Att röka cannabis är två till tre gånger vanligare bland unga vuxna svenskar än tidigare undersökningar har visat.

CANs regelbundna enkätundersökningar som kartlägger intag av alkohol och/eller narkotika har stor betydelse som arbetsredskap inom såväl vård som socialt arbete. Ett vederhäftigt underlag är därför av stor betydelse. Det är här den nya mätmetoden kommer in i bilden.

I en studie som genomförts av Filip Andersson, doktorand på Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin i Region Stockholm har en ny frågemetod använts. Bakgrunden till denna är att det länge funnits kunskap om att många inte svarar helt sanningsenligt i den vanliga enkätformen från CAN.

För att få en uppfattning om hur stort mörkertalet kan vara har han i samarbete med CAN genomfört en studie där en ny metod – en så kallad indirekt enkät – har använts.

Vid en jämförelse mellan den indirekta enkäten och CANs traditionella modell visar det att tidigare uppskattningar av bruket av cannabis har varit alldeles för låga. Andelen cannabisbrukare i åldrarna 18-29 år är mellan två och tre gånger större än vid tidigare mätningar. Skillnaden metoderna emellan var större än forskarna väntat.

Överläkare Joar Guterstam föreläste under rubriken Neurobiologi och beroende på Hjärndagen 2023. Ett arrangemang av Forskning och Framsteg och Modern Psykologi.

Det fullspäckade programmet innehöll dessutom trettiominutersföreläsningar om AI och lärande, framtida terapier mot ALS, psykopati utan skuld och skam, den utbrända hjärnan, så skapar hjärnan din verklighet och ADHD, autism och hormoner hos flickor och kvinnor.

Joar Guterstam byggde sin pedagogiskt utmärkta föreläsning på två fallbeskrivningar för att belysa att beroendeproblematiken kan ha olika neurobiologiska cerebrala effekter. Det var först Adam med ADHD och samtidigt kokainberoende (stimulantiaproblematiken) och sedan Anna med allvarligt alkoholberoende.

Föreläsningen var uppbyggd kring vad som händer i hjärnan med illustrationer av PET-bilder, något som Guterstam är familjär med från sin doktorsavhandling. Dessa hjärnpåverkningar illustrerades sedan med hur drogens påverkan uttrycker sig i den kliniska vardagen och avslutningsvis vad det finns för behandling att erbjuda beroendepatienter.

Denna och övriga föreläsningar finns att lyssna på via UR till 30 juni 2025. https://urplay.se/program/235344-hjarndagen-2023-neurobiologi-och-beroende.

Det börjar med alkohol och cigaretter

Erfarenheterna av alkohol och tobak har genom åren minskat för niondeklassarna i CANs årliga skolundersökningar. Detta har också medfört att andelen som debuterat tidigt (före fjorton års ålder) med någon av substanserna har minskat. År 1999 var det 63 procent av eleverna i årskurs 9 som haft en tidig debut med alkohol, cigaretter, cannabis eller sniffning/boffning. I årets undersökning är andelen tidiga debutanter  21 procent.

Vidare framkom att bland eleverna med tidig substansdebut var det vanligast att ha druckit ett glas alkohol, följt av att ha rökt en cigarett. Det var en högre andel flickor än pojkar som uppgett att de druckit ett glas alkohol före fjorton års ålder.

Det är den årliga skolundersökningen i CANs regi som genomförs i årskurs 9 och gymnasiet år 2. Syftet är att redovisa ungas erfarenheter av bland annat alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel om pengar.

Det har under senare år varit en konsumtionsminskning av alkohol bland svenska skolungdomar, men denna trend har stannat av i båda undersökta årskurserna. Fortfarande är det historiskt låga nivåer: 39 procent i årskurs 9 och 70 procent i gymnasiets år 2 att de druckit alkohol de senaste 12 månaderna. Årskonsumtionen mätt i liter ren alkohol (100 %) uppgick till 0,9 liter i årskurs 9 och 2,3 liter i gymnasiets år 2.  

Hela artikeln kommer i BULLETIN 1/24

Äldre med kronisk smärta är speciellt utsatta

En amerikansk undersökning publicerad i Lancet med över 3 miljoner patienter inkluderade inom veteransjukvården visar att intag av cannabis ur såväl medicinskt som rekreationellt syfte var kopplat till ökad prevalens av cannabisberoende (cannabis use disorder). Det var speciellt uttalat bland äldre patienter inom åldersgruppen 65 – 75 år och hade tilläggsdiagnosen kronisk smärta. Det var i absoluta tal en ökning jämfört med prevalensen för cannabisberoende i stater som inte tillåter cannabis. Det gällde för såväl medicinsk användning som för rekreationellt bruk.

Dessa fynd är konsistenta med tidigare publicerade studier som visar att vuxna som intar cannabis mot smärta eller andra medicinska symtom ligger i riskzonen att utveckla cannabisberoende. Forskarna menar också att ”cannabismedicineringen” ibland varit utan positiv effekt på sjukdomssymtomen.

https://doi.org/10.1016/S2215-0366(23)00304-8

De syntetiska drogerna med dödliga doser har förändrat marknaden

I slutet av juni kom FN-organet UNODC med sin narkotikarapport som speglar drogproduktion och droganvändning i hela världen. De insamlade uppgifterna härstammar från 2021. I rapporten konstateras att det är 206 miljoner individer1) som använt droger detta år. Av dessa är det 13,2 miljoner som injicerat drogen. Det är totalt sett en ökning med 23 procent över det senaste decenniet.

Med tanke på den drogindustri med storskalig drogtrafik och kriminalitet som följer i spåren som utspelar sig inom amazonbäcket2) ägnar rapporten ett helt kapitel om den kriminella aktiviteten i området. Vidare ägnas uppmärksamhet på psykedelika och medicinskt bruk av cannabis. De alltmer dominerande syntetiska drogerna får också en dominerande plats i 2023 års rapport.

Det ökande problemet med drogintaget har, enligt UNODC, inte motsvarighet i behandlingsinsatser. Endast 1 av 5 som har en drogrelaterad sjukdomsbild var i behandling under 2021. Det är den unga generationen som är värst utsatt. I exempelvis Afrika är det 70 procent av de som är i behandling som är under 35 år. Dock är det stora skillnader mellan och inom världens länder.

Hela artikeln i BULLETIN nr 1 2024

CAN har sammanställt den totala alkoholkonsumtionen i Sverige 2022. Den samlade bilden visar att alkoholkonsumtionen som sjönk under pandemin har ökat igen men inte till samma nivåer som före 2019.

Enligt utredaren Björn Trolldal är det framför allt den oregistrerade konsumtionen som är lägre. Såväl resandeinförsel och köp av smugglad alkohol har minskat. En anledning kan vara att bensinpriserna blivit högre, försvagningen av den svenska kronan samt prisökningar i Tyskland och Danmark.

Systembolagets försäljning har dock ökat och restaurangkonsumtionen är tillbaka på samma nivåer som 2019.

Den registrerade konsumtionen utgjorde 85,1 procent av den totala konsumtionen detta år. När det gäller de olika dryckeskategorierna är det vin som står för merparten av konsumtionen med 43,8 procent av den totala volymen medan starköl svarar för 31,7 procent och spritdrycker för 18,1 procent.

I mätningarna sammanställs dels den registrerade försäljningen av alkohol (Systembolaget, restauranger och livsmedelsbutiker) dels den oregistrerade delen som består av resandeinförsel, köp av smugglad alkohol, köp via internet och hemtillverkning. I mätningarna summeras de registrerade och oregistrerade delmängderna för att få en bild av den totala konsumtionen i Sverige.

Hela rapporten finns på can.se (Trolldal B. Alkoholkonsumtionen i Sverige 2001-2022, rapport 221)

De narkotiska illegala drogerna blir allt starkare och medicinskt farligare

Syntetiska opioider produceras i laboratorier och är kemiskt skilda från de naturliga morfin, heroin och liksom den syntetiska opioiden fentanyl. Enligt senaste globala rapporten från UNODC  är denna grupp som kallas NPO (Novel Potent Opioid) den starkast växande inom opioidklassen och även hos patienter som hanteras inom sjukvården för överdos.

NPO-substanserna har analyserats hos beroende sedan 5 – 6 år men substansen i sig härstammar från 1950-talet. De substanser som föreslås tillhöra NPO är bland andra metonitazen och isotonitazen. NPO-substanserna har hög aktivitet inom μ-receptorn vilket kan leda till besvärande hälsorisker.

Från USA kommer nu rapporter om att akutmottagningarna ser en ökad andel överdoseringar med icke-fentanylopioider utan syntetiska opioider ur NPO-gruppen, nu speciellt metonitazen. Denna substans kan leda till hjärtstillestånd och död i högre grad än överdoser med andra substanser.

I en artikel publicerad i JAMA framkommer att de personer som kommer med tecken på överdosering av metonitazen kan behöva såväl högre dos som upprepade doser av motgiftet naloxon.

I Sverige finns drogen som anses vara 100 gånger starkare än morfin. Under 2022 dömdes ett par i 40-årsåldern för att ha haft stora mängder  av ”dödsdrogen” metonitazen i sitt hem (SR). Fimea, som ansvarar för bedömningen av narkotikaklassificeringen av designdroger och läkemedelssubstanser, föreslog nu metonitazen och bromazolam av de nya ämnen som nu tagits under övervakning.

Kommer en patient med tecken till överdos som ger värre sjukdomstillstånd än vederbörande upplevt tidigare finns anledning att fokusera på NPO-gruppen.

JAMA August 29, 2023

Under 2023 kommer nya och delvis reviderade riktlinjer för goda levnadsvanor. Det är Socialstyrelsens riktlinjer som nu börjar publiceras (allt klart 2024), Nordic Nutrition Recommendation (NNR; Nordiska ministerrådet) 2023 är klara och likaså Livsmedelsverkets rekommendationer 2023.

Socialstyrelsens riktlinjer 2023 börjar med rikskonsumtion av alkohol medan NNR omfattar hela batteriet levnadsvanor med en liten notering om alkohol. Livsmedelsverket har mer omfattande alkoholrekommendationer inklusive gravida.

Socialstyrelsen har inför de nya riktlinjerna tagit intryck av såväl aktuell forskning som andra länders justeringar av risknivåer, samtliga har sänkt konsumtionsintaget (Australien, Danmark, UK och Kanada).

Hela artikeln finns i BULLETIN nr 4 2023

Ännu en större studie, den andra, som är publicerad i JAMA om möjligheten att behandla mentala sjukdomar med MDMA (ecstasy). Behandlingen är tvehövdad: drogen tillsammans med psykoterapi. Resultatet talar för att denna insats är effektiv vid behandlingen av PTSD (Posttraumatiskt stressyndrom). MDMA-behandling är inte legal i USA, den godkännande myndigheten FDA (US Food and Drug Administration) har ännu inte någon ansökan på sitt bord, möjligen är en förfrågan på väg.

Hittills är det bara Australien som tillåter förskrivning av MDMA (Se BULLETIN 3/2023:16).

doi: https://doi.org/10.1038/d41586-023-02886-x

C. Aktiv droganvändning: Patienten har uppfyllt kriterier för beroendediagnosen under de senaste 3 månaderna.

D. Tidig fullständig remission: Patienten har inte uppfyllt några kriterier för beroendediagnosen (utöver craving-kriteriet) under de senaste 3 till 12 månaderna.

E. Långvarig partiell remission: Patienten har sedan minst 12 månader en minskad användning av substansen och har under denna tid inte uppfyllt tillräckligt antal kriterier för beroendediagnosen, även om enstaka diagnoskriterier varit uppfyllda.

F. Långvarig fullständig remission: Patienten har sedan minst 12 månader inte uppfyllt något kriterium för beroendediagnosen (utöver craving-kriteriet).

Bakgrund, Skilda remissionsbegrepp i DSM-5 och ICFD-11, Motivering och kliniska reflektioner hittar du under fliken Föreningen.