Droger blir allt vanligare i vårt samhälle, vilket konstaterades i en studie vars syfte var att se hur bra i detta sammanhang en testmetod är: fingertoppstest. Det är en oblodig och snabb metod som mäter spår av droger via fingertopparna.
Det visade sig att 13 procent av de som deltog i testet hade spår av narkotika trots att de aldrig använt den drog som gav utslag. Vi vet att bl.a. sedlar i många fall har spår av droger och som kan ha lämnat en rest efter hanteringen.
Nu är dessa minimala spår inget problem. Forskargruppen från Surrey-universitetet har en säker mätmetod (rätt cut-off-nivå) som skiljer agnarna från vetet, dvs narkotikabrukarna skiljs ut från de som fått drogen på fingrarna direkt via omgivningen. Intressant är resultatet att brukarna hittas även efter handtvätt!
Forskargruppen menar att denna fingertoppsmetod har framtiden för sig. Det är en kommersiell produkt som finns att tillgå och för närvarande kan kokain, opiater, cannabis och amfetamin upptäckas via metoden.
Något för polisen i jakten på det ökande drograttfylleriet? Rättsmedicinalverket har uppenbarligen ännu inte tagit del av denna forskning emedan någon kommentar därifrån har uteblivit.
Mahado I, et al. Noninvasive Detection… Clinical Chemistry 2018 (DOI:10.1373/clinchem.2017.281469)
Dag: 15 april 2018
En mycket omfattande sammanställning hur alkohols konsumtionsnivåer påverkar dödlighet.
En forskningsrapport, som publicerades i The Lancet, grundar sig på 83 studier som inkluderar 600 000 alkoholkonsumenter i 19 höginkomstländer (Sverige är ett av dessa). Sammanfattningen visar att ju högre alkoholkonsumtion en individ har, desto större är risken för att drabbas av stroke, hjärtsjukdom (men inte infarkt) fatalt aortaaneurysm och död.
En demarkationslinje för en konsumtion som leder till ökad sjukdomsrisk är enligt denna studie en veckokonsumtion på 100 g alkohol. Forskargruppen framhåller dock att det inte finns någon tydlig riskfri konsumtionsnivå.
I Storbritannien innehåller ett standardglas cirka 17 cl vin och då är det fem glas i veckan som gäller för 100-gramsnivån. Vid en konsumtion som överstiger 100-gramsgränsen ökar dödligheten. Det kan finnas anledning att fundera över värdet på det extra glaset som, enligt denna studie, förkortar livet med en halvtimme(?).
Forskarna har räknat på den förtida döden i relation till alkoholkonsumtionen och statistiskt ger en fördubbling av riskkonsumtionen, dvs 200 – 350 g i veckan en tvåårig livsförlust, över 350 gram så förloras 4 – 5 år.
Det finns forskning som visar på fördelar med intag av alkohol. Även denna studie visar att risken för hjärtinfarkt minskar med viss ökning alkoholkonsumtion över 100-gramsgränsen, men denna ”vinst” måste ställas i relation till den högre risken att utveckla andra allvarliga hjärt-kärlsjukdomar som även kan leda till döden. Sedan icke att förglömma de under senare tid publicerade rapporterna om alkohols roll vid utvecklingen av demens(!).
Lancet 2018, 391:1513-23