Månad: juni 2010

Mats Ramstedt
Foto Staffan Hasselgren

Mats Ramstedt är forskare vid Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRAD) vid Stockholms universitet. Han är sedan 2005 docent i sociologi.

   Han har tilldelats årets CAN-pris för sin betydande forskning inom alkohol- och alkoholrelaterade problem. Mats Ramstedts forskning har i flera fall legat till grund för dagens alkoholpolitik.

   Ett av de viktigaste forskningsreslutaten handlar om den möjliga kärlprotektiva effekten av alkohol bland måttlighetskonsumenter. Enligt Ramstedts forskning tycks den positiva effekten inte uppväga den negativa inverkan som en ökad konsumtion innebär och för högkonsumenter är effekten diametralt motsatt.

   Förutom äran består priset av 25 000 kronor.

   CANs pris delas ut årligen till en person som genbom mycket framstående forskning bidragit med ny värdefull kunskap inom drogområdet.  

 

 

Lagrådet ska nu granska ett lagförslag från regeringen om möjligheten för polis och tull att beslagta farliga substanser som ännu inte är olagliga men kan vara på väg att klassas som narkotika. Bakgrunden är att allt mer av drogerna inom framför allt ungdomskretsar säljs via internet och lagstiftningen håller inte jämna steg med innovativa droghandlare. För att så snabbt som möjligt hitta och analysera nya droger ska Statens Folkhälsoinstitut få ökade resurser att köpa in i detta sammanhang suspekta droger i större omfattning än vad man gör idag.

Tom Babor (foto Sternebring)

Under våren genomförde Systembolaget ett internationellt symposium under rubriken ”Vad händer inom alkoholforskningen”. Huvudtalare var alkoholforskarna och professorerna Thomas Babor och Mary O’Brien från USA. Från Sverige kom Elisif Elvinsdotter och Sören Sanz som berättade om och visade förfärande bilder från verksamheten vid Södersjukhusets antivåldsgrupp.

   Mary O’Briens presentation rörde kombinationen av energidryck och alkohol, en allt vanligare konsumtionskälla för ungdom. Kontentan av budskapet var att de som blandar alkohol och energidryck dricker mer för de känner sig inte så berusade som de promillemässigt är. Detta leder till sviktande omdöme i många ibland farliga situationer. I förlängningen lurar en högriskkonsumtion som kan leda till missbruk och beroende.

   I USA finns färdigblandade drycker av detta potentiellt farliga slag, ännu inte i Sverige men det hindrar inte att svensk ungdom blandar själv. Med samma konsekvenser. Detta presenterade Elisif Elvinsdotter från en undersökning gjord på svenska ungdomars konsumtion av blandningen.

   Thomas Babor sammanfattade resultat från sin genomgång av kunskapen inom området åtgärder och effektivitet. Inte helt oväntat visade det sig att den åtgärdsprofil som den internationella forskargruppen presenterade för det svenska etablissemanget i samband med EU-inträder fortfarande stämmer bra. De mest kraftfulla och samtidigt kostnadseffektiva strategierna är fortfarande hög  prissättning, begränsningen av tillgängligheten, åtgärder mot rattfylleri och tidig intervention av riskkonsumenter.

 

 

Statens folkhälsoinstitut har nu avslutat riskbruksprojektet, som startade 2005 och riktade sig främst till vårdcentraler och företagshälsovård. Målsättningen var att uppmärksamma frontlinjens sjukvård på riskfylld alkoholkonsumtion i förebyggande syfte.

   På kort tid har en rejäl förbättring skett när det gäller såväl läkares som sjuksköterskors intresse för att över huvud taget ställa frågor om alkohol. För sex av tio läkare och 5 av tio sköterskor tar alltid eller nästan alltid alkoholanamnes.

   Inom företagshälsovården ses samma utveckling.

   En ökad kunskap har bidragit till den positiva utvecklingen och mot denna bakgrund upplevs en ökad tilltro till den egna förmågan och tilliten.

Utvärderingen är publicerad på Statens folkhälsoinstituts hemsida.