Det framkom med all önskvärd tydlighet vid den internationella cannabiskonferensen i Stockholm i november att trots all vetenskaplig evidens som entydigt talar för att cannabis orsakar beroende och hjärnskador är det svårt att nå ut med detta till framför allt ungdomar som fortfarande inte bara bagatelliserar användandet av drogen utan framhåller även att den är ofarlig.
   Nora Volkow (chef för NIDA, National Institute on Drug Abuse, ett av världens största drogforskningsinstitut) var en av huvudtalarna vid konferensen:
− Vi måste föra ut mer vetenskapsbaserad kunskap för att vända de felaktiga attityderna.
   Bakgrunden till hennes uttalande är bland annat att i USA är det idag fler tonåringar som röcker marijuana än tobak.
   Sveriges barn- och ungdomsminister Maria Larsson var i sitt anförande helt inne på samma linje. 

Från Sahlgrenska rapporteras första fallet med allvarlig njursvikt hos en yngling som rökt spice. Han hade dessutom även utvecklat kramptillstånd. Det finns från USA flera allvarliga fall av bieffekter av spice beskrivna.
   Den akuta njursvikten kan övergå i ett kroniskt tillstånd som kräver livslång dialys Även de epileptiska anfallen kan leda till svåra konsekvenser.
   Spice är en syntetisk cannabinoid som ger liknande effekter som den naturligt växande cannabisen (cannabis sativa). Spice framställs genom att cannabinoiden sprayas på en örtväxt och intas sedan genom rökning. Spice säljs via internet. Förutom de beskrivna allvarliga biverkningarna finns även andra som inte heller är bagatellartade: illamående, ångesttillstånd, agitation-aggressivitet, katatoni, immunsystemdefekter, ökad cancererisk, personlighetsstörningar.
   Det finns många varianter av den syntetiska cannabinoiden, en del är narkotikaklassade, andra har endast beteckningen hälsofarliga. Det betyder dock inte att det med automatik är mindre farligt med de hälsofarliga, det är bara det att de nya varianterna dyker upp snabbare än myndigheterna hinner klassificera drogen. Oavsett beteckningen kan intaget av spice vara livsfarligt – i ordets verkliga mening!
Det är dags att ta cannabis på allvar.

Socialstyrelsen föreslår att beroendemedicin blir en reglerad specialitet för läkare. I Norge är beroendemedicin redan en läkarspecialitet och nu föreslås Sverige följa efter.
   Socialstyrelsens motivering är att det finns ny läkemedelsbehandling, nya terapiformer och skräddarsydda behandlingar vid beroendeproblematik, men denna kunskap når inte alltid ut så att patienterna får del av framstegen (Nela Söder, utredare).
   Den utmärkta missbruksutredningen (Gerhard Larsson) har varit vägledande för att Socialstyrelsen fattat detta beslut. Den fortsatta utredningen kommer att ge svar på om specialiteten ska vara en grenspecialitet till psykiatrin eller en tilläggsspecialitet inom medicin. Efter remissförfarande beräknas föreskrifterna börja gälla 2015.
   Jörgen Engel, professor och ordförande i Svensk förening för Beroendemedicin uttalade sig i Läkartidningen (Läkartidningen. 2013;110:C17C):
   – Om området blir en läkarspecialitet kommer det att leda till att beroendesjukdomar upptäcks snabbare och patienterna får bättre hjälp.

 

Maija Konstenius/Foto Sternebring

En ny svensk forskningsrapport från Stockholm visar för första gången att ADHD-patienter med ett beroende svarar bra på behandling. Det är en randomiserad placebokontrollerad studie på 54 amfetaminberoende individer med ADHD som börjat sin behandling som intagna i svenskt fängelse. Patienterna i inklusionsgruppen fick Concerta (metylfenidat). Huvudförfattare är Maija Konstenius. 
   Jämfört med tidigare misslyckade behandlingsinsatser hade man i detta upplägg fördubblat dosen av det aktiva läkemedlet. Resultatet blev att de som fick metylfenidat fick färre återfall i amfetaminmissbruket, uppvisade färre ADHD-symtom och var längre kvar i behandlingen än placebo.
   Forskningen omfattade en tung missbruksgrupp med svår kriminalitet med i bagaget. En drogfrihet för denna grupp ger också positiva samhälleliga vinster emedan drogfrihet efter frigivningen också minskar återfall i kriminalitet.
Läs hela rapporten: Konstenius M, Jayaram-Lindström N, Guterstam J, et al. Methylphenidate for ADHD and Drug Relapse in Criminal Offenders with Substance Dependence: A 24-week Randomized Placebo-controlled Trial. Addiction. On line Oct 2013.

 

 

Chefen för National Institues of Health, Francis S Collins, har meddelat att Dr George Koob har efterträtt Dr Kenneth R Warren som chef för underavdelningen NIAAA (National Institute on Alcohol Abuse and Alcoholism), världens mest omfattande forskningsorgan när det gäller alkoholsjukdomar med fokusering på orsaker, konsekvenser, prevention och behandling inom panoramat alkoholproblem. George Koob har en budget på inte mindre än 458 miljoner dollar att röra sig med.
   George Koob är sedan många år en av auktoriteterna långt utanför amerikas gränser inom alkoholforskningen. Hans främsta forskningsområde är inom neurobiologin, framförallt vad gäller belöning och stress. George Koob tillträder posten som Director of the NIAAA med början i januari 2014.
Foto: Sternebring

 

 

 

Under årets augustisymposium om LARO-behandling presenterade Fred Nyberg i ett mellanstick hur han skapat U-FOLD (Forum for research on addiction to medical products and illegal drugs), ett samarbetsorgan vid Uppsala universitet för att främja samarbete mellan olika beroendeforskningsdiscipliner och även få ut den akademiska kunskapen till professionen och politikerna. I sammanhanget kunde professor Nyberg inte låta bli att uttrycka sin besvikelse över hur politikerna negligerat missbruksutredningen.
   U-FOLD samlar sålunda en tvärvetenskapliga forskning i Uppsala med omnejd för att minska avståndet mellan olika aktörer ute i samhället och implementera ny forskning och kunskap. I uppdraget ingår också utbildning och samordna gemensamma anslag för forskningsprojekt.
   U-FOLD firar i år tvåårsjubileum. Samtidigt föds en ny liknande organisation i Göteborg, CERA med professor Clauda Fahlke som koordinator. CERA (Centrum för forskning och utbildning kring riskbruk, missbruk och beroende). Jörgen Engel kompletterade med en kort introduktion av CERA, som har en liknande målsättning och är en tvärvetenskaplig centrumbildning vid Göteborgs universitet som arbetar för att stärka och utveckla forskning och utbildning inom beroendeområdet för att fördjupa kunskapen om bio-psyko-sociala faktorers roll vid utvecklingen av missbruk. Åsa Magnusson avslutade interludiet med en kort presentation av QPCN (Quality Patient Care Network). Bakom denna bokstavskombination döljer sig en internationell ambition att sammanställa och förmedla evidensbaserad medicinsk kunskap. I Sverige är målgruppen LARO-mottagningar med utbildningsmodulen Introduktion till opioidberoende. Tanken är att föra ut en evidensbaserad kunskap över landet. 

Professor Fred Nyberg/foto Sternebring

Svensk förening för Beroendemedicin anordnade för andra året i rad ett augustisymposium. I år var huvudtemat LARO – läkemedelsassisterad behandling vid heroinberoende. Det var en handfull ledande forskare inom området som presenterade såväl state-of-the-art för denna behandlingsform som nya forskningsrön.
– Så här började behandlingen med metadon av heroinberoende
– Norge startade sent men har kommit långt
– LARO-behandling halverar dödlighet och kriminalitet
– Nya och effektiva behandlingsvägar
– Metadon- och buprenorfinläckaget når inte ungdomen
– LARO – ett medicinskt Guantanamo

Läs hela rapporten här!

Professor Peter Nordström och medarbetare från Umeå universitet publicerade i augusti 2013 i JAMA International Medicine en stor forskningsstudie om bakgrunden till tidig demens, som definitionsmässigt betyder debut före 65 års ålder. Bakgrundsdata insamlades för 37 år sedan i samband med mönstringen till militärtjänst. Studien inkluderade 488 484 män mellan åren 1969 och 1979. Av dessa diagnostiserades 487 män med diagnosen tidig demens (medianålder 54 år).
   I rapporten framkommer att det är nio betydande riskfaktorer som påverkar uppkomsten av denna tidiga demens. Riskfaktorerna är kopplade till ungdomsåren.
   Den viktigaste riskfaktorn (hazard ratio HR 4,82) är alkoholintoxikation i ungdomsåren (vanligen kopplad till generellt hög alkoholkonsumtion) följd av stroke (HR 2,96), användningen av antipsykotika, depression, fader som var dement, drogintoxikation annan än med alkohol, låg kognitiv funktionsnivå vid mönstringen, kortväxthet vid mönstring samt högt systoliskt blodtryck.
   Demensutvecklingen i yngre åldrar har således inte bara med genetik att göra. Ett sunt leverne i ungdomen och uppväxten kan eliminera en allt för tidig demens som kan ödelägga livet decennier för tidigt.
Published on line 12 augusti 2013: http://media.jamanetwork.com