År: 2010

Den kemiska gruppen katinoner i olika skepnader härjar i Europa. Det är EU:s narkotikasamordnande organ EMCDDA som slår larm. Katinon är en psykoaktiv substans som bland annat finns i khat (catha edulis) och hittills i ett 15-tal olika syntetiska former inom EU. Den vanligaste katinonen är mefedron (4-metylmetkatinon) som funnits i Sverige under senaste året. Substansen är legal i de flesta EU-länderna, men är i Sverige klassad som hälsofarlig, d.v.s. att det är förbjudet att såväl sälja som inneha katinon.

   Katinonerna har amfetaminliknande effekt och benämns på bl.a. internet (EMCCDA har hittat 31 websajter som säljer) för legal high och beskrivs som ett legalt alternativ till amfetamin, kokain och ecstasy. I Sverige har ett dödsfall rapporterats efter intag av mefedrin och flera misstänkta katinonrelaterade dödsfall finns i Storbritannien.

I ett försök att samordna ett långsiktigt preventionsarbete på kommunal nivå, bidrog Statens folkhälsoinstitut, Alkoholkommittén och Mobilisering mot narkotika med pengar och kunskap till ett omfattande projekt med start 2003. Sex kommuner deltog aktivt i satsningen (Kalmar, Kramfors, Laholm, Lund, Solna och Umeå) med lika många kontrollkommuner i bakgrunden.

Statens folkhälsoinstitut utvärderade 2008 projektet med såväl kvantitativa som kvalitativa data.

Totalt blev resultatet en besvikelse. Det mest nedslående var att berusningsdrickandet  på restaurang och som en följd därav stökigheten var större i försökskommunerna. Tvärtom i kontrollkommunerna.

För övrigt var det ingen större skillnad mellan de två grupperna, förutom att de sex försökskommunerna hade en bättre organisation och struktur för det gemensamma arbetet. I själva kärnfrågan (alkohol- och narkotikakonsumtionen) blev det inte bättre i de sex utvalda kommunerna jämfört med de sex som hade sina vanliga rutiner. Alkoholkonsumtionen, inklusive berusningsdrickandet, var samma oavsett satsning eller ej. I samtliga kommuner noterades en ökning av såväl riskkonsumenter som alkoholberoendet. På narkotikasidan fanns heller inga större förändringar.

Läs mer  i Alkohol&Narkotika 2/2010 och i originalarbetet Utvärdering av det förebyggande arbetet i sex försökskommuner, Statens folkhälsoinstitut 2008:22.

Regeringen kommer i vårpropositionen att föreslå att Statens institutionsstyrelse (SiS) redan i år får en anslagsökning på 50 miljoner kronor. Bakgrunden är att beläggningsgraden på de olika institutionerena varierar kraftigt under året, varför det ekonomiska tillskottet ska ge möjlighet till att en mer flexibel organisation skapas med möjlighet till vårdplatsanpassning som bättre än nu kan följa efterfrågan och behov.

Efter en låg beläggning under vintern är nu trycket hårt samtliga institutioner (huvudsakligen LVM-vård; tvångsvård av missbrukare enligt Socialtjänstlagen) i SiS regi.

Infrastrukturminister Åsa Torstensson föreslår nya regler för flyget. De ska gälla från 1 september 2010 och omfattar såväl passagerare som personal. En berusad och störande passagerare som under flygning bedöms påverka flygsäkerheten döms idag till böter, men nu kommer en straffhöjning till max 6 månaders fängelse.

För personalen kommer promillegränserena att ändras till att gälla såväl marktrafik som flygtrafik, d.v.s. flygfyllerigränsen går vid 0,2 promille och grovt flygfylleri vid 1,0 promille.

SvD100214

Det från många håll kritiserade motståndet mot gårdsförsäljning av vin kommer att omprövas och nu gäller, enligt jordbruksministern, inte om vi ska tillåta försäljning utan hur den ska ske. Tidigare har inte bara hänsyn tagits till folkhälsan utan även till systembolagsmonopolet, något som EU ställt sig tveksam inför.

Restaurangbranschen drar en lättnadens suck: det kommer att bli enklare och lättare att få serveringstillstånd. Hittills har “lagad varm mat” varit ett krav för att få servera alkoholhaltiga drycker. Nu ändras denna regel till restauranger som har ett kök i anslutning till serveringslokalen och erbjuder ett varierat utbud av maträtter. Sålunda även kalla och som exempel nämner utredarna sushi-restauranger. Dock finns många fallgropar kvar och kommunerna kommer att tillsammans med statens folkhälsoinstitut att reglera och intensifiera sina kontroller. Ett “husförhör” kommer också att ingå i tillståndsansökan, d.v.s. krögaren, som måste vara mer än 20 år gammal, måste uppvisa rejäla kunskaper om gällande alkohollag. Gatukök, kaféer och hamburgerbarer göre sig dock icke besvär. Den krögare som har sitt utskänkningstillstånd får från juli blanda kryddorna till sitt egen brännvin, något som hittills varit strängeligen förbjudet.

Den något slappa kontrollen, till följd av otydligt regelverk, vid försäljning av folköl förtydligas rejält i nya lagen. I denna kontrollerande anda kommer nya lagstiftningen att värna om ungdomen på ett tydligare sätt än tidigare. Det är fortfarande tillåtet att bjuda yngre som inte uppfyllt åldersgränsen för offentligt intag av alkohol, men nu står det i lagen att erbjudandet gäller endast enstaka glas under kontrollerade former.

Utan tvekan kommer antalet utskänkningsställen att öka med nya lagen. Detta är något som oppositionen tar fasta på i den gemensamma motion som är lagd som motvikt mot regeringens förslag. Oppositionen önskar skärpt alkoholpolitik med sänkta införselkvoter, högd skatt på bl.a. alkoläsk och mer förebyggande insatser.

De första resultaten publicerades i januari 2010. Polisen har samlat in salivproven och dessa har samtliga lämnats anonymt och frivilligt. Analysen av de 6 400 salivproverna har gjorts av Rättsmedicinalverket och varje prov omfattade en test på cirka 30 substanser som man inte bör ha i kroppen vid bilkörning (legala och illegala droger). I 2,6% av de lämnade proverna hittade man minst en substans och av den 161 proven innehöll 25 stycken illegala substanser.

Den andra delen av DRUID-projektet omfattar individer som avlidit till följd av trafikolycka. Totalt kontrollerade och analyserade man 164 sådana fall varav 16% hade alkohol och minst en annan trafikfarlig drog i sig i samband med trafikolyckan. Därutöver hittade man i 7% av det analyserade materialet spår av trafikfarliga mediciner och i 3% spår av illegala droger.

Det är att jämföra med 0,18% av misstänkta rattfyllerister (av totalt 10 200 individer) som stoppats och kontrollerats i poliskontroller.

Mot bakgrunden av jämförelsen med ordinarie poliskontroller och att denna undersökning är helt frivillig är det således anmärkningsvärda resultat som VTI publicerar. Hela EU-projektet avslutas 2011 och då kan jämförbara och definitiva resultat presenteras.