Social utslagning – stigmatisering. Bidrar vården till utslagning?
Svensk förening för Beroendemedicin ordnar för 6:e året i rad en endagars augustikonferens. Programmet är nu klart och du hittar det genom att trycka här! Augustikonferens_Program

   Anmälan till deltagande gör du via rutan till höger. Du får bekräftelse per mail eftersom antalet deltagare är maximerat till 100 (lokalen rymmer inte fler). VARMT VÄLKOMMEN ATT DELTA!

25 AUGUSTI 2017  (09.00 – 16.30) Stockholm (Citykonferensen, Ingenjörshuset, Malmskillnadsgatan 46).
Reducerad deltagaravgift för medlemmar i Svensk förening för Beroendemedicin och/eller Psykiatriska föreningen. 

Den internationella universitetsrankingen för 2017 är klar. Indelningen görs för olika specialiteter och för den medicinska har Karolinska institutet i år klättrat upp till hedervärda 6:e platsen. Förra året kom KI på 10:e plats. De tre första platserna belades i år av samma universitet som förra året: etta Harvard i USA, tvåa Oxford, GB och trea Cambridge, GB. Bästa nordiska universitet efter KI var Köpenhamns, som tilldelades 37:e plats.

Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) har gått igenom de behandlingsmetoder som har vetenskaplig bäring vid behandling av personer med spelberoende (spel om pengar). Utredningen är ett underlag till Socialstyrelsen. Sammanfattningsvis kan konstateras att det behövs mer forskning. Sakkunniga i projektgruppen var professorerna Anders Håkansson, Lunds universitet och Kent Nilsson, Uppsala universitet.
   SBU Rapport 254/2016

Systembolagets Alkoholforskningsråd som består av elva från bolaget fristående ledamöter har i år haft 7 miljoner kronor att fördela bland Sveriges alkoholforskare. Från och med i år ökas potten till 10 miljoner.
   Sexton alkoholforskare i Stockholm får del av drygt 3,7 miljoner, åtta göteborgsforskare får 1,4 miljoner. Till Markus Heilig i Linköping skickas 300 000 och till Peter Larm och Kent W Nilsson i Västerås 700 000.

Ett varmt grattis till er alla från Svensk förening för Beroendemedicin.
Se mer: www.systembolaget.se

 

I mitten av december kom slutrapporten för Skolelevers drogvanor under 2016. Denna årliga undersökning omfattade detta år 4 805 elever i årskurs 9 och 4 059 i gymnasiet år 2. Eleverna utfrågas om användningen av alkohol, tobak, narkotika, nätdroger, läkemedel, dopningspreparat, sniffning och spel om pengar. En viss socioekonomisk undersökning görs också.
   Inga dramatiska skillnader noteras jämfört med de senaste årens rapportering. Nedgången i alkoholkonsumtion fortsätter och är statistiskt signifikant. I båda årskurserna noteras att det är fler flickor än pojkar som dricker alkohol. Samma könsfördelning ses beträffande tobaksrökning medan det är fler pojkar som snusar.
   Narkotikaanvändningen är stabilt låg. Det är framför allt cannabis som är den aktuella drogen. Det är en mycket liten andel elever som nyttjar internet för droginköp/användning. Det är knappt 1% i årskurs 9 och 3% i gymnasiet som uppger att de någon gång under året använt någon nätdrog (vanligen spice eller liknande).
   Antalet elever som spelar om pengar sjunker överlag.
   De flesta elever upplever tillvaron positivt. Det finns dock en skillnad mellan pojkar och flickor: det är fler pojkar som är nöjda med livet än flickor. Bland elever med en negativ självbild, missnöjd med hälsan och sin familjs ekonomiska situation var det hos dessa vanligare med erfarenheter av narkotika. Till viss del stämde detta även för rökning och alkoholkonsumenter i årskurs 9.
Hela undersökningen finns på www.can.se 

 

 

Anders Håkansson blev den 2 december 2016 landets första professor i spelberoende. Han kommer från Beroendecentrum Malmö och Lunds universitet och är sedan många år även vetenskaplig sekreterare för Svensk förening för Beroendemedicin. Han var närmast ansvarig för föreningens augustikonferens som 2016 hade spelberoende som tema (Se sammanfattning i Bulletin 3 2016). Anders Håkansson kommer i sin fortsatta forskning att ha fokus på hur spelberoende uppstår i befolkningen och hur det ska förebyggas.

Foto: Sternebring 

Vid en alkoholkonferens i Stockholm i november redovisar Sven Andréasson och Frida Dangardt ny forskning om alkohol och cancer. Mellan 800 och 1000 svenskar dör varje år till följd av alkoholorsakad cancer. Det är en ökning med 7,3 % sedan 2001. Den aktuella forskningen visar på att nästan 30 procent av dödsfallen orsakas av måttlig eller låg alkoholkonsumtion. Än en gång konstateras att det inte finns någon riskfri alkoholkonsumtion.
   WHO har tagit fram underlag som pekar på relationen alkohol-cancer när det gäller mun, svalg, struphuvud, matstrupe, lever, tjock- och ändtarm samt bröst för kvinnor. Svensk statistik visar att tio procent av dödsfallen i bröstcancer orsakas av alkohol. Det finns också starka indicier på att alkohol kan vara orsak till prostatacancer.
   Det finns i den internationella forskarvärlden ingen tvekan: alkohol ökar risken för utveckling av cancer. WHO:s cancerforskningsorgan skriver ”Begränsa ditt intag av alkohol, oavsett typ. För att förebygga cancer, undvik helst alkohol helt”.
   Ur ett hälsoperspektiv är det viktigt att sprida kunskap om alkohol och cancerriskerna. I Sverige är vi dåliga på detta och ansvariga inom regeringen är, enligt rapportörerna, tämligen passiva. Det finns av OECD framtagna åtgärdsförslag för att minska alkoholskadorna: höjd alkoholskatt, begränsad reklam och förstärkta insatser inom sjukvården.
   Det kanske kan vara läge för Socialdepartementet att damma av den utmärkta alkoholutredningen från 2010 – här finns mycket att hämta!
   Senaste året har flera meta-analyser publicerats som visat på skadeeffekten av alkohol, även vid låg och måttlig konsumtion. Se sammanfattning i Bulletin 2015;3:13 av den internationella forskarrapport som bl.a. Anderéasson/Dangardt varit med och tagit fram. Sammanfattning av den här refererade undersökning finns på DN debatt 161127. 

 
Frida Dangardt och Sven Andréasson
Foto: Sternebring