Allt fler studier visar att alkoholkonsumtion är en icke försumbar faktor för utveckling av cancer, inte bara generellt utan även på individnivå finns möjlighet att styra risken (minska eller dessvärre även öka) för utveckling av cancer.

Nyligen har en koreansk forskningsrapport med ett stort ingående patientunderlag publicerats i amerikanska JAMA. Den visar att mycket talar för att det sannolikt går att individuellt påverka cancerutvecklingen genom förändringar i alkoholkonsumtionen.

Studiens huvudresultat är att

  • att minska sin alkoholkonsumtion eller avsluta den kan reducera cancerrisken
  • fortsatt konsumtion med samma volymer gav en ökande risk att utveckla cancer
  • ökad alkoholkonsumtion från nuläget ledde till ökad risk att utveckla cancer
  • den ökade alkoholrelaterade cancerincidensen1) var dosberoende

Det finns flera begränsningar i denna studie, men resultaten är trots att allt av sådan tyngd att forskargruppen menar att det finns anledning att replikera undersökningen med lite mer omfattande inklusionskriterier och omfattning.

1) Incidens (epidemiologisk) = antalet händelser i en viss population under en avgränsad tidsperiod, exempel nya fall av en sjukdom.

doi:10.1001/jamanetworkopen.2022.28552

Socialdepartementet bör ta tag i det mer eller mindre seriösa månghövdade utbudet av hälsoappar. Svenska Läkaresällskapet och en rad andra organisationer påtalar att det måste bli en sammanhållande enhet som skapar en tydligare struktur inom området till gagn för vård och leverantörer och inte minst för patienter och medborgare.

Det finns idag runt 400 000 appar inom området hälsa!

SLS20220902

En nationell plan för eliminering av hepatit C har godkänts och är tillgänglig för införande i landets alla regioner. Syftet är att uppnå Världshälsoorganisationen (WHO:s) mål att sjukdomen ska vara eliminerad till år 2030.

Elimineringsplanen har tagits fram av Nationell arbetsgrupp (NAG) för hepatit inom programområdet för Infektionssjukdomar i det nationella systemet för kunskapsstyrning hälso- och sjukvård.

Planen fokuserar på insatser för att minska smittspridningen av hepatit C, att höja kunskapsnivån om sjukdomen, samt att öka tillgängligheten till testning och behandling.

Prioriterade aktiviteter:   

– Utse samordnare för insatser i varje region

– Utbildningsinsatser för allmänhet och personal

– Ökad testning av alla personer som tillhör riskgrupper för hepatit C

– Intensifierat arbete för att hitta personer med odiagnostiserad hepatit C och för att fånga upp personer med diagnos som inte behandlats

– Alla personer med diagnostiserad hepatit C ska erbjudas behandling

– Intensifierat arbete för att minska risken för smittspridning hos personer som injicerar droger

– Alla som blivit botade men har fortsatt riskbeteende ska provtas regelbundet (minst 1-2 ggr/år) så att man tidigt kan upptäcka eventuell återsmitta

Nationell elimineringsplan för HCV: https://www.kunskapsstyrningvard.se/download/18.3caad861182723b39d2ad79e/1661150632057/Hepatit-C-elimineringsplan-2022-08-22.pdf

I julinumret av Drug and Alcohol Review presenteras en attitydundersökning om australiensiska folkets inställning till innehav av små mängder illegala droger för personligt bruk. Studien bygger på forskningsrapporter från 2013, 2016 och 2019 med avslutande sammanställning i december 2021.

Det finns ett starkt stöd för legalisering av cannabis men föga stöd för legalisering av ecstasy och kokain. Dock ses ett ökat stöd för lägre straff för de som använder dessa droger. Det finns litet stöd för att förändra den nuvarande inställningen till heroin och metamfetamin.

Ansvarig för studien är professor Don Weatherburn vid National Drug and Alcohol Research Centre vid University of New South Wales. I hans kommentar till resultaten för The Guardian menar han att den gradvisa förändringen som skett under undersökningsperioden från 2013 har säkert sin förklaring i den ökade användningen av cannabis i landet.

En intressant reflektion är att han inte utesluter att det ökade stödet för legalisering också kan bero på att de som först provade cannabis nu har nått en samhällelig position i de styrande skikten kring regering och institutioner(!). Det kan gälla även för andra länder.

Det är hittills endast i huvudstaden Canberra som cannabis är tillåten. Personer över 18 år får för eget bruk inneha 50 gram cannabis. Det är också tillåtet att i sin ägo ha två cannabisplantor.

Drug and Alcohol Review, The Guardian, Forbes. Originalartikeln publicerades första gången 2021: https://doi.org/10.1111/dar.13426

En ny engelsk studie som är publicerad i Addiction visar att i hushåll som bytte ut sina 350-millilitersglas till 290 ml:s minskade sin vinkonsumtion med 6,5 procent.

Det är en randomiserad kontrollerad undersökning som omfattade 260 hushåll i Storbritannien. För att få delta skulle familjen konsumera minst två flaskor vin (150 cl) i veckan. Familjerna randomiserade så att den ena gruppen fick de mindre glasen och den andra de större. Studien pågick i två fjortondagarsperioder.

Det finns redan europeiska undersökningar som visar att ju större glas, desto mer konsumeras. Det gäller framför allt vin. Restauranger har sedan årtionden utnyttjat denna kunskap – glasen har blivit större och större…

Med den kunskap vi har menar författarna att det kan finnas skäl för hälsomyndigheterna att se över möjligheten att reglera vinglasens storlek inom restaurang- och barverksamheterna.

https://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/add.16005

Leve Saken! I Japan drivs nu en kampanj bland 20-39-åringar för att få dem att åter öka sin alkoholkonsumtion. Konsumtionen föll nämligen rejält under pandemin på grund av den återhållsamma livsstilen. Nu är det dags att komma tillbaka till normala konsumtionsnivåer och därmed stärka landets ekonomi.

Japans hälsoministerium är emellertid inte riktigt lika entusiastiskt för uppropet och påminner ungdomarna att komma ihåg att begränsa drickandet till rimliga mängder alkohol. The Guardian, aug 2022

QS World University Rankings är en årligen återkommande rankinglista över 1 400 av världens universitet. Det finns en övergripande lista som sedan är indelad i olika specialiteter. Se allt: https://www.topuniversities.com/university-rankings.

KI kommer på hedrande 12:e plats i världslistan över medicinska universitet. Nästa svenska universitet är Lund som tilldelas 75:e plats och Göteborg och Uppsala får dela på 99:e plats. På andra plats i Norden kommer universitetet i Köpenhamn (50:e plats).

På första plats kommer Harvards universitet följt av Oxford, Stanford, Cambridge, Johns Hopkins, UCLA Los Angeles, University College London, Imperial College London, Yale och på tionde plats kommer universitetet i Toronto.

Vid en genomgång av observationsstudier jämfördes samband mellan högpotent cannabis med lågpotent med avseende på samsjuklighet med depression, ångest, psykos och cannabisberoende.

Forskargruppen gick igenom 4171 artiklar och vaskade fram 20 som mötte denna studies inklusionskriterier.

Det framkom vid sammanställningen att högpotent cannabis (= hög halt av tetrahydrocannabinol, THC), jämfört med lågpotent, var förknippad med ökad risk för utveckling av såväl psykos som cannabisberoende. När det gällde depression och ångest var evidensen varierad.

Författarna menar att deras resultat manar till ställningstagande till hur cannabisstyrkor exponeras och en uppföljning med en longitudinell studie som kan verifiera och förstärka denna studies resultat.

The Lancet Psychiatry. https://doi.org/10.1016/S2215-0366(22)00161-4

DN gör ett försök att reda ut frågan

I DN-serien Fakta i frågan har Kristoffer Örstadius gjort ett försök att få fram vilka samhällsgrupper som använder narkotika mest. Det är en väl genomarbetad artikel som till största delen bygger på rapporter från CAN och Socialstyrelsen.

Dåvarande statsminister Stefan Löfven sa i en intervju 2019 att den största narkotikakonsumtionen finns i Djursholm och Danderyd, dvs där vi har de socioekonomiskt mest välställda.

Hade statsministern rätt? Sannolikt inte.

DN-artikeln visar att det inte är lätt att få en entydig bild över narkotikakonsumtionen ur ett socioekonomiskt perspektiv. Författaren framhåller följdriktigt att svaret på ”vem som knarkar” beror på var man hämtar data, vilka mätmetoder som används och inte minst åldersgruppindelningen.

Dock visar genomgången att de med lägst socioekonomiskt status är överrepresenterade i narkotikaanvändning enligt enkätundersökningar (problem – svarar man ärligt?). Undantag är att gymnasieungdomar med högutbildade föräldrar har använt cannabis i högre utsträckning än gymnasieungdomar med lågutbildade föräldrar. För högfrekventa användare i gymnasieåldern gäller det omvända.

Det är vanligare att personer med låg än med hög socioekonomisk status söker vård för narkotikarelaterade problem. Bland cannabisanvändare är det män med hög utbildning som söker vård mest.

Läs hela DN-artikeln.

https://www.dn.se/sverige/fakta-i-fragan-vilka-ar-det-som-knarkar-i-sverige/