Svensk förening för Beroendemedicin

Den 4 februari presenterades den omfattande utredningen (SOU 2026:7) som består av två delar, varav den andra rör alkohol i ett hälsoperspektiv. Uppdraget till utredningen kom från en oenig riksdag där flera partier motsatte sig förslaget. Men utredning blev det och till utredare utsågs generaldirektör Agneta Karlsson med uppdrag att bland annat att utvärdera den svenska alkoholpolitikens styrmedel och hur pass effektiva de är för folkhälsan och samhällsekonomin.

Sammanfattning. Detaljhandelsmonopolet och alkoholskatten är effektiva styrmedel för att begränsa alkoholkonsumtionen och därmed minska både de alkoholrelaterade skadorna i befolkningen och de relaterade samhällskostnaderna. I avsaknad av detaljhandelsmonopolet och alkoholskatten skulle alkoholkonsumtionen och dess medicinska och sociala skador öka. Alkoholskatten och detaljhandelsmonopolet bör ses i samspel med andra åtgärder, som hälsoinformation mm.

En ny rapport från Folkhälsomyndigheten visar att narkotikaanvändningen fortsätter att minska bland unga i Sverige. I den vuxna befolkningen ligger användningen kvar på ungefär samma nivåer som tidigare. Även de narkotikarelaterade dödsfallen minskar.

Detta framkommer i myndighetens rapport Den svenska narkotikasituationen 2025 som baseras på svenska myndigheters data från 2024 som skickats in till EU:s narkotikamyndighet EUDA.

Inom den vuxna befolkningen ligger användningen oförändrad sedan föregående år. Det är ungefär 4 procent som anger att de har använt narkotika någon gång under det senaste året. Från den senaste skolundersökningen framgår att det för gymnasieelever noteras den lägsta andelen som någon gång använt narkotika sedan 2004. Tydligast är den nedåtgående trenden bland pojkar, där andelen minskat stadigt under flera år i båda årskurserna.

Även när det gäller de narkotikarelaterade dödsfallen så är trenden nedåtgående i Sverige. Mellan 2015 och 2024 minskade de med 37 procent, och mest bland män. Under 2024 skedde 424 narkotikarelaterade dödsfall, varav 286 var män och 138 kvinnor. Opioider, varav oxikodon är vanligast, var involverade i cirka 90 procent av de dödsfall där man kunnat identifiera den eller de substanser som bidragit till att personen avlidit.

I rapporten framkommer också att narkotikabeslagen ökar i landet. Under 2024 var beslagen 30 procent fler än föregående års (2023) undersökning. Volymen av beslag minskade för cannabis men ökade för amfetamin, kokain, ecstasy, vissa syntetiska opioider och flera narkotikaklassade läkemedel, till exempel tramadol och alprazolam.

Nästan 40 procent av alla nyupptäckta cancerfall kan förhindras! Det framgår av en studie publicerad i Natures februariutgåva. Det var framför allt cancer med ursprung från tobaksrökning och därefter kom infektioner och alkohol.

Den kraftfullaste åtgärden mot utvecklingen av cancer är helt enkelt att minska på riskfaktorerna. Kanske inte så enkelt men effektivt.

Cancer är sedan länge den ledande orsaken till sjuklighet. Forskargruppen gick igenom 30 faktorer som kan leda till cancer. Undersökningen omfattade global och nationell cancerdiagnostik 2022.

De viktigaste faktorerna som ingick i genomgången var tobaksrökning, rökfri tobak (snus, tuggtobak o dyl), alkoholkonsumtion, högt BMI (obesitas), låg fysisk aktivitet, betelnöt, luftföroreningar, UV-strålning, olika infektionsagens. Undersökningen gick igenom data från 185 länder med början från ungefär 2012. Uppskattningsvis var det cirka 7,1 miljoner cancerdiagnoser (av 18,7 miljoner) som orsakades av någon av de undersökta riskfaktorerna. Kvinnorna representerade 2,7 miljoner och männen 4,3 miljoner.

Möjligheten att förhindra cancerutvecklingen genom egen påverkan var 15,1 procent för rökning, 10,2 för infektioner och 3,2 för alkohol. Ser vi till bästa cancerformerna att förhindra var det, enligt denna studie, lung-, magsäcks- och livmoderscancer. Närmare hälften av dessa skulle kunna gå att förhindra.

Forskargruppens slutsats. Det ses som en central åtgärd för global cancerprevention att genom kraftfulla ansträngningar i möjligaste mån eliminera de möjliga riskfaktorerna.  

Smugglingstrycket mot Sveriges gränser är i dag mycket stort. Förra året beslagtog Tullverket mer än 10,5 ton narkotika. Det är 700 kilo mer än 2024 och det är framför allt beslagen av tung narkotika som ökar. Utöver det tillkommer narkotika som mäts i liter och styck. När beslagen av de tunga narkotikapreparaten kokain, heroin och amfetamin räknas samman ökade mängden från 2 355 kilo 2024 till 2 737 kilo förra året.

Kraftig ökning av heroin
Heroinbeslagen ökade dramatiskt 2025. Totalt beslagtogs 134 kilo heroin, vilket är mer än något tidigare år. Även mängden beslagtaget kokain ligger på historiskt höga nivåer, även om det minskat något jämfört med 2024. En förklaring till den stora mängden 2024 var ett enskilt mycket stort beslag på 1,3 ton. Så här ser utvecklingen ut för några av de vanligaste preparaten mellan 2024 och 2025:  
•    Heroin ökade från 3 kilo till 134 kilo. 
•    Amfetamin ökade från 768 kilo till 1 110 kilo. 
•    Kokain minskade från 1 584 kilo till 1 493 kilo.
•    Cannabis minskade från 5 737 kilo till 5 032 kilo.
Beslagen av alkohol minskar något, från 54 000 liter 2024 till 52 000 liter förra året. Beslagen av cigaretter minskar, från 8 miljoner 2024 till 4,2 miljoner förra året.

tullverket.se

Enligt förslaget tas de svenska och mer långtgående reglerna om alkohol och körkort bort. Sverige kommer därmed följa de EU-gemensamma reglerna som innebär att körkort ska återkallas endast i de fall där det finns en alkoholberoendediagnos ställd av en läkare.

Sedan januari 2026 har Transportstyrelsen ändrat reglerna kring alkohol och körkort. Tidigare har ett körkort kunnat återkallas om en person har ett alkoholberoende, alkoholmissbruk eller ett alkoholbruk som inte är tillfälligt och ur medicinsk synpunkt skadligt. De två sistnämnda kategorierna är svenska så kallade särkrav som är mer långtgående än reglerna som finns i EU:s körkortsdirektiv. Transportstyrelsen avskaffar de svenska särkraven varför det nya regelverket omfattar alkoholberoende i likhet med övriga EU.

Under förra året fick Transportstyrelsen kraftfull och berättigad kritik för att indraget körkort drabbade personer som inte hade diagnostiserats ha en alkoholproblematik som inte uppfyllde ens Transportstyrelsens synbarligen tveksamma kriterier.

Under sommaren bedömde Kammarrätten i Stockholm att endast ett par förhöjda PEth-värden inte gav tillräckligt stöd för bedömningen att en person hade ett alkoholbruk som inte är tillfälligt och ur medicinsk synpunkt skadligt. Efter domen har Transportstyrelsen ändrat sin tillämpning av reglerna. PEth-tester kommer endast användas av läkarkåren för rapportering till Transportstyrelsen kopplat till diagnosen alkoholberoende.

Kraven på att lämna läkarintyg och uppföljande laboratorieprov kommer naturligtvis att följa de nya reglerna.

Revideringen av körkortsreglerna fortsätter.

Svensk förening för Beroendemedicins remissvar på TSFS 2010:125 och TSFA 2018:7 finns i sin helhet i BULLETIN  2/2025:37.

Syntetiska katinoner är den näst största gruppen Nya Psykoaktiva Substanser (NPS) i Europa. Den psykoaktiva substansen som ligger bakom huvudparten av katinonerna är catha edulis (khat). Den vanligaste NPS baseras på cannabinoider.

EUDA har slagit larm om tre nya psykoaktiva substanser: 4-bromomethcathinon (4-BMC), 2-methylmethcathinon (2-MMC) och N-ethylnorpentedron (NEP). De går sedan januari under beteckningen kontrollerade droger inom EU som nu uppmanar medlemsstaterna att adekvat åtgärda dessa droger inom sin legislatur.

Bakgrunden till EUDAs åtgärdsförslag är att de tre substanserna försäljs och reklameras som lagliga ersättningspreparat för MMDA, amfetamin och kokain. Katinoner används huvudsakligen i rekreationellt syfte, snortas eller sväljes. Det förekommer också injektioner av drogen inom vissa högriskgrupper.

Världshälsoorganisationen (WHO) påkallar uppmärksamheten att det är dags för Europa att höja skatterna för alkohol och sockerinnehållande drycker. Detta för att stärka den allmänna hälsan, dvs ju högre pris desto mindre konsumtion.

Alkohol har med tiden blivit mer tillgänglig till följd av förhållandevis låga priser. WHO menar att de flesta länderna inte har justerat priserna på dessa produkter sedan 2022. Sockerdrycker är i många länder dessutom inte alls beskattade.

WHO konstaterar vidare att skatt på vin inte regleras i EU och är i praktiken 0 procent i 21 europeiska länder. Enligt statistik (från 2022) är det flera länder inom unionen som avstår från beskattning av vin eller har en skattesats nära noll (Frankrike, Italien, Spanien, Tyskland, Nederländerna, Österrike, Bulgarien, Kroatien, Tjeckien, Grekland, Ungern). Länderna har moms på vin.

Sverige. I vårt land finns skatt på alla alkoholhaltiga drycker, alltså även vin. Skatten varierar med alkoholhalt och dryckestyp och ingår som en punktskatt utöver moms. Sockerhaltiga drycker beskattas inte.

Alarmet kommer efter att WHO-Europa (Carina Ferreira-Borges) inte fått någon information om att EU tänker agera i skatte(hälso)frågan.

Europol gjorde i januari det största beslaget av kemikalier (prekursorer) för tillverkning av syntetiska droger. Det var 24 laboratorier som verkade i industriell skala i Polen, Belgien, Tyskland och Nederländerna. Den omfattande organisationen anklagades även för penningtvätt i ytterligare länder som Tjeckien och Spanien.

Den koordinerad aktionen ägde rum den 16 januari och totalt beslagtogs 1 000 ton(!) kemikalier som teoretiskt skulle kunna omvandlas i ungefär 300 ton syntetiska droger (MDMA, amfetamin och katinoner, dvs Nya Psykoaktiva Substanser). Ekonomiskt skulle beslaget på marknaden kunna inbringa miljarder euro.

Därav blev intet. Förutom kemikalierna beslagtogs bl a hus, bilar och varor för över två miljoner euro. Samt 500 000 euro i kontanter.

Kemikalierna levererades från Kina och Indien via olika europeiska länder till Polen där ompackning och vidaredistribution skedde.

Är arbetssituationen en riskfaktor för hög alkoholkonsumtion? Det har en australiensk forskargrupp undersökt och jämfört med sociodemografiska faktorer och rökning.

Det framkom att de som arbetar mer än full tid hade högre odds för högriskkonsumtion under veckan. Skiftesarbete var förknippat med enstaka tillfällen med högriskkonsumtion vilket också gällde gruppen arbetare som önskade arbeta fler timmar än anställningen omfattade. Gruppen 18 – 29 år hade en fördubblad risk för ökning av hög alkoholkonsumtion.

Dock, sammanfattningsvis konstaterar forskarna att även om stress inom arbetslivet, speciellt fysiskt arbete, kan förklara en skillnad i mönstret för högriskkonsumtion förklarar de sociodemografiska faktorerna betydligt mer för att utveckla högriskkonsumtion.

Största riskfaktorn i denna undersökning är tobaksrökning som är mycket starkt förknippad med hög alkoholkonsumtion.

doi.org/10.1111/dar.70092

I en artikel i Tidskrift for den norske legeforening redovisas en undersökning om rusrelaterade avgiftningar vid akutmottagningen i Oslo under perioden 2019 till 2023. Det är en journalgenomgång och diagnoserna baseras på akutläkarnas kliniska bedömningar. Det är antalet fall som räknas, inte individer.

Under perioden tog akutmottagningen mot 18 402 avgiftningsfall. Nästan hälften av dessa var orsakade av enbart alkohol (49 procent). Under femårsperioden steg incidensen för kokainförgiftningar från 0,28 till 0,70 och motsvarande för ketaminförgiftningar från 0,01 till 0,12.

Andelen kvinnor ökade för flertalet droger under denna period. Sammantaget alla droger var ökningen för kvinnor från 20 till 31 procent. De droger som kvinnornas andel ökade för var heroin, bensodiazepiner, GHB och andra ospecificerade opioider, men största ökningen skedde för MDMA (Ecstasy).

Den totala incidensen för avgiftningar steg från 6,32 per tusen osloinvånare till 6,68 vid slutåret 2023.