I en fallbeskrivande artikel i Pediatrics (Cohen J, et al: e-pub mars 2012 Clinical presentation of intoxication due to synthetic cannabinoids) framkommer att det allt mer ökande missbruket av syntetisk cannabis blivit ett sjukvårdsproblem. Drogen kan leda till svåra intoxikationer. De amerikanska erfarenheterna motsäger kraftfullt de i flera sammanhang positiva nätartiklarna om att denna cannabisvariant inte bara är utan biverkningar, utan rent av skulle kunna motverka cancerutveckling, lindra alkoholskador mm. Syntetisk cannabis är sedan 2010 narkotikaklassad i Sverige.
Förutom de vanligaste förgiftningssymtomen som agitation, aggressiva utbrott, intensiv svettning och artikulationsproblem förekommer tillstånd av katatoni och denna drog har även en potentiell risk för bestående skador på immunsystemet, ökad risk för cancer, minnesproblem och beroende. Forskargruppen menar dessutom att denna syntetiska variant kan utgöra en större risk för psykosutveckling än den naturliga cannabisen (THC) – utan att det finns tidigare tecken på psykossjukdom.
Den syntetiska cannabisen är vanligtvis en kryddväxt som sprayas med en kemisk substans som ger effekter liknande den som cannabis ger. Drogen köps vanligen över internet och går under många olika beteckningar (ex. K2, spice, Aroma, Blaze).
Månad: mars 2012
Att den svenska narkotikapolitiken inte följt de vetenskapliga rönen har lett till en ökad dödlighet bland narkomaner. Det är till och med så illa att den aldrig varit högre än nu. Det konstaterar professor Börje Olsson vid SoRad, Stockholms universitet, i Vetenskapsradion i mars 2012.
Även om missbruket ökat under de senaste decennierna, står inte denna ökning i proportion till hur många som dör. Den svenska narkotikapolitiken har haft som målsättning en noll-tolerans – ett narkotikafritt samhälle, en tanke så god som någon, men orealistisk, menar professor Olsson och stödjer sig på tillgänglig aktuell forskning och praktik. I Sverige är den politiska inriktningen att störa och jaga enskilda narkomaner till att lägga av, i Finland och i många andra europeiska länder försöker man fokusera på att begränsa skadorna. Detta gör man med hjälp av läkemedlen metadon och buprenorfin.
I radioprogrammet hänvisar Börje Olsson till Norge, som sett en drastisk minskning av död till följd av heroinintag efter att läkemedelsassisterad behandling blivit tillåten och omfattande.
Under de senaste åren har flera presentationer vid Svensk förening för Beroendemedicins vetenskapliga program under Riksstämman kommit fram till samma slutsats.
Det är inte bara kändisar som dör i tragiska överdoser med läkemedel. I en skrämmande rapport från USA visar att det 2007 dog en amerikan var 19:e minut till följd av för hög dos läkemedel. Då är inte suicid inräknade. Den överskuggande ”boven” är smärtstillande opioider (morfinderivat av olika slag). Sedan 2003 är det fler som dör i intoxikation av dessa medel än till följd av överdos av heroin och kokain – sammanlagt.
Att receptbelagda läkemedelsförgiftningar som leder till döden är ett stigande problem i USA tas nu på stort allvar och försök till begränsande förskrivningsrätt är på gång liksom fokusering på riskgrupperna (män från landsbygden och mentalt sjuka är de två största).
Pauloza L et al. CDC Grand Rounds: Prescription Drug Overdoses. Morbidity Mortality Weekly Report 2012;1:10-13
Statens folkhälsoinstitut gör sedan 2004 årligen en nationell enkätundersökning som omfattar folkhälsan i åldersgrupperna 16 till 84 år. När det gäller alkohol är det en glädjande tendens att unga vuxna dricker mindre och andelen individer som helt avstår från alkohol ökar markant. Det gäller såväl män som kvinnor. Det är resultat som går i samma riktning som CAN:s skolundersökningar.
Dessvärre minskar inte antalet alkoholskador i samma takt, vilket ansvariga för enkäten tolkar som att det finns en mindre grupp personer som dricker ännu mer medan det stora flertalet blir försiktigare (Pi Högberg, sfi). Hon menar, att detta tyder på att svensk alkoholpolitik inte förmått skydda de mest utsatta grupperna mot alkoholskador. Bortfallet i undersökningen är också störst i dessa yngre grupper, vilket också kan tala för att konsumtionen av alkohol kan vara större än vad undersökningen visar.
Underlag för undersökningen är AUDIT-C, d.v.s. de tre första frågorna i AUDIT-formuläret som visar på riskkonsumtion och berusningsdrickande. AUDIT-frågorna omfattar individens alkoholkonsumtion under de senaste 12 månaderna.
Läs mer, inklusive alla tabeller: www.sfi.se.