Även om spelberoende visat sig vara en oberoende riskfaktor för självmord så är det få studier som presenterat andra dödsorsaker relaterade till denna diagnos. Mot denna bakgrund har en forskargrupp vid Lunds universitet under ledning av Anna Karlsson och Anders Håkansson gjort en nationsövergripande registerstudie omfattande 1 625 män och 474 kvinnor vilka fick sin diagnos när de var mellan 18 och 83 år (medelåldern var 36,5). Syftet med denna studie var att få reda på risken för fullbordat suicid och den allmänna dödligheten (komorbiditeten) hos individer med diagnosen spelberoende.
Spelberoendediagnosen togs fram från Socialstyrelsens nationella patientregister och dödsorsaksregister.
Av de 2 099 individerna var det 67 som avlidit och av dessa 21 som tagit sitt liv. Enligt SMR (Standardized mortality ratios) är det en 1,8-faldig ökning av personer mellan 20 och 74 år jämfört med den allmänna populationen. Vid en jämförelse enbart för självmord är det vid motsvarande jämförelse en 15-faldig ökning.
När det gäller den generella dödligheten ökade samtidig depression risken för självmord. Döden var också kopplad till högre ålder och till hjärt-kärlsjukdom.
Resultaten visar med all önskvärd tydlighet att individer med diagnosen spelberoende (gambling disorder) måste tas på stort allvar inom den medicinska/psykiatriska professionen med behandlingsintervention när det gäller den allvarliga samsjukligheten. Det finns en suicidrisk för gruppen som är lika hög som för individer med annat beroende och annan psykisk ohälsa. De nya direktiven från 1 januari beträffande spelberoende måste implementeras.
Karlsson A, Håkansson A. Gambling disorder, increased mortality, suicidality, and associated comorbiditu: A longitudinal nationwide register study. J Behav Addict 2018;Dec 1;7(4):1091-1099.