Kategori: Nyheter

Den 9 juni i år godkände Läkemedelsverket att naloxonspruta får i samband med intoxikation användas av och till heroinberoende. Snabbt och lovvärt agerat. Se Läkemedelsverkets hemsida

Den totala alkoholkonsumtionen i befolkningen i Sverige har minskat sedan mitten av 00-talet. Från ”toppåret” 2004 har den totala alkoholkonsumtionen minskat med 1,4 liter per invånare som är 15 år eller äldre. Under senare år har nästan sex procent av den svenska befolkningen beräknats vara beroende av eller missbruka alkohol. I trafiken har i genomsnitt, under den senaste 10-årsperioden, nästan 19 procent av avlidna motorfordonsförare haft en otillåten alkoholhalt i blodet. Den alkoholrelaterade dödligheten ökade bland män och kvinnor under 1970-talet för att därefter minska bland männen.
   I jämförelse med andra europeiska länder är den totala alkoholkonsumtionen under europasnittet (enl. WHO 2014).
   Andelen som provat narkotika har varit relativt oförändrad under 2000-talet efter en uppgång under föregående årtionde, Det finns tecken på att användningen blivit något mer intensiv bland yngre vuxna. Enligt de indikationer som finns (sjukhusstatistik, dödsorsaksstatistik och kriminalstatistik) förefaller det som om narkotikasituationen i landet försämrats ytterligare under 2000-talet. Andelen problemanvändare är sannolikt av genomsnittlig europeisk nivå, men anmärkningsvärt är att dödligheten i Sverige ligger avsevärt högre än europagenomsnittet. Data inom narkotikaområdet är svårt att få helt rättvisande.
   Sniffning är en företeelse framför allt bland yngre tonåringar. De som prövat de olika medlen (thinner, lösningsmedel, aerosoler, lim mm) har minskat under 00-talet. Ur europeiskt perspektiv ligger Sverige i mittenläge.
   Dopning av anabola androgena steroider är i Sverige sällan förekommande. Mindre än en procent har använt/prövat och det är främst yngre och medelålder män.
   Tobaksbruket (inklusive snusning) har minskat successivt under lång tid. Störst sker minskningen bland män. Ur ett internationellt perspektiv är Sverige unikt såtillvida att det är fler kvinnor mer än män som röker (8 procent av männen, 10 av kvinnorna). Det är dock få kvinnor som använder snus. Antalet män som dör i lungcancer har länge varit på nedåtgående, men tvärtom bland kvinnor. Det finns en förhoppning att läget stabiliserats, en lätt minskning av cancerfallen bland kvinnor har noterats för 2015.
CAN 2017

Samhällets stöd vid missbruk och beroende är otillräckligt. Den höga narkotikarelaterade dödligheten är en effekt. Fler skadebegränsande insatser och bättre tillgång till kunskapsbaserad och samordnad vård krävs för att fler liv ska kunna räddas, skriver generaldirektörerna Johan Carlson, Folkhälsomyndigheten och Olivia Wigzell, Socialstyrelsen i en artikel på DNdebatt.
   Narkotika- och läkemedelsförgiftningar har de senaste åren tagit över 900 personers liv årligen i Sverige. Det är en oacceptabel situation som kräver agerande.
   DN debatt 24 april 2017

Uppsala universitet (U-FOLD) och Apotekarsocieteten inbjuder till ett seminarium den 27 april i Stockholm, där svensk expertis samtalar om och redovisar ett konsensusdokument med föreslagna riktlinjer om hur Sverige kan bidra till att nå fram till WHO-målet att kunna avföra hepatit C som ett globalt hälsohot år 2030.
   Expertgruppen som representerar olika delar inom psykiatrin, beroendevård och infektionskliniker har med utgångspunkt från sina individuella specialiteter bidragit med text till den skrift som presenteras vid ett seminarium i Stockholm den 27 april<
   Bakgrund: WHO har satt upp ett mål att eliminera HCV till år 2030, vilket innebär 90% minskning av nya infektioner och 65% minskning av dödlighet på grund av HCV till dess. För att lyckas med detta krävs att majoriteten HCV-infekterade personer behandlas, oavsett nivå av leverfibros och att stort fokus läggs på att behandla de patientgrupper som driver epidemin. De nya DAA behandlingar öppnar alltså upp för helt nya möjligheter att behandla PWID och LARO-patienter med HCV. För en framgångsrik nationell strategi för att behandla dessa patientgrupper och nå WHOs mål för eliminering behövs ett konsensusdokument för samordning av insatser från missbruksvård, psykiatri, sociala myndigheter, rättsvårdande instanser och sjukvården. 

Den internationella universitetsrankingen för 2017 är klar. Indelningen görs för olika specialiteter och för den medicinska har Karolinska institutet i år klättrat upp till hedervärda 6:e platsen. Förra året kom KI på 10:e plats. De tre första platserna belades i år av samma universitet som förra året: etta Harvard i USA, tvåa Oxford, GB och trea Cambridge, GB. Bästa nordiska universitet efter KI var Köpenhamns, som tilldelades 37:e plats.

Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) har gått igenom de behandlingsmetoder som har vetenskaplig bäring vid behandling av personer med spelberoende (spel om pengar). Utredningen är ett underlag till Socialstyrelsen. Sammanfattningsvis kan konstateras att det behövs mer forskning. Sakkunniga i projektgruppen var professorerna Anders Håkansson, Lunds universitet och Kent Nilsson, Uppsala universitet.
   SBU Rapport 254/2016

I nästkommande nummer av Svensk förening för Beroendemedicins medlemstidning BULLETIN (februari) ges en initierad genomgång av vad som krävs för att kunna ansöka om specialistkompetens i beroendemedicin. Du kan redan nu ta del av artiklarna här!

Bulletin_specialist2017

Systembolagets Alkoholforskningsråd som består av elva från bolaget fristående ledamöter har i år haft 7 miljoner kronor att fördela bland Sveriges alkoholforskare. Från och med i år ökas potten till 10 miljoner.
   Sexton alkoholforskare i Stockholm får del av drygt 3,7 miljoner, åtta göteborgsforskare får 1,4 miljoner. Till Markus Heilig i Linköping skickas 300 000 och till Peter Larm och Kent W Nilsson i Västerås 700 000.

Ett varmt grattis till er alla från Svensk förening för Beroendemedicin.
Se mer: www.systembolaget.se

I mitten av december kom slutrapporten för Skolelevers drogvanor under 2016. Denna årliga undersökning omfattade detta år 4 805 elever i årskurs 9 och 4 059 i gymnasiet år 2. Eleverna utfrågas om användningen av alkohol, tobak, narkotika, nätdroger, läkemedel, dopningspreparat, sniffning och spel om pengar. En viss socioekonomisk undersökning görs också.
   Inga dramatiska skillnader noteras jämfört med de senaste årens rapportering. Nedgången i alkoholkonsumtion fortsätter och är statistiskt signifikant. I båda årskurserna noteras att det är fler flickor än pojkar som dricker alkohol. Samma könsfördelning ses beträffande tobaksrökning medan det är fler pojkar som snusar.
   Narkotikaanvändningen är stabilt låg. Det är framför allt cannabis som är den aktuella drogen. Det är en mycket liten andel elever som nyttjar internet för droginköp/användning. Det är knappt 1% i årskurs 9 och 3% i gymnasiet som uppger att de någon gång under året använt någon nätdrog (vanligen spice eller liknande).
   Antalet elever som spelar om pengar sjunker överlag.
   De flesta elever upplever tillvaron positivt. Det finns dock en skillnad mellan pojkar och flickor: det är fler pojkar som är nöjda med livet än flickor. Bland elever med en negativ självbild, missnöjd med hälsan och sin familjs ekonomiska situation var det hos dessa vanligare med erfarenheter av narkotika. Till viss del stämde detta även för rökning och alkoholkonsumenter i årskurs 9.
Hela undersökningen finns på www.can.se