Sedan mitten av 1990-talet har allt fler länder börjat erbjuda “behandlingsresistenta” heroinister en ny behandlingsmodell: heroin-assisterad behandling. Det vore felaktigt att säga att denna behandlingsform är ett alternativ till metadon och buprenorfin utan en speciell undantagsbehandling till de heroinister som misslyckats med allt och bedöms vara resistenta mot de behandlingsalternativ som normalt står till buds.
EMCDDA (Europeiska narkotikaorganet) har nu i samarbete med Cochrane Collaboration och meta-analyser av refereepublicerade originalarbeten, presenterat den första genomgången av heroinassisterad behandling ur ett evidensperspektiv.
Huvudresultaten kan sammanfattas i 1) ett rejält förbättrat hälsotillstånd och ett uttalat välmående hos denna målgrupp, 2) en kraftig reduktion av fortsatt missbruk av illegalt heroin och 3) betydande nedgång i kriminalitet.
Det finns problem med heroinassisterad behandling, bl.a. är uppföljningen fortsatt kort även om det nu finns cirka 2 500 patienter inkluderade. Dödligheten i gruppen är lika stor som för metadonbehandlade. Heroinassisterad behandling (årskostnad cirka €20 000 som mest) är betydligt mer kostsam än för metadon/buprenorfin (€3 500 som mest). För samhället som helhet blir det, enligt forskningsrapporterna, trots allt en ekonomisk vinst, inte minst när man räknar in den minskade kriminaliteten.
Behandlingsresultaten är lovande, men det behövs mer forskning för att bl.a. se hur långtidseffekterna är samt en förbättring av patientsäkerheten (dödligheten hög).
Idag finns heroinassisterad behandling med injektionslösning av diacetylmorfin (medicinskt heroin) i Danmark, Tyskland, Holland, Storbritannien och Schweiz. I Spanien och Kanada finns tillstånd för behandling i forskningssyfte.
www.emcdda.europa.eu;
se även orionpharma.se/opn/page?id=3015&key=24964&editionkey=24862
Dag: 5 juni 2012
Den sista dagen i maj publicerade European Monitoring Centre for Drugs and Drug Addiction (EMCDDA) sin årliga rapport om 15-16-åringars alkohol- och drogvanor. Över 100 000 skolelever i totalt 36 Europeiska länder (23 EU-stater) har svarat på enkäten (EPSTAD 2011) som fokuserade på 8 huvudfrågor.
Den vanligaste drogen är som vid alla de övriga undersökningarna – alkohol. Här noteras en stabil situation under senaste åren, men glädjande nog har “heavy episodic drinking” minskat. Jämfört med de övriga 35 länderna dricker de svenska ungdomarna mer sällan men dock ner när de väl dricker. De kraftiga berusningstillfällena är färre än för genomsnittet. En inte så smickrande förstaplats intar de svenska flickorna – de är nämligen de enda bland de undersökta länderna som har lika hög intensivkonsumtion som pojkarna. I Sverige dricker pojkar och flickor lika mycket, något som också är en skillnad jämfört med övriga Europa, där flickorna dricker mindre än pojkarna. De svenska flickornas konsumtion är, trots ökningen, inte så hög och så intensiv som de europeiska systrarnas.
Resultatet i stort pekar på en stabilisering av intaget av droger även om det sker såväl sänkningar i vissa länder och ökningar i andra. Tobaksrökningen har samma brukarsiffror som förra året. Noteras kan, att de svenska eleverna röker mindre jämfört med det europeiska genomsnittet. När det gäller cannabis har det skett en smärre ökning, men statistiskt sett är situationen oförändrad (17 %) vid en sammanvägning av de 36 olika staterna. Totalt är cannabis den allt överskuggande drogen bland de tillfrågade ungdomarna. På delat andraplats och långt efter kommer ecstacy och amfetamin (3 %).
En allmän reflexion är att i de länder där ungdomar dricker mest alkohol förekommer också mer intag av narkotika. www.emcdda.europa.eu