I början av sommaren publicerades den årliga narkotikarapporten från EMCDDA, det europeiska narkotikaorganet inom EU inklusive Norge och Turkiet. Rapporten sammanfattar statistik från 2016 men refererar även delundersökningar från 2017.

   En fjärdedel av Europas vuxna befolkning har någon gång i livet prövat narkotika. Cannabis är den vanligaste drogen men omfattningen skiljer sig mycket mellan de olika länderna. Ungefär 1 procent använder cannabis dagligen, vanligen lite äldre (35-64 års ålder).

   Anmärkningsvärt är att det är ett ökat antal som söker vård för sitt cannabisintag. Mellan 2006 och 2016 var det 83 000 individer som gjorde sitt förstagångsbesök inom sjukvården. Hälften av de sökande hade varje dag intagit cannabis.

   Den narkotika som intas i Europa kommer huvudsakligen från Sydamerika, Asien och Nordafrika, men det finns också en icke försumbar produktion inom EU-länderna. Det är cannabis, ecstasy och till viss del slutfasen i produktionen av heroin. Här finns också en viss produktion av de nya psykoaktiva drogerna även om det mesta kommer från Kina.

   Under 2000-talet introducerades de nya psykoaktiva drogerna som syntetiska cannabinoider och katinoner. Årtiondet tidigare kom MDMA (som vanligen går under namnet ecstasy) och kokain och under 1970-talet var det cannabis, heroin och amfetamin som nådde den stora marknaden inom Europa.

   Det som oroar mest inom narkotikasfären är inte bara de nya farliga drogerna utan även de mer effektiva distributionsvägarna inklusive näthandeln, som idag inte är så omfattande men tar allt större plats i distributionskedjan.

   Ser vi till beslagtagen under 2016 så toppar cannabis utan konkurrens: 40 procent av beslagen är marijuana och 29 procent hasch. På andra plats kommer kokain/crack med 9 procent och sedan följer amfetamin (5), heroin (4), MDMA (3) och övriga (8).

Narkotikarelaterade skador
  Det är heroin och kokain som dominerar skadeutvecklingen med cannabis på tredje plats. Intressant är att GHB (som är föga förekommande inom EU) kommer på fjärde plats. Sedan följer amfetamin, MDMA och på sjunde plats syntetisk cannabis.

   När det gäller dödsfall relaterade till narkotika kommer Estland på första plats med 132 dödsfall per miljon invånare. Sverige intar den inte mindre hedrande andraplatsen med 88/miljonen invånare (dock för första gången sjunker dödligheten). Sedan följer Norge (81), Irland (70) och Storbritannien (70). Det är opioider som dominerar i statistiken.
Se hela rapporten på EMCDDAs hemsida (www.emcdda.europa.eu)

 

Systembolaget presenterar årligen en rapport om vad som händer på alkoholområdet. Ett tema i årets rapport är alkohol och psykisk ohälsa och via Sifo har man låtit undersöka hur vanligt det är att dricka i syfte att lindra exempelvis stress, nedstämdhet och sömnbesvär. 
   Undersökningen gjordes i mars-april i år och omfattade personer som var mellan 18 och 79 år. Totalt tillfrågades 2 717 individer.
   Av undersökningen framkommer att över hälften av de som under de senaste 12 månaderna druckit alkohol för att lugna nerverna, slappna av eller dämpa stress anser att alkoholen alltid eller oftast hjälper.
   Närmare fyra av tio uppger att de känner någon som använder alkohol i detta syfte, och var femte svarar att de känner någon som dricker för att lindra nedstämdhet eller sorg.
   Närmare hälften (47 procent) uppger att de har oroat sig för alkoholkonsumtionen hos en eller flera personer i omgivningen som använt alkohol i syfte att lindra psykiska eller fysiska besvär.

Systembolaget har inrättat ett resestipendium för att hedra sin tidigare styrelseordförande (1984-1999) Bertil Göransson. Stipendiet är öronmärkt för unga alkoholforskare och är på 30 000 kronor. Motprestationen är en föreläsning i samband med utdelningen vid årets SAD-möte i Östersund i november.
   Priset tilldelas en ung forskare som visat prov på framstående forskning inom området ungdom och alkohol. Forskning med anknytning till idrott ska väga särskilt tungt vid bedömningen. Sista ansökningsdag är den 25 oktober 2018.
   Ansökan sker till professor Hanne Tönnesen vid Clinical Health Promotion Centre i Malmö. Information och ansökningshandlingar erhålls via cecilia.gravin@med.lu.se

Dödsfall för båda substanserna raporterade i Sverige

I mitten av maj har EU-organet EMCDDA (European Monitoring Centre for Drugs and Drug Addiction) klassat ytterligare två syntetiska cannabinoider att kontrolleras och övervakas av de 28 medlemsländerna. Beslutsunderlaget följer FN:s tre konventioner från 1961, 1971 och 1988.
   Det gäller substanserna ADB-CHMINACA och CUMYL-4CN-BINACA. De båda substanserna som dök upp i Europa 2014 respektive 2015 har visat sig ha allvarliga biverkningar, till och med finns flera fall med dödlig utgång rapporterade: 13 dödsfall för ADB-drogen (Tyskland, Ungern och Sverige) samt 11 dödsfall för CUMYL (Ungern och Sverige).
   Dessa och liknande syntetiska cannabinoider har snarlik effekt som den huvudaktiva substansen i cannabis (THC), men ger betydligt allvarligare bieffekter. Syntetiska cannabinoider har funnits på den illegala marknaden sedan 2006. De syntetiska cannabinoiderna är inom gruppen Nya Psykoaktiva Substanser den största som växer och analyseras inom Europa. Det finns en uppsjö varianter av syntetiska cannabinoider. De flesta kan analyseras av Rättsmedicinalverket. De vanligaste handelsnamnen är spice och K2.

Klassificeringen under kontroll
EU:s medlemsstater klassificerar droger och förstadier till droger enligt tre FN-konventioner från 1961 (UN61), 1971 (UN71) och 1988 (UN88). När drogen är klassificerad ska den i samtliga EU-länder kontrolleras och övervakas beträffande vetenskaplig och medicinsk legitimitet med hänsyn tagen till speciella risker för såväl samhälle som individ.

 

 


Det har blivit en dramatisk ökning av alkoholfri öl i Finland. Två stora affärskedjor rapporterar om en 30-procentig ökning av försäljning jämfört med samma period 2017. Finländska Alko (motsvarigheten till Systembolaget) uppger också en ökad försäljning jämfört med föregående år.
   Vi ser samma utveckling i Sverige. ICAs presstjänst meddelar att inom ICA Sverige har försäljningen av alkoholfri öl ökat med cirka 30 procent det senaste året och sortimentet har utökats med fler produkter. Det är många ICA-butiker som arbetar aktivt med sitt lokala utbud av alkoholfri dryck, så variationer mellan butiker förekommer.
   Systembolaget har samma erfarenhet:
– Försäljningen ökar. Från januari till april 2018 har vi sålt runt 3 procent mer alkoholfri öl än under samma period 2017.
   Professor Sven Andréasson, Beroendecentrum Stockholm:
   – Detta är faktiskt mycket intressant. Den långsiktiga förklaringen kan vara en gradvis ökande hälsomedvetenhet. Man gillar öl, men gillar inte den toxiska effekten av alkohol – vilket man gradvis börjar bli mer medveten om. 
   Varför inte vin och starksprit?
   – Detsamma gäller antagligen även dessa alkoholdrycker. Vin är dock svårare att producera alkoholfria varianter av som smakar lika bra – till skillnad från öl. Samma gäller sprit, men denna konsumtion har minskat kraftigt ändå. 
   Sedan måste man förstås vara medveten att även om en 30-procentig ökning är stor, så utgår man från en mycket liten andel av en totala ölförsäljningen. 

Svenska kirurger och anestesiologer tillsammans med Svenska Läkaresällskapet framför i en artikel på DN-debatt att det är inte bara rökstopp som förbättrar operationsresultatet utan även ett alkoholstopp. Enligt artikeln har tobaksrökning och alkohol samma komplikationsrisk.
   Inför planerad operation bör patienten vara totalt avhållsam från alkohol under 4-8 veckor och därmed minska komplikationer i efterförloppet. Det är framför allt blödnings- och infektionsrisken som halveras. Alkoholfriheten förbättrar också sårläkning och hjärtats pumpmekanism.
   Med tanke på att det är ungefär en miljon svenskar som dricker så pass mycket alkohol att de är i riskzonen för postoperativa komplikationer uppmanar nu representanterna för debattartikeln att de opererande klinikerna i Sverige ska införa rutiner för en alkoholfri operation.
DN debatt 180430

Sedan tidigare finns data som styrker att det finns ett klart samband (dos-responskurva) mellan rökning och stroke när det gäller unga kvinnor. Denna studie undersöker om det finns samma samband mellan rökning och stroke hos unga män (dvs yngre än 50 år) , vilket tidigare inte med tydlighet visats.
   Studien omfattade 615 cigarettrökare och 530 kontroller. Resultatet visar på ett starkt dos-responsförhållande mellan antalet dagligt rökta cigaretter och utvecklingen av stroke hos inklusionsgruppen.
   Ett totalt stopp för rökning leder till den största minskningen av stroke, men det framkommer också att även en sänkning av antalet cigaretter reducerar risken.  
   Janina Markidan, BA; et al. Smoking and Risk of Ischemic Stroke in Young Men. Stroke. 2018;49:00-00. DOI: 10.1161/STROKEAHA.117.018859.

Droger blir allt vanligare i vårt samhälle, vilket konstaterades i en studie vars syfte var att se hur bra i detta sammanhang en testmetod är: fingertoppstest. Det är en oblodig och snabb metod som mäter spår av droger via fingertopparna.
   Det visade sig att 13 procent av de som deltog i testet hade spår av narkotika trots att de aldrig använt den drog som gav utslag. Vi vet att bl.a. sedlar i många fall har spår av droger och som kan ha lämnat en rest efter hanteringen.
   Nu är dessa minimala spår inget problem. Forskargruppen från Surrey-universitetet har en säker mätmetod (rätt cut-off-nivå) som skiljer agnarna från vetet, dvs narkotikabrukarna skiljs ut från de som fått drogen på fingrarna direkt via omgivningen. Intressant är resultatet att brukarna hittas även efter handtvätt!
   Forskargruppen menar att denna fingertoppsmetod har framtiden för sig. Det är en kommersiell produkt som finns att tillgå och för närvarande kan kokain, opiater, cannabis och amfetamin upptäckas via metoden.
   Något för polisen i jakten på det ökande drograttfylleriet? Rättsmedicinalverket har uppenbarligen ännu inte tagit del av denna forskning emedan någon kommentar därifrån har uteblivit.
Mahado I, et al. Noninvasive Detection… Clinical Chemistry 2018 (DOI:10.1373/clinchem.2017.281469)

En mycket omfattande sammanställning hur  alkohols konsumtionsnivåer påverkar dödlighet.
   En forskningsrapport, som publicerades i The Lancet,  grundar sig på 83 studier som inkluderar 600 000 alkoholkonsumenter i 19 höginkomstländer (Sverige är ett av dessa). Sammanfattningen visar att ju högre alkoholkonsumtion en individ har, desto större är risken för att drabbas av stroke, hjärtsjukdom (men inte infarkt) fatalt aortaaneurysm och död.
   En demarkationslinje för en konsumtion som leder till ökad sjukdomsrisk är enligt denna studie en veckokonsumtion på 100 g alkohol. Forskargruppen framhåller dock att det inte finns någon tydlig riskfri konsumtionsnivå.
   I Storbritannien innehåller ett  standardglas cirka 17 cl vin och då är det fem glas i veckan som gäller för 100-gramsnivån. Vid en konsumtion som överstiger 100-gramsgränsen ökar dödligheten. Det kan finnas anledning att fundera över värdet på det extra glaset som, enligt denna studie, förkortar livet med en halvtimme(?).
   Forskarna har räknat på den förtida döden i relation till alkoholkonsumtionen och statistiskt ger en fördubbling av riskkonsumtionen, dvs 200 – 350 g i veckan en tvåårig livsförlust, över 350 gram så förloras 4 – 5 år.
   Det finns forskning som visar på fördelar med intag av alkohol. Även denna studie visar att risken för hjärtinfarkt minskar med viss ökning alkoholkonsumtion över 100-gramsgränsen, men denna ”vinst” måste ställas i relation till den högre risken att utveckla andra allvarliga hjärt-kärlsjukdomar som även kan leda till döden. Sedan icke att förglömma de under senare tid publicerade rapporterna om alkohols roll vid utvecklingen av demens(!).
Lancet 2018, 391:1513-23