Alkohol påverkar ventrala tegmentala arean (VTA) och pådraget av dopamin från dessa neuron vilket är huvudorsaken till det etanolinducerade systemet för belöning och förstärkning. Mycket känner man till men inte varför antagonister i allmänhet inte släcker ut detta inducerande system.

Forskargruppen som publicerat denna rapport har tidigare visat att jonkanalen KCNK13 spelar en viktig roll för påverkan av VTA-neuronerna hos möss.

Ett resultat av fortsatt utveckling av ovanstående projekt är att man funnit att nivåerna av KCNK13 signifikant minskade när man preparerade hjärnsubstans för elektrofysiologiska undersökningar. Nu visar man att alkoholinducerad VTA-excitation reducerades rejält efter en knockdown-dos med liten dos av siRNA.

Det nya alkoholkänsliga proteinet KCNK13 kan vid fortsatt undersökning visa sig vara öppning till utvecklingen av nya behandlingsalternativ som kan påverka alkoholeffekten på belöningssystemet.

Alcoholism Clin Exp Res 2021/05/07

Det har länge diskuterats utan någon reell konklusion huruvida cannabis är en inkörsport till skadligt intag av opioider. Den här presenterade studien är en meta-analys och forskargruppen från Sydneys universitet noterar till sin förvåning att det knappast finns några riktigt bra forskningsrapporter som undersökt just cannabis i förhållande till andra droger.

Det finns dock sex studier som bedömdes ha tillräckligt hög kvalitet för att inkluderas i analysen. De kom från USA, Australien och Nya Zealand. Rapporterna är publicerade mellan 1977 och 2017 och omfattar totalt 102 461 patienter.

Med tanke på dessa forskningsrapporters kvalitet måste resultaten ses som indikation mer än konklusion. Icke förty så föranleder meta-analysen till ställningstagandet att det sannolikt finns ett kausalt samband mellan cannabis och skadligt opioidintag (Opioid Use Disorder). Det finns anledning att fördjupa denna forskningsinriktning.

Addiction 116: doi:10.1111/add.15581

Den amerikanska opioidkrisen har sedan 1999 förorsakat hundratusentals dödsfall till följd av överdos. Vissa regioner har drabbats oerhört hårt. Två läkemedelsföretag har hittills fått legala konsekvenser av sådan omfattning att de inte längre existerar (Perdue och InSys, se artikel i Bulletin nr 3/21 sid 16).

Nu har en grupp statsåklagare i 15 delstater framfört förslag till en omfattande ekonomisk uppgörelse med ett riktmärke på 26 miljarder dollar. Eftersom vissa stater inte är så hårt drabbade finns det ett visst motstånd mot en uppgörelse av denna omfattning men åklagarna menar att det vore skandal om uppgörelsen inte fullföljs.

Läget just nu är att den ekonomiska uppgörelsen ska omfatta de tre största farmakadistributörerna McKesson Corp, Cardinal Health Inc och AmerisourceBergen Corp som förväntas betala 21 miljarder dollar medan läkemedelsföretaget Johnson & Johnson (producerar opioider) ska betala 5 miljarder.

Pengarna ska i första hand gå till rehabilitering av opioidberoende.

Guardian 210722

Socialutskottet föreslår att riksdagen ska säga nej till regeringens förslag (Motion 2020/21:2030) om en ny strategi för politiken för alkohol, narkotika, tobak, dopning och spel om pengar (ofta benämnt med samlingsförkortningen ANDTS). Utskottet anser att regeringen bör omarbeta sitt förslag till strategi och föreslår att riksdagen ska rikta ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om det.

En sammanfattning av regeringens förslag till ny ANDT-strategi framfördes på DN Debatt (19 mars 2021) av socialministern tillsammans med socialutskottets Kristina Nilsson och Nicklas Attefjord. Den nya strategin är tänkt gälla från 2021 till 2025. Den tidigare sjösattes 2011.

Under hösten är det dags att dela ut Svensk förening för Beroendemedicins förnäma Jörgen Engel Stipendium och tillsammans med Nordic Drug delas Stora Priset ut.

Jörgen Engel Stipendium på 10 000 kronor tilldelas Lydia Kalafateli för en studie där hon undersökt effekterna av en amylin- och calcitonin-receptoragonist i djurmodeller av alkoholberoende. Resultaten från hennes sofistikerade experiment i både mus och råtta pekar på att detta kan vara en ny intressant mekanism för farmakologisk behandling av alkoholberoende i framtiden. Stipendiet delas ut i samband med föreningens Vetenskapliga möte i Stockholm den 26 november.

Nordic Drugs Stora Pris i samarbete med Svensk förening för Beroendemedicin tilldelas Uppsalas Forum för forskning om Läkemedels- och Drogberoende (U-FOLD) som under de senaste 10 åren etablerat sig som en viktig aktör inom beroendeområdet, med bland annat forskning och utbildningar som fått stor positiv betydelse även på nationell nivå. Genom att uppmärksamma beroendefrågor har U-FOLD också bidragit på ett konstruktivt sätt i den breda samhällsdebatten.  I samband med tioårsjubileet för Stora Priset den 10 november i Malmö delas årets pris ut. Det är på 50 000 kronor.

Folkhälsomyndigheten presenterade under våren 2020 data om den svenska narkotikasituationen för 2019 med uppdatering av senast tillgängliga data för användning av cannabis i befolkningen.

Cannabis var den vanligaste narkotikatypen i Sverige 2020, vanligast bland yngre och bland män. Enligt rapporten har 3,8 procent av befolkningen mellan 16 och 64 år använd cannabis under de senaste 12 månaderna. I åldersgruppen 16–34 år hade 9,5 procent av männen och 5,4 procent av kvinnorna använt cannabis under de senaste 12 månaderna.

I tidigare forskning har det framkommit att ungdomar och vuxna med autismspektrumsjukdomar är benägna att använda droger i större utsträckning än icke-autistiska. Den här refererade studien hade som syfte att jämföra bakgrunden till och omfattningen av droganvändning mellan autistiska och icke-autistiska individer.

I studien deltog 2 386 individer (varav 1183 med autism, något fler kvinnor än män). Tolkningen av de framkomna resultaten var att för de med autism var det mindre troligt att de rapporterade sitt drogintag. De rapporterade ävenledes att drogerna i stor utsträckning användes som självmedicinering.

Det var framför allt underrapportering av regelbunden alkoholkonsumtion, även berusningsdrickande men det gällde även tobaksrökning och allmänt drogintag. För rekreationellt bruk av droger var individerna med autism (jämfört med gruppen utan autism) nio gånger mer benägna att tillstå detta. Orsaken till detta drogintag var för att lättare kunna hantera sitt upplevda mentala tillkortakommande.

Forskargruppen menar att det är viktigt för kliniker att vara varse om sårbarheten som är kopplad till drogintag hos autistiska patienter och fokusera på samsjukligheten mellan autism och det förekommande drogintaget. Ett förebyggande arbete bör inledas redan i barndomen.  

Lancet Psychiatry July 1, 2021 doi.org/10.1016/S2215-0366(21)00205-4

Amfetamin och Cannabis är de vanligaste drogerna i Sverige just nu. När det gäller tabletter är alprazolam (Xanor) den vanligaste drogen och under det första halvåret i år.

Drog2021(kg)2020(kg)2019(kg)
Amfetamin626179473
Cannabis626323397
Cannabisharts5502081 512
Alprazolam88 560(st)549 807(st)1 086 899(st)
De vanligaste drogerna januari – juni

Källa: Nationellt forensiskt centrum, P4 Östergötland

Samsjuklighetsutredningen står fast vid inriktningen att regionernas hälso- och sjukvård ska ha ensamt ansvar för all behandling av skadligt bruk och beroende.

I februari presenterade Samsjuklighetsutredningen inriktningen på sina förslag. Syftet var att i ett tidigt skede få in synpunkter för att utifrån dessa utveckla förslagen eller ändra inriktningen. En rad synpunkter har kommit in från verksamheter och enskilda medarbetare i hälso- och sjukvård och socialtjänst.

Här redovisas i korthet några av de viktiga punkterna i den promemoria som sammanställdes i juni månad. Det finns fortfarande tid att kommentera och ge förslag till utredningen.

I utredningen i detta skede skriver man att ett viktigt motiv för slutsatsen att inriktningen när det gäller huvudmännens ansvar ska ligga fast är den stora samsjuklighet som finns hos personer med skadligt bruk och beroende. Det kräver att all behandling både för skadligt bruk/beroende och andra psykiatriska tillstånd hålls samman. Därför önskar utredaren också utforma vårdens uppdrag på ett sätt så att den som har ett skadligt bruk/beroende inte nekas vård för andra psykiska sjukdomar. Detta är en slutsats som Svensk förening för Beroendemedicin sedan många år framhållit.

Samsjuklighetsutredningen S2020:08. Uppdraget ska redovisas senast den 30 november 2021. Direktiven i sin helhet finns på http://www.sou.gov.se/s-202008-samsjuklighetsutredningen/