI: 10.1161/STROKEAHA.117.018859.

Droger blir allt vanligare i vårt samhälle, vilket konstaterades i en studie vars syfte var att se hur bra i detta sammanhang en testmetod är: fingertoppstest. Det är en oblodig och snabb metod som mäter spår av droger via fingertopparna.
   Det visade sig att 13 procent av de som deltog i testet hade spår av narkotika trots att de aldrig använt den drog som gav utslag. Vi vet att bl.a. sedlar i många fall har spår av droger och som kan ha lämnat en rest efter hanteringen.
   Nu är dessa minimala spår inget problem. Forskargruppen från Surrey-universitetet har en säker mätmetod (rätt cut-off-nivå) som skiljer agnarna från vetet, dvs narkotikabrukarna skiljs ut från de som fått drogen på fingrarna direkt via omgivningen. Intressant är resultatet att brukarna hittas även efter handtvätt!
   Forskargruppen menar att denna fingertoppsmetod har framtiden för sig. Det är en kommersiell produkt som finns att tillgå och för närvarande kan kokain, opiater, cannabis och amfetamin upptäckas via metoden.
   Något för polisen i jakten på det ökande drograttfylleriet? Rättsmedicinalverket har uppenbarligen ännu inte tagit del av denna forskning emedan någon kommentar därifrån har uteblivit.
Mahado I, et al. Noninvasive Detection… Clinical Chemistry 2018 (DOI:10.1373/clinchem.2017.281469)

En mycket omfattande sammanställning hur  alkohols konsumtionsnivåer påverkar dödlighet.
   En forskningsrapport, som publicerades i The Lancet,  grundar sig på 83 studier som inkluderar 600 000 alkoholkonsumenter i 19 höginkomstländer (Sverige är ett av dessa). Sammanfattningen visar att ju högre alkoholkonsumtion en individ har, desto större är risken för att drabbas av stroke, hjärtsjukdom (men inte infarkt) fatalt aortaaneurysm och död.
   En demarkationslinje för en konsumtion som leder till ökad sjukdomsrisk är enligt denna studie en veckokonsumtion på 100 g alkohol. Forskargruppen framhåller dock att det inte finns någon tydlig riskfri konsumtionsnivå.
   I Storbritannien innehåller ett  standardglas cirka 17 cl vin och då är det fem glas i veckan som gäller för 100-gramsnivån. Vid en konsumtion som överstiger 100-gramsgränsen ökar dödligheten. Det kan finnas anledning att fundera över värdet på det extra glaset som, enligt denna studie, förkortar livet med en halvtimme(?).
   Forskarna har räknat på den förtida döden i relation till alkoholkonsumtionen och statistiskt ger en fördubbling av riskkonsumtionen, dvs 200 – 350 g i veckan en tvåårig livsförlust, över 350 gram så förloras 4 – 5 år.
   Det finns forskning som visar på fördelar med intag av alkohol. Även denna studie visar att risken för hjärtinfarkt minskar med viss ökning alkoholkonsumtion över 100-gramsgränsen, men denna ”vinst” måste ställas i relation till den högre risken att utveckla andra allvarliga hjärt-kärlsjukdomar som även kan leda till döden. Sedan icke att förglömma de under senare tid publicerade rapporterna om alkohols roll vid utvecklingen av demens(!).
Lancet 2018, 391:1513-23

I rollen som ansvarig för alkoholforskning ingår det att kritiskt granska forskning om alkohol utifrån Systembolagets perspektiv, vilket bland annat innebär att aktivt identifiera samt bevaka forskning och projekt som presenteras inom alkoholforskningsområdet med relevans för Systembolaget. Vidare representerar du Systembolaget inom forskarvärlden för att upprätthålla och utveckla nära relationer med aktörer som bedriver forskning, nationellt som internationellt.
   Ansökningstiden går ut den 25 mars 2018. Du hittar all information på Systembolaget

Två studier om medicinsk marijuana publicerades i februari 2018 i Addiction. Syftet med undersökningarna var att se om det ligger någon sanning i de vanliga påståendena att 1) med legaliseringen av medicinsk marijuana så ökar tonåringars bruk av drogen och 2) med legaliseringen minskar antalet opioidorsakade dödliga överdoser hos vuxna. Bakgrunden är att det tillkommit allt fler stater som erbjuder legalisering av medicinsk marijuana. Legaliseringen startade 1996 i Kalifornien och nu är det 29 stater som accepterar detta bruk.
   De publicerade studierna är utförda av forskare från USA, Australien och Storbritannien och är meta-analyser av ett stort antal separata undersökningar från 1991 och framåt. Sammanfattningsvis: det framkommer inte något som stödjer de två påståendena. 
   Legaliseringen av denna användning av marijuana skulle kunna ge en signal till ungdomar att marijuana inte är särskilt farligt eftersom det är en ”medicin”. Den i Addiction publicerade studien visar att ungdomars marijuanabruk påverkas inte av legaliseringen av medicinsk marijuana. Däremot finns det i ett fåtal studier en tendens att äldre ökat sitt intag av marijuana i rekreationellt syfte efter legaliseringen av medicinsk marijuana.
   Det andra påståendet att medicinsk marijuana skulle minska dödliga opioidöverdoser genom att erbjuda en mindre riskfylld smärtbehandling stämmer heller inte. Det finns inga data som stödjer detta antagande. Flera nyligen publicerade studier visar snarare att de patienter som använder cannabis i medicinskt syfte inte sänkt sina opioiddoser(!).
   Professor Hall från Australien menar att även om det är liten risk för att på ett skadligt sätt överdosera marijuana har det visat sig att medicinsk marijuana har en mycket modest effekt på smärta. Därför framhåller hon att det är för tidigt att rekommendera en utvidgning av legalisering av medicinsk marijuana.
   Tilläggas kan, att det framkommer i de här publicerade studierna också vissa sociala fördelar med medicinsk marijuana: handel och skatter. Den nya hanteringen skapar arbetstillfällen och skatterna inkomster. Nackdelar finns också. Forskargrupperna pekar på risk för utveckling av abstinens, beroende och ökad risk för trafikolyckor.
Sarvet Al, et al. Addiction doi:10.1111/add.14136
Hall W, et al. Addiction doi: 10.1111/add.14139

Den 3 maj ordnas en konferens på Münchenbryggeriet i Stockholm om aktuella trender inom alkoholområdet: Hur kommer drickandet i Sverige att utvecklas? Blir vi mer hälsomedvetna och restriktiva i vår syn på alkohol? Kommer dagens stigmatisering av alkoholproblem och behandling att minska? Hur kommer det alkoholpreventiva arbetet att utvecklas? Hur kan behandlingen av beroendetillstånd bli mer lik behandlingen av andra hälsoproblem? 
   Internationellt och nationellt ledande forskare, politiker och andra opinionsbildare medverkar, projekt och workshops genomförs.
   Arrangör är Riddargatan 1, Beroendecentrum Stockholm. Info och program:
http://www.trippus.net/AlkoholeniSverige