QS World University Rankings är en årligen återkommande rankinglista över 1 400 av världens universitet. Det finns en övergripande lista som sedan är indelad i olika specialiteter. Se allt: https://www.topuniversities.com/university-rankings.

KI kommer på hedrande 12:e plats i världslistan över medicinska universitet. Nästa svenska universitet är Lund som tilldelas 75:e plats och Göteborg och Uppsala får dela på 99:e plats. På andra plats i Norden kommer universitetet i Köpenhamn (50:e plats).

På första plats kommer Harvards universitet följt av Oxford, Stanford, Cambridge, Johns Hopkins, UCLA Los Angeles, University College London, Imperial College London, Yale och på tionde plats kommer universitetet i Toronto.

Vid en genomgång av observationsstudier jämfördes samband mellan högpotent cannabis med lågpotent med avseende på samsjuklighet med depression, ångest, psykos och cannabisberoende.

Forskargruppen gick igenom 4171 artiklar och vaskade fram 20 som mötte denna studies inklusionskriterier.

Det framkom vid sammanställningen att högpotent cannabis (= hög halt av tetrahydrocannabinol, THC), jämfört med lågpotent, var förknippad med ökad risk för utveckling av såväl psykos som cannabisberoende. När det gällde depression och ångest var evidensen varierad.

Författarna menar att deras resultat manar till ställningstagande till hur cannabisstyrkor exponeras och en uppföljning med en longitudinell studie som kan verifiera och förstärka denna studies resultat.

The Lancet Psychiatry. https://doi.org/10.1016/S2215-0366(22)00161-4

DN gör ett försök att reda ut frågan

I DN-serien Fakta i frågan har Kristoffer Örstadius gjort ett försök att få fram vilka samhällsgrupper som använder narkotika mest. Det är en väl genomarbetad artikel som till största delen bygger på rapporter från CAN och Socialstyrelsen.

Dåvarande statsminister Stefan Löfven sa i en intervju 2019 att den största narkotikakonsumtionen finns i Djursholm och Danderyd, dvs där vi har de socioekonomiskt mest välställda.

Hade statsministern rätt? Sannolikt inte.

DN-artikeln visar att det inte är lätt att få en entydig bild över narkotikakonsumtionen ur ett socioekonomiskt perspektiv. Författaren framhåller följdriktigt att svaret på ”vem som knarkar” beror på var man hämtar data, vilka mätmetoder som används och inte minst åldersgruppindelningen.

Dock visar genomgången att de med lägst socioekonomiskt status är överrepresenterade i narkotikaanvändning enligt enkätundersökningar (problem – svarar man ärligt?). Undantag är att gymnasieungdomar med högutbildade föräldrar har använt cannabis i högre utsträckning än gymnasieungdomar med lågutbildade föräldrar. För högfrekventa användare i gymnasieåldern gäller det omvända.

Det är vanligare att personer med låg än med hög socioekonomisk status söker vård för narkotikarelaterade problem. Bland cannabisanvändare är det män med hög utbildning som söker vård mest.

Läs hela DN-artikeln.

https://www.dn.se/sverige/fakta-i-fragan-vilka-ar-det-som-knarkar-i-sverige/

Invånarna i centrala Amsterdam, speciellt de i den medeltida stadskärnan de Wallen med Red light district, är trötta på det enorma tillflödet av turister som jagar sex och droger. Man hade det lugnt under pandemin och vill gärna ha det så fortsättningsvis.

Det är framför allt det stökiga och bråkiga som stör när tiotusentals turister varje dag väller in i de trånga kvarteren med sina otaliga coffee shops och prostitution.

Borgmästaren i Amsterdam har nu lagt fram ett förslag att förbjuda cannabisförsäljning till turister. Vad säger EU-lagen om denna ”diskriminering”?

I Maastricht finns sedan 2005 förbud att sälja cannabis till turister i alla coffee shops. Och EU har gett sitt godkännande varför det är fritt fram även i Amsterdam.

Det är framför allt turister från Belgien, Tyskland och Frankrike som söker sig till de Wallen-kvarteren.

I en nyligen publicerad policyrapport har World Heart Federation (WHF)1,2) gjort en rejäl genomlysning av alkohols roll ur hälsosynpunkt och speciellt för hjärtsjukdomar. Rapporten är en gedigen genomgång av relevant och omfattande vetenskaplig litteratur.

Sammanfattning: Den har hängt med i mer än 30 år, den omhuldade myten om att alkohol skulle vara nyttigt för hjärtat och därmed förlänga livet. Det är en myt som spridits av vissa forskare, alkoholindustrin och media.  

I en utvidgad sammanfattning konstateras att alkoholkonsumtion ökar risken för alla betydande hjärtkärlsjukdomar: högt blodtryck, kardiomyopati, hjärtarytmier, stroke, aortaaneurysm. Artikelförfattarna nöjer sig inte med hjärtat utan konstaterar via vetenskapliga rapporter att alkohol har stor betydelse i utvecklingen av många sjukdomstillstånd. Alkoholkonsumtion är involverad i 230 ICD-diagnoser och 40 av dessa skulle inte förekomma utan alkohol.

För att reducera en hög dödlighet med 49 000 individer som i Frankrike (1991) avled till följd av alkohol togs en lag, Loi Evin, som reglerade en restriktiv marknadsföring av alkohol. Lagen hade två huvudsyften: att skydda unga människor från alltför påträngande annonsering och att begränsa innehållet i alkoholannonseringen, dvs budskapet får endast vara produktbeskrivande och inte ge en positiv bild av drycken.

Evins lag definierade att en dryck som översteg 1,2 procent alkohol är en alkoholdryck. Ingen alkoholreklam får riktas till ungdom. På bio eller i TV får ingen alkoholreklam finnas. Alkohol får inte sponsras inom kultur och sport. Vid varje tillåten annonsering måste ett hälsobudskap inkluderas.

Resultatet av Evins lag med sin reglering av alkoholreklam har visat sig vara ett effektivt sätt att hälsomässigt skydda framför allt såbara yngre personer. Samma resultat har redovisats i andra länder som har liknande restriktioner.

J Studies on Alcohol and Drugs 2022;vol 83,1:37-44 (https://doi.org/10.15288/jsad.2022.83.37)

Ing-Marie Wieselgren/foto Sternebring

Med bestörtning nåddes vi av beskedet att den mördade kvinnan i Visby under almedalsveckan var en psykiatrikollega.

Ing-Marie Wieselgren var överläkare vid Akademiska i Uppsala och psykiatrisamordnare vid Sveriges Kommuner och Regioner. Hon var en i alla läger respekterad, omtyckt och kunnig psykiatriker som efterlämnar stor och djup saknad.

Minnet av Ing-Marie Wieselgren kommer för alltid att präglas av hennes omtanke om och engagemang för de svårast utsatta inom psykiatrin.

Ing-Marie Wieselgren blev 64 år.

Svensk förening för Beroendemedicin
Styrelsen

Alkohol och cancer

Ett seminarium (Varför vet så få att alkohol orsakar cancer) under den förkortade almedalsveckan handlade om alkoholkonsumtion som leder till cancer. Det var Systembolaget som stod för den knappa timmens upplysande diskussion mellan bolagets VD, Ann Carlsson Meyer, Tobias Alfvén, ordförande i Svenska Läkaresällskapet, Hans Hägglund, professor och nationell cancersamordnare inom SKR, Camilla Waltersson Grönvall, moderat politiker i socialutskottet liksom Karin Rågsjö, vänsterpartiet.

Alkoholkonsumtion kan förknippas med ett hundratal sjukdomstillstånd och totalt kostar alkoholens negativa sida det svenska samhället årligen ungefär 100 miljarder kronor. Samtliga seminariedeltagare konstaterade att dagens tema är i allmänhetens ögon okänt. Tobak och cancer känner praktiskt taget alla till. Tobak är ledande när det gäller cancerutveckling. Att alkohol kommer på andra plats är det få som känner till. Det är ungefär 4 000 svenska cancerfall som årligen har alkohol som utlösande faktor. En viktig kunskap att ta till sig är att det tar ett tiotal år eller mer innan den alkoholrelaterade cancern är diagnostiserbar.

Ett genomgående tema under seminariet var att kunskap om alkoholrelaterad cancer finns och är odiskutabel men denna kunskap nås inte ut till allmänheten. En inte oväsentlig anledning är den obehagskänsla som lätt infinner sig när det är tal om alkohol, även inom sjukvården. Trots att levnadsvanefrågor ska ingå i anamnesen tycker en tredjedel av läkarkåren att det är problematiskt att ställa alkoholfrågor. Denna tvekan fångar naturligtvis patienten upp, vilket gör att båda undviker ämnet och går med lättnad vidare.  

www.folkhalsodalen.se

Det är cirka 19 procent av Sveriges befolkning mellan 17 och 84 år som snusat någon gång under senaste månaden. Det framgår av en CAN-rapport som publicerades i början av juli. Jämfört med kvinnor är det ungefär tre gånger så vanligt att män snusar. Undersökningen omfattar 18 000 personer.

När det gäller vitt snus är det lika vanligt bland män som kvinnor och vanligast i åldersspannet 17 – 29.  

Rökningen minskar. Jämfört med 2003 har antalet rökare minskat från 18 procent för kvinnor och 13 procent för män till 7 procent för båda könen vid mätning 2021. Mängden cigaretter har också minskat bland de som röker med 36 procent. Dock råder stora skillnader grupper emellan.

Vitt snus regleras i lag från 1 augusti 2022

Vitt snus lanserades i Sverige 2016 och användningen har sedan dess ökat rejält. Produkten har saluförts som tobaksfri och således undgått tobakslagen. Tobakssmaken har visserligen försvunnit men tobaksbladets nikotin finns kvar och vitt snus är lika beroendeframkallande som det traditionella vanliga bruna snuset.

Den nya lagen för nikotinprodukter som klubbades av riksdagen den 21 juni träder i kraft den 1 augusti 2022. Den innebär bl a att tobaksfria nikotinprodukter (ex vitt snus) kommer att lagligen regleras. Det blir ålderskontroll vid köp. Det är 18-årsgränsen som gäller. Även reklam för nikotinprodukter regleras.

CAN, Nyheter 24, Drugsmart