Nya uppgifter efter avkodifiering av enchrochattrafik mellan kriminella.

Enligt polisen smugglas årligen 100 ton narkotika in i Sverige. Det är betydligt mer än vad man tidigare beräknat. Polisen riktar allvarlig kritik mot det svenska rättsväsendet – det är klart underdimensionerat för att klara narkotikaproblemet.

Uppskattningen som nu presenteras grundas sig på de avkodade enchrochatkonversationer som via Frankrike nu nått svensk polis. Många av de 84 identifierade kriminella aktörerna befinner sig på den spanska solkusten.

Det är öresundsbron som är huvudsakliga smuggelautostradan in till Sverige där de största avnämarna är de tre stora städerna. Omfattningen av inflödet når närmast industriell verksamhet. De hittills uppskattade volymerna narkotika som förs in i landet och som konsumeras här är med största sannolikhet klart underskattade.

SDS, SVT 210510

I den välrenommerade Neuropsychopharmacology (en del i Natures utgivningar) går en forskargrupp under ledning av professor Markus Heilig dels i svaromål, dels i förtydligande efter flera bittra kritiska synpunkter som motsätter sig att substansberoende skulle ha en neurobiologisk bakgrund. Även om det finns fog för vissa påpekanden från kritikerna, menar Heilig och medarbetare att det föreligger fundamentala förutsättningar för att påstå att beroende är biologiskt betingat.

Konklusionen som kritikerna gör är att beroende inte är en hjärnans sjukdom, vilket forskargruppen som ligger bakom denna artikel menar är synnerligen allvarligt emedan denna skadliga synpunkt kan, om den tas på allvar, leda till minskade möjligheter till sjukvård och behandling. Detta kan för den enskilde få katastrofala följder.

Kanske viktigaste argumentet är att hjärnan är det biologiska substrat från vilket såväl beroende som beteendeförändringar har sitt ursprung, varför det är viktigt att intensifiera forskningen kring tillfrisknandet. Vidare föreslås fokus på behovet av multidisciplinär forskning som integrerar neurovetenskap, beteende, kliniskt och sociokulturellt perspektiv.

Markus Heilig, et al. Neuropsychopharmacology (2021) 0:1–9; https://doi.org/10.1038/s41386-020-00950-y

Glöm inte nominera kandidat till årets Jörgen Engel Stipendium! Nomineringen ska innehålla namn och akademisk tillhörighet. Författarordningen, publikationsår och titel på artikeln. Därtill Tidskriften som publikationen finns att läsa i (volym och sidhänvisning underlättar).

Maila ditt förslag till kandidat till stipendiekommitténs ordförande elisabet.jerlag@pharm.gu.se. Välkommen med ditt förslag.

Under onsdagen (5.5.21) slog italiensk och tysk polis till mot den italienska maffian Ndrangheta i en omfattande operation i båda länderna. Under dagen arresterades 31 misstänkta i de båda länderna men undersökningsteamet meddelar samtidigt att man identifierat ytterligare 65 individer som tillhör gruppen. I denna raid deltog 800 poliser och personer från respektive lands skattemyndighet. Den arresterade och identifierade gruppen är misstänkt för droghandel och penningtvätt.
Europol 5 maj 2021

‘business almost as usual’

Sammanfattningsvis konstaterar EMCDDA att enligt tillgänglia data har covid-pandemin haft liten effekt på drogproduktion och drogintag inom EU-länderna. Några trafickingleder har ändrat mönster in till Europa men volymerna har av allt att döma inte förändrats. Inte heller produktionen av illegala droger inom Europa har förändrats under perioden.

Cannabisodlingarna inom EU har förblivit tämligen stabila under hela undersökta tidsperioden (i princip hela 2020). Lika stabil har den syntetiska drogproduktionen varit. Den har sitt fäste främst i Belgien och Nederländerna.

Iran tycks vara spindeln i nätet

Förutom att det finns ett ökande bruk av metamfetamin i Iran är landet via kriminella nätverk inblandat i smuggling av drogen såväl västerut som mot Sydostasien. Oftast går metamfetaminet samma väg och tillsammans med opioidsmugglingen. Värdet av metamfetaminet via eller inom Iran uppskattas av iranska myndigheter till 21,5 miljarder USD (oberoende pressen höjer budet till 25,5 miljarder USD).

Största delen av metamfetaminet kommer ursprungligen från Afganistan, men Iran har också haft en stor produktion som startade ungefär 2005 men har via krafttag från myndigheterna i stort blivit ett avslutat kapitel. Det interna metamfetaminproblemet har dock inte avklingat utan är ur sjukvårdssynpunkt illavarslande. År 2010 uppskattas att var tredje individ som var inlagd på psykiatrisk vårdavdelning hade metamfetamin som grundproblem. Fem år senare var problemet ännu större och totalt i landet menar man att de då fanns 400 000 som regelbundet använde metamfetamin (landet har drygt 80 miljoner invånare).

Förutom att det finns ett ökande bruk av metamfetamin i Iran är landet via kriminella nätverk inblandat i smuggling av drogen såväl västerut som mot Sydostasien. Oftast går metamfetaminet samma väg och tillsammans med opioidsmugglingen. Värdet av metamfetaminet via eller inom Iran uppskattas av iranska myndigheter till 21,5 miljarder USD (oberoende pressen höjer budet till 25,5 miljarder USD).

Största delen av metamfetaminet kommer ursprungligen från Afganistan, men Iran har också haft en stor produktion som startade ungefär 2005 men har via krafttag från myndigheterna i stort blivit ett avslutat kapitel. Det interna metamfetaminproblemet har dock inte avklingat utan är ur sjukvårdssynpunkt illavarslande. År 2010 uppskattas att var tredje individ som var inlagd på psykiatrisk vårdavdelning hade metamfetamin som grundproblem. Fem år senare var problemet ännu större och totalt i landet menar man att de då fanns 400 000 som regelbundet använde metamfetamin (landet har drygt 80 miljoner invånare).

Iran tycks vara spindeln i nätet för många smugglingsorganisationer. Landet är sedan många år ständigt i topp när det gäller beslag av opium, heroin och morfin. Nu ökar även metamfetamin även om det än så länge inte är jämförelsevis så stora volymer. Mellan mars 2019 och mars 2020 beslagtogs 17 ton metamfetamin, vilket är 208 procent mer än året före. Opiumbeslaget var för ungefär samma period 644 ton, heroin 46 ton.

Förutom den stora inhemska användningen av metamfetamin är smugglingen omfattande. Till Europa kommer drogen vanligen via Irak – Turkiet och sedan vidare. Den Sydostliga länken är mer omfattande och går till främst Indonesien, Japan, Malaysia, Thailand, Nya Zeeland och Australien. Transporten sker vanligen via flyg. Ataturk Airport i Istanbul tjänar som transit till Europa medan Dubai och Arabemiraten är mellanstationer mot Asien.

En svag punkt i trafickingen till Europa är länken Iran-Irak (kurdiska delen ofta inbladad)-Turkiet. Enligt rapporter är ungefär hälften av icke-oljeexporten till Irak i form av droger, inklusive metamfetamin. Förutom inhemskt bruk av metamfetamin (finns i Turkiet även metamfetaminproduktion) sker export såväl västerut som åter mot Asien via Irak.

Det är ett dystert konstaterande att de kriminella smugglingsorganisationer har stora resurser till sitt förfogande.

Källa: EMCDDA

Ett av tre barn har någon gång blivit negativt påverkade av en närstående vuxens drickande. Det visar en Sifo-undersökning som gjorts på uppdrag av initiativet Barndom utan baksmälla. Barn som blivit stöttade av en annan vuxen när någon närstående druckit upplever att det gjorde positiv skillnad.

Undersökningen visar också att var tredje svarande uppger att de någon gång har varit vittne till att ett barn farit illa på grund av en närståendes drickande. Många agerar då på något vis, men det är fortfarande 20 procent som i den situationen avstått från att agera.

Initiativet Barndom utan Baksmälla syftar till att göra skillnad för barn som far illa av vuxnas drickande. Initiativet är ett samarbete mellan Systembolaget, IQ och barnrättsorganisationerna BRIS, Maskrosbarn, Trygga barnen och World Childhood foundation.

Fram till 2017 kunde kommunerna i Sverige säga nej (ett veto) till sprutbytesprogam och när denna möjlighet lagstiftades bort har antalet regioner som infört denna behandlingsmodell ökat från åtta till sjutton.

Enligt Socialstyrelsen finns det tre regioner som inte sökt om att få starta behandlingen: Västernorrland, Gävleborg och Västmanland. När det gäller naloxonbehandling är det fortfarande tre regioner som inte har börjat men har för avsikt att under året införa modellen: Sörmland, Västmanland och Dalarna.

Samtidigt framgår det av statistik från Socialstyrelsen att dödligheten till följd av narkotika- och läkemedelsförgiftning minskat något. Det är sannolikt mest beroende på att den farliga och dödliga drogen fentanyl försvunnit. Ett problem är dock att dödligheten bland missbrukande kvinnor har ökat medan den minskat bland männen.

SDS, TT.