Utvärdering av heroin till heroinister i England

Det är en tämligen liten multicenterstudie som genomfördes mellan 2005 och 2008. Studien var randomiserad (dubbelblind går av praktiska skäl inte att genomföra) bland de 127 inkluderade individerna. De tre grupperna omfattade A. injektion heroin, B. injektion metadon, C. oralt metadon. Syftet med studien var att se om denna ”sista” möjlighet med legal heroinförskrivning kunde vara till hjälp, men också för att se om den givna konventionella metadonbehandlingen var suboptimal.

   Vid studiens slut kvarstod 88% av de som fick injektion heroin, 81% av de som fick injektion metadon och 69% av de som fick oralt metadon. Den lägre siffran för oralt metadon berodde främst på att man inte påbörjade studien snarare än drop outs.

   Författarnas konklusion av resultatet är att behandling med övervakad heroininjektion leder till signifikant och substantiellt lägre intag av illegalt heroin än övervakad metadoninjektion eller optimerad oral metadonbehandling. Injektionsbehandlingen med metadon var bättre än den vanliga orala behandlingen, men fördelen var inte stor och inte statistiskt signifikant säkerställd.

   De länder som idag tillåter heroinbehandling är Storbritannien, Schweiz och Holland men det finns på försöksbasis i Tyskland (goda resultat är hittills redovisade), Belgien, Spanien, Canada samt sedan årsskiftet Danmark.
Lancet 2010;375:1885-95

Aldrig har pojkarna i årskurs nio druckit så lite

De första resultaten i CANs årliga drogundersökning, som omfattat drygt 4 800 elever i årskurs 9, presenterades under almedalsveckan i Visby. Med stor tillfredsställelse konstaterades att att årets resultat visar på fortsatt trend mot sjunkande intag av alkohol för elever i årskurs nio. Inte under något av de 39 år som undersökningarna pågått, har så låg konsumtion av alkohol och litet antal konsumenter noterats för pojkar i denna årskurs. Även berusningsdrickandet ha minskat och är också här lägsta uppmätta nivå sedan undersökningarna startade.

   Narkotikaintaget har stabiliserats och ligger på samma (ur ett europeiskt perspektiv låga) nivå som förra året. Det är i år 9 procent bland pojkarna och 7 procent bland flickorna som rapporterat att de testat någon form av narkotika.

   När det gäller tobaksrökning är resultaten inte lika positiva. Även om rökningen har minskat något, är den fortfarande hög: 21 procent bland pojkarna och 28 procent bland flickorna.
Mer information: www.can.se (Thomas Hvitfeldt)

Mats Ramstedt
Foto Staffan Hasselgren

Mats Ramstedt är forskare vid Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRAD) vid Stockholms universitet. Han är sedan 2005 docent i sociologi.

   Han har tilldelats årets CAN-pris för sin betydande forskning inom alkohol- och alkoholrelaterade problem. Mats Ramstedts forskning har i flera fall legat till grund för dagens alkoholpolitik.

   Ett av de viktigaste forskningsreslutaten handlar om den möjliga kärlprotektiva effekten av alkohol bland måttlighetskonsumenter. Enligt Ramstedts forskning tycks den positiva effekten inte uppväga den negativa inverkan som en ökad konsumtion innebär och för högkonsumenter är effekten diametralt motsatt.

   Förutom äran består priset av 25 000 kronor.

   CANs pris delas ut årligen till en person som genbom mycket framstående forskning bidragit med ny värdefull kunskap inom drogområdet.  

 

 

Lagrådet ska nu granska ett lagförslag från regeringen om möjligheten för polis och tull att beslagta farliga substanser som ännu inte är olagliga men kan vara på väg att klassas som narkotika. Bakgrunden är att allt mer av drogerna inom framför allt ungdomskretsar säljs via internet och lagstiftningen håller inte jämna steg med innovativa droghandlare. För att så snabbt som möjligt hitta och analysera nya droger ska Statens Folkhälsoinstitut få ökade resurser att köpa in i detta sammanhang suspekta droger i större omfattning än vad man gör idag.

Tom Babor (foto Sternebring)

Under våren genomförde Systembolaget ett internationellt symposium under rubriken ”Vad händer inom alkoholforskningen”. Huvudtalare var alkoholforskarna och professorerna Thomas Babor och Mary O’Brien från USA. Från Sverige kom Elisif Elvinsdotter och Sören Sanz som berättade om och visade förfärande bilder från verksamheten vid Södersjukhusets antivåldsgrupp.

   Mary O’Briens presentation rörde kombinationen av energidryck och alkohol, en allt vanligare konsumtionskälla för ungdom. Kontentan av budskapet var att de som blandar alkohol och energidryck dricker mer för de känner sig inte så berusade som de promillemässigt är. Detta leder till sviktande omdöme i många ibland farliga situationer. I förlängningen lurar en högriskkonsumtion som kan leda till missbruk och beroende.

   I USA finns färdigblandade drycker av detta potentiellt farliga slag, ännu inte i Sverige men det hindrar inte att svensk ungdom blandar själv. Med samma konsekvenser. Detta presenterade Elisif Elvinsdotter från en undersökning gjord på svenska ungdomars konsumtion av blandningen.

   Thomas Babor sammanfattade resultat från sin genomgång av kunskapen inom området åtgärder och effektivitet. Inte helt oväntat visade det sig att den åtgärdsprofil som den internationella forskargruppen presenterade för det svenska etablissemanget i samband med EU-inträder fortfarande stämmer bra. De mest kraftfulla och samtidigt kostnadseffektiva strategierna är fortfarande hög  prissättning, begränsningen av tillgängligheten, åtgärder mot rattfylleri och tidig intervention av riskkonsumenter.

 

 

Statens folkhälsoinstitut har nu avslutat riskbruksprojektet, som startade 2005 och riktade sig främst till vårdcentraler och företagshälsovård. Målsättningen var att uppmärksamma frontlinjens sjukvård på riskfylld alkoholkonsumtion i förebyggande syfte.

   På kort tid har en rejäl förbättring skett när det gäller såväl läkares som sjuksköterskors intresse för att över huvud taget ställa frågor om alkohol. För sex av tio läkare och 5 av tio sköterskor tar alltid eller nästan alltid alkoholanamnes.

   Inom företagshälsovården ses samma utveckling.

   En ökad kunskap har bidragit till den positiva utvecklingen och mot denna bakgrund upplevs en ökad tilltro till den egna förmågan och tilliten.

Utvärderingen är publicerad på Statens folkhälsoinstituts hemsida.

Enligt hepatitens dag är injektionsmissbruk den vanligaste anledningen till utvecklingen av virushepatit C (HVC). Uppskattningsvis är idag en miljon individer i Europa smittade efter osäker injektionsteknik, som innefattar framför allt orena sprutor eller annat orent ”verktyg”. Den Europeiska narkotikabyrån (EMCDDA) uppskattar att det kan vara upp till 90 procent av dagens injektionsmissbrukare som är smittade och många av dessa har fått smittan redan efter den första injektionen. (EMCDDA 10-05-19)

Sverige och de övriga nordiska länderna har rönt stor framgång med sitt förslag till en världsomfattande strategi för att minska skadligt bruk av alkohol. I maj antog Världshälsoförsamlingen (WHA) en global alkoholresolution som går helt i linje med det nordiska förslaget. Folkhälsominister Maria Larsson har med sitt engagemang i frågan haft stor del i att det gick att ta detta beslut, som faktiskt röstades ner 2007.

   I sitt tal i Genève under WHA:s möte avslutade hon sitt tal:

   −I am convinced that the Global strategy on harmful use of alcohol has the potential to become a landmark in combating alcohol-related health and social harms.

   Resolutionen ger råd till världens länder att aktivt göra vad man kan för att minska alkoholskadorna. Som exempel nämns prispolitik, skatter, åldersgränser och restriktiva alkohollagar.

 

Expertgruppen i full ornat: professorerna Gabriele Bammer (Australien), Michael Gossop (England),
Mary Jeanne Kreek (USA), Ulf Rydberg (Sverige), Charles O’Brien (USA) och Jean Pierre Lepine (Frankrike)
 

Efter det att en internationell referensgrupp bestående av auktoriteter inom området hade lämnat sin rapport till hälsoministern i Holland om ett pilotprojekt, som omfattade harm reduction för heroinister, godkändes upplägget och så startade heroinassisterad behandling för mycket svåra heroinister.

Resultatet blev ur många synvinklar bra och vid ett nyligen genomfört symposium framkom bland annat att det var betydligt fler individer som fullföljde heroinprogrammet än det sedvanliga metadonprogrammet. Även kostnadsmässigt var det en framgång: den årliga kostnaden för individen i metadonprogrammet var 12 793 euro högre än för individ ingående i harm reductionprogrammet.

Se hela studien: European Neuropsychopharmacology vol 20, suppl 2, 2010.

 

Eftersom det finns en ökande oro för att pregabalin (Lyrica) kan ha en beroendepotential, har Läkemedelsverket gjort en grundläggande genomgång av substansen. Det finns hittills dock endast 13 rapporter om missbruk eller motsvarande.

   Den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA:s farmakologigrupp konstaterar efter utredning att det förekommer missbruk och rekommenderar försiktighet hos patienter med anamnes på missbruk eller beroendeproblematik. Samma rekommendation ger svenska Läkemedelsverket.

– Vi bedömer att det i dagsläget inte finns underlag för narkotikaklassning men följer utvecklingen, säger Bo Bergman från Läkemedelsverket.

   I den kliniska vardagen börjar läkemedelsråden vid landets olika landsting mana till försiktighet.

Lars Schultz, Läkemedelsrådet i Region Skåne:

– Det finns alltför många rapporter om missbruk, doshöjningar, utsättningssvårigheter, diagnosglidning och vidareförsäljning för att inte överväga begränsningar.

   När det gäller Lyrica råder det uppenbarligen stor enighet om försiktighet till missbrukare.