Maija Konstenius/Foto Sternebring

En ny svensk forskningsrapport från Stockholm visar för första gången att ADHD-patienter med ett beroende svarar bra på behandling. Det är en randomiserad placebokontrollerad studie på 54 amfetaminberoende individer med ADHD som börjat sin behandling som intagna i svenskt fängelse. Patienterna i inklusionsgruppen fick Concerta (metylfenidat). Huvudförfattare är Maija Konstenius. 
   Jämfört med tidigare misslyckade behandlingsinsatser hade man i detta upplägg fördubblat dosen av det aktiva läkemedlet. Resultatet blev att de som fick metylfenidat fick färre återfall i amfetaminmissbruket, uppvisade färre ADHD-symtom och var längre kvar i behandlingen än placebo.
   Forskningen omfattade en tung missbruksgrupp med svår kriminalitet med i bagaget. En drogfrihet för denna grupp ger också positiva samhälleliga vinster emedan drogfrihet efter frigivningen också minskar återfall i kriminalitet.
Läs hela rapporten: Konstenius M, Jayaram-Lindström N, Guterstam J, et al. Methylphenidate for ADHD and Drug Relapse in Criminal Offenders with Substance Dependence: A 24-week Randomized Placebo-controlled Trial. Addiction. On line Oct 2013.

 

 

Chefen för National Institues of Health, Francis S Collins, har meddelat att Dr George Koob har efterträtt Dr Kenneth R Warren som chef för underavdelningen NIAAA (National Institute on Alcohol Abuse and Alcoholism), världens mest omfattande forskningsorgan när det gäller alkoholsjukdomar med fokusering på orsaker, konsekvenser, prevention och behandling inom panoramat alkoholproblem. George Koob har en budget på inte mindre än 458 miljoner dollar att röra sig med.
   George Koob är sedan många år en av auktoriteterna långt utanför amerikas gränser inom alkoholforskningen. Hans främsta forskningsområde är inom neurobiologin, framförallt vad gäller belöning och stress. George Koob tillträder posten som Director of the NIAAA med början i januari 2014.
Foto: Sternebring

  

 

 

Under årets augustisymposium om LARO-behandling presenterade Fred Nyberg i ett mellanstick hur han skapat U-FOLD (Forum for research on addiction to medical products and illegal drugs), ett samarbetsorgan vid Uppsala universitet för att främja samarbete mellan olika beroendeforskningsdiscipliner och även få ut den akademiska kunskapen till professionen och politikerna. I sammanhanget kunde professor Nyberg inte låta bli att uttrycka sin besvikelse över hur politikerna negligerat missbruksutredningen.
   U-FOLD samlar sålunda en tvärvetenskapliga forskning i Uppsala med omnejd för att minska avståndet mellan olika aktörer ute i samhället och implementera ny forskning och kunskap. I uppdraget ingår också utbildning och samordna gemensamma anslag för forskningsprojekt.
   U-FOLD firar i år tvåårsjubileum. Samtidigt föds en ny liknande organisation i Göteborg, CERA med professor Clauda Fahlke som koordinator. CERA (Centrum för forskning och utbildning kring riskbruk, missbruk och beroende). Jörgen Engel kompletterade med en kort introduktion av CERA, som har en liknande målsättning och är en tvärvetenskaplig centrumbildning vid Göteborgs universitet som arbetar för att stärka och utveckla forskning och utbildning inom beroendeområdet för att fördjupa kunskapen om bio-psyko-sociala faktorers roll vid utvecklingen av missbruk. Åsa Magnusson avslutade interludiet med en kort presentation av QPCN (Quality Patient Care Network). Bakom denna bokstavskombination döljer sig en internationell ambition att sammanställa och förmedla evidensbaserad medicinsk kunskap. I Sverige är målgruppen LARO-mottagningar med utbildningsmodulen Introduktion till opioidberoende. Tanken är att föra ut en evidensbaserad kunskap över landet. 

Professor Fred Nyberg/foto Sternebring

Svensk förening för Beroendemedicin anordnade för andra året i rad ett augustisymposium. I år var huvudtemat LARO – läkemedelsassisterad behandling vid heroinberoende. Det var en handfull ledande forskare inom området som presenterade såväl state-of-the-art för denna behandlingsform som nya forskningsrön.
– Så här började behandlingen med metadon av heroinberoende
– Norge startade sent men har kommit långt
– LARO-behandling halverar dödlighet och kriminalitet
– Nya och effektiva behandlingsvägar
– Metadon- och buprenorfinläckaget når inte ungdomen
– LARO – ett medicinskt Guantanamo

Läs hela rapporten här!

Professor Peter Nordström och medarbetare från Umeå universitet publicerade i augusti 2013 i JAMA International Medicine en stor forskningsstudie om bakgrunden till tidig demens, som definitionsmässigt betyder debut före 65 års ålder. Bakgrundsdata insamlades för 37 år sedan i samband med mönstringen till militärtjänst. Studien inkluderade 488 484 män mellan åren 1969 och 1979. Av dessa diagnostiserades 487 män med diagnosen tidig demens (medianålder 54 år).
   I rapporten framkommer att det är nio betydande riskfaktorer som påverkar uppkomsten av denna tidiga demens. Riskfaktorerna är kopplade till ungdomsåren.
   Den viktigaste riskfaktorn (hazard ratio HR 4,82) är alkoholintoxikation i ungdomsåren (vanligen kopplad till generellt hög alkoholkonsumtion) följd av stroke (HR 2,96), användningen av antipsykotika, depression, fader som var dement, drogintoxikation annan än med alkohol, låg kognitiv funktionsnivå vid mönstringen, kortväxthet vid mönstring samt högt systoliskt blodtryck.
   Demensutvecklingen i yngre åldrar har således inte bara med genetik att göra. Ett sunt leverne i ungdomen och uppväxten kan eliminera en allt för tidig demens som kan ödelägga livet decennier för tidigt.
Published on line 12 augusti 2013: http://media.jamanetwork.com 

En aktuell gallupundersökning visar att amerikanen föredrar alltmer ett glas vin istället för “nationaldrycken” öl. Vid en jämförelse med alkoholintaget för 20 år sedan har vinkonsumenterna ökat från 27 till 35 procent i den amerikanska befolkningen. Motsvarande procentsiffror för öl är 47 respektive 36 procent. Starkspritkonsumtionen ligger tämligen konstant på 20 procent under de senaste 2 decennierna.
   Vinkonsumtionen har ökat för såväl män som kvinnor och inom alla etniska grupperna. Det finns dock en skillnad mellan män och kvinnor vid valet av alkoholdryck: 52 procent kvinnor föredrar vin medan det är endast 20 procent män som har vin som förstaval.
Källa: US News & World report 

Regeringen saknar linje. Det finns stora brister i kontrollen av hur alkohol marknadsförs och säljs. Men varken regering eller myndigheter tar sitt ansvar för den tilltagande kommersialiseringen. Den utredning som i dag lämnas över till regeringen blir i stora stycken bara ett slag i luften, skriver alkoholläkaren och professorn Sven Andréasson.
  På mellan 20 och 30 år har drickandet i Sverige förändrats dramatiskt. Spriten minskar och vinet ökar. Råsupandet på helger avtar, vilket är positivt. Men i stället tilltar vardagsdrickandet, vilket gör att allt fler tappar kontrollen över sitt drickande. En viktig förklaring till det ökande vardagsdrickandet är marknadsföringen. Alkoholföretagens reklamsatsningar har på några år ökat mycket kraftigt och överstiger nu en miljard kronor om året.
   Sven Andréasson:
   − När det gäller behandlingen av alkoholberoende är tänkandet verkligen föråldrat. Alkoholberoende ses som ett socialt problem och behandlingsinsatserna utformas därefter. Naturligen borde huvudansvaret för behandling av alkoholberoende ligga inom primärvården med insatser från psykiatrin och socialtjänsten när det är påkallat.
DN debatt  2013-07-09

Regeringen i Storbritannien går emot sitt eget rådgivande organ ACMD (Advisory Council on the Misuse of Drugs) beträffande narkotikaklassningen av khat. I januari rekommenderade ACMD att khat inte skulle få någon narkotikastämpel. Inrikesministern har kört över detta råd och meddelar i juli att khat ska få narkotikaklass C (som anabola steroider och ketamin). Bakgrunden är dels oro från somaliska grupperna om att khatbruk leder till betydande social och medicinsk problematik, dels ett utrikespolitiskt ställningstagande emedan flertalet europeiska länder har narkotikaklassning av khat och då är risken att Storbritannien blir ett (icke önskvärt) transitland för smuggling vidare. Även i USA och Kanada finns narkotikaklassning av khat.
   För Sveriges del sågs med oro att London skulle blir navet för smuggling till Sverige när Holland för något halvår sedan narkotikaklassade khat.
/bbc.co.uk; 3 juli 2013 / 

Vid IOGT-NTO:s kongress i juni 2013 fattades beslut att de egna behandlingshemmen inte ska tillåta läkemedelsassisterad behandling vid heroinberoende. Förbundsstyrelsen menar att IOGT-NTO ska erbjuda ett alternativ för dem som önskar en helt drogfri behandling. Beslutet föregicks av en intern utredning, men går emot största delen av svensk och internationell missbruksvård.