Enligt en i januari publicerad Sifo-undersökning stödjer 9 av 10 svenskar visionen om ett narkotikafritt samhälle. Att en vision är något ouppnåeligt har nu de flesta riksdagspartierna accepterat.
   Svenska Dagbladet har granskat partiernas alkohol- och drogprogram och det visar sig att fem av partierna under denna mandatperiod lämnat delar av sin tidigare så restriktiva hållning och rört sig mot så kallad skademinskning, d.v.s. det finns nu accept (åtminstone på riksplanet) för såväl sprutbytesprogram som sänkta krav på substitutionsbehandling (LARO).
   Tydligaste reträtten från restriktiviteten är, enligt SvD, Liberalerna som på sitt landsmöte i november 2017 i sitt nya drogpolitiska program tagit bort målet om ett narkotikafritt samhälle och istället skriver att målet är ”en nollvision mot drogrelaterade dödsfall och drogrelaterat lidande”.
   De partier som fortfarande håller på en restriktiv narkotikapolitik är KD, SD och V. Vänsterpartiet är dessutom det enda riksdagspartiet som vill helt avkriminalisera bruket av narkotika. 
SvD180115

Sedan 2007 har det så kallade METIS-projektet (”Mer Teori i Specialiseringstjänstgöringen”) bidragit till att utveckla och genomföra de kurser som ingår i läkares specialistutbildning till psykiater och barn- och ungdomspsykiater. Dessa så kallade METIS-kurser kan ha olika teman, från akutpsykiatri till psykiatrisk neurovetenskap eller psykiatri och samhälle, men formatet är detsamma: kursdeltagaren förbereder sig innan och måste genomföra vissa uppgifter innan hen kommer till själva kursmötet, där alla deltagarna infinner sig fysiskt under några intensiva dagar med föreläsningar, seminarier och andra övningar. Kursen avslutas sedan med en skriftlig hemuppgift som examination.
   Ända sedan starten har METIS-kursen Beroendemedicin varit obligatorisk för alla ST-läkare i psykiatri. Kursen har getts på en rad olika orter, med lärare både från den lokala kliniken och från andra håll. När vi nu i december 2017 genomförde en ”kursrevision” konstaterades att Beroendemedicin är en av de allra mest populära kurserna, som konsekvent får mycket höga betyg av deltagarna.
   När den psykiatriska tilläggsspecialiteten beroendemedicin nu tillkommit, har vi från Svensk förening för beroendemedicin därför varit angelägna om att lika högkvalitativa kurser ska utvecklas även för dessa ST-läkare. Eftersom det är en tilläggsspecialitet kommer samtliga deltagare redan ha gått den första METIS-kursen i Beroendemedicin, men en fördjupning i form av ytterligare två kurser (plus särskild kurs i MI och återfallsprevention) behövs för att uppnå de kunskaper som enligt Socialstyrelsens riktlinjer krävs av en dubbelspecialist i psykiatri och beroendemedicin. Vi har utnyttjat det beprövade format och den infrastruktur som finns etablerad kring METIS-kurserna och planen är att under läsåret 2018-2019 genomföra den första omgången med de två kurserna, den första i Stockholm under hösten 2018, den andra i Göteborg under våren 2019. METIS, som idag ligger under SKL, har en central styrgrupp där undertecknad är medlem som representant från vår förening, men de praktiska arrangemangen genomförs av lokala kanslier i de olika sjukvårdsregionerna. Målsättningen är att METIS-kurserna ska kunna flyttas runt och genomföras på olika håll i landet, så att alla erbjuds lika goda möjligheter till utbildning.
   Arbetet med kurserna har gått hand i hand med utvecklingen av Svensk förening för Beroendemedicins rekommendationer till målbeskrivningen för ST i Beroendemedicin, som nu finns tillgängliga på vår hemsida. Vår förening har en avgörande roll i de här processerna och många av oss kommer vara engagerade i dessa fortbildningssatsningar framöver. Att ST-läkarna i beroendemedicin möts av ett högklassiskt kursutbud och får en stabil kunskapsgrund är förstås en viktig framtidsfråga för hela beroendevården.
Joar Guterstam

Dataspelsberoende kommer med nästa efterlängtade revision av ICD (sannolikt i juni 2018) att erkännas som en sjukdom av världshälsoorganisationen WHO. ICD är det diagnostiska system som svensk sjukvård (och mer är 100 andra länder) använder.
   Socialdepartementet avvisade i ett interpellationssvar dataspelsberoende som en diagnos i paritet med spelberoende med pengar som drivkraft. En nyligen (2017) publicerad kandidatuppsats från Socialhögskolan i Lund drar slutsatsen att det finns både för- och nackdelar med att sjukdomsförklara dataspelsberoende.
   Tarik Jasarevic, WHO:
– Beroendet av data-, tv- eller olika onlinespel kommer att listas i den elfte upplagan av WHO:s klassificeringssystem för olika diagnoser (ICD).
   Professor Anders Håkansson, Svensk förening för Beroendemedicins vetenskaplige sekreterare, menar att det är ett viktigt ställningstagande, att bestämma sig för att det här är någonting som behöver behandlas och därför bli ett område för mer forskning.
   Sjukdomen beskrivs som “ett mönster av spelbeteende, som kan vara digitalt spel eller videospel, karaktäriserat av försämrad kontroll över spelandet, ökad prioritering av spelet framför andra aktiviteter i sådan utsträckning att spelandet går före andra intressen”.
   Andra symtom som nämns är att spelandet fortsätter trots förekomsten av negativa konsekvenser.
   Anders Håkansson:
   – Metoder som fungerar på andra beteenden, och som vi jobbar med idag inom psykiatrin och i beroendesjukvården, skulle också kunna fungera när problembeteendet är dataspelsberoende.
   Enligt Jasarevic kommer de nya riktlinjerna (ICD 11) att stadga att en individ bör lida av en onormal fixering av spelande i minst ett år innan diagnosen kan ställas.
   Hur stort problemet är går ännu inte att säga enligt WHO-talesmannen.

Bild: Professor Anders Håkansson/foto Sternebring 

 

Efter nyåret var det möjligt för danska läkare att skriva ut cannabis (s.k. medicinsk cannabis) enligt vissa givna regler. Danska läkarförbundet menar att det är ett politiskt och inte ett medicinskt beslut eftersom läkare är förpliktigade att skriva ut mediciner som har vetenskapligt stöd och som är patientsäkert.
   Enligt förbundets ordförande Andreas Rudkjøbing finns det ingen vetenskaplig grund för att godkänna cannabis som läkemedel. Vidare menar han att det inte finns någon forskning som visar att cannabis har någon behandlingseffekt för någon av de sjukdomsgrupper som är godkända: multipel skleros, ryggmärgsskada, kronisk smärta, illamående-kräkningar vid cellgiftsbehandling.
   En svensk specialistpanel har vid ett seminarium 2017 sett något mer positivt på medicinsk cannabisbehandling: den kan möjligen hjälpa en del med svår smärta, men långt ifrån alla (prof. Fred Nyberg i SvD). Från Karolinska institutet planerar man en klinisk studie för att kartlägga möjlig effekt av en cannabismedicin (Bediol som innehåller 6,5% THC och 8% CBD) i en randomiserad kontrollerad undersökning med ett hundratal patienter inkluderade.
   Sedan 2011 har det i Danmark varit möjligt för specialister i neurologi att skriva ut cannabisläkemedlet Sativex på indikationen multipel skleros. Samma indikation och förskrivningsmöjlighet finns i Sverige; läkemedelsnamn här är Almirall. Sativex är en munhålespray som liksom Bediol innehåller THC och CBD).
   Det finns flera medicinska cannabisprodukter, exempelvis Marinol (syntetiskt cannabis) och Nabilon (syntetiskt cannabis). Dessa är inte godkända i Danmark.
   Det kommer att vara fri prissättning på cannabisprodukterna som kommer att vara tillåtna under de fyra år som försöksperioden omfattar. Det krävs läkarrecept för att få tillgång till produkterna, som enbart finns på apotek. Samtliga apotek kommer dock att ha samma pris.
   Något för svenska patienter? Knappast, säger Andreas Rudkjøbing i en intervju med Sydsvenskan (171230). Om man inte är i behov av akut medicinsk hjälp måste man uppsöka den danske husläkare man är listad hos för att sedan få tillgång till den specialistvård som krävs måste man ha en remiss från samme husläkare. 

 

Folkhälsomyndigheten har under 2017 på uppdrag av Socialstyrelsen kartlagt narkotikavanor bland ensamkommande barn och unga upp till 21 år. Utredningen konstaterar att det är en heterogen grupp, varför det är svårt att uttala sig om narkotikabruk är vanligare bland ensamkommande jämfört med andra ungdomar.
   Andelen med känd narkotikaanvändning bland ensamkommande varierar mellan 2 och 11 procent. Utredarna poängterar att det redovisade resultatet är uppskattningar. De vanligaste drogerna är cannabis, alkohol och tramadol.
   Faktorer som ökar risken för narkotikabruk eller problem relaterade till narkotikabruk för ensamkommande är många, bl a självmedicinering, psykisk ohälsa, lång asylprocess, brist på fritidsaktiviteter, stora boenden och avsaknaden av en trygg levnadsbas.
   Enligt rapport från Statens institutionsstyrelse (SiS) var under 2016 var fjärde tvångsintagen en ensamkommande pojke, motsvarande under 2017 hade andelen ökat till var tredje.
   Utredarna konstaterar att narkotikabruk förekommer och måste tas på allvar. Utvecklingen betraktas som oroande bland dem som intervjuats.

 

Den 29 januari anordnar Föreningen för Ungdomsmedicin en konferens om ungdom och spelande – påverkar dagens medievanor ungdomar hälsa? Går det att bli spelfri och var finns hjälpen? Konferensen äger rum i Stockholm i Läkarförbundets lokaler på Villagatan 5. Program och anmälningsblankett finns på föreningens hemsida http://sffu.barnlakarforeningen.se/kalender/utbildningsdag-291-2018/.

I en undersökning som genomförts av CAN har 6 124 elever i årskurs 9 svarat på 6 frågor om negativa konsekvenser av föräldrarnas alkoholvanor. Frågorna gäller hela uppväxttiden och inte tidsbegränsat som man brukar.
   Resultatet måste värderas mot bakgrunden av att det är de ungas upplevelser som kommer fram, inte föräldrarnas faktiska konsumtion.
   Det framkommer att var 5:e tonåring i studien tycker att deras föräldrar någon gång har druckit för mycket. Två av tio anser att en förälder någon gång har visat upp problematiskt drickande.Resultatet visar också att elva procent av pojkarna och sjutton procent av flickorna, enligt denna undersökningsmodell, bedömer att de lever i en missbruksmiljö.
   Forskarna menar naturligtvis att det är svårt att veta exakt när en förälder har nått en gräns. 
   Studien mäter elevernas upplevelser, så det kan säkert skilja sig mellan olika barn, men resultatet kan ändå vara värt att leda till eftertanke.

SvD171213

Årets MediaDiplom tilldelas Therese Bergstedt och Johan Wicklén, vetenskapsreportrar på Sveriges Television. De erhåller diplomet för en journalistisk gärning som kännetecknas av starkt engagemang för personer med beroendesjukdomar, en gedigen sakkunskap och en förmåga att ifrågasätta etablerade sanningar.

   En utförligare presentation av diplomanderna kommer i Bulletins februarinummer.
   Svensk förening för Beroendemedicin utdelar årligen ett MediaDiplom till den som styrelsen vid omröstning utser. Valet grundar sig på person eller institution som på ett förtjänstfullt sätt med engagemang under senare tid spridit kunskap inom vårt område till grupper som vi som förening med svårighet når ut till. Årets Diplom överlämnas vid en enkel ceremoni i samband med föreningens årsmöte den 30 november. 


Therese och Johan

 

Våra politiker har ännu inte gett upp den utopiska tanken om ett narkotikafritt samhälle varför regeringen med bestörtning tvingas konstatera att dödligheten bland droganvändare ökar istället för minskar. Sverige är ett av de länder i Europa som har högsta dödligheten till följd av droger.
   Nu satsar regeringen på samarbete mellan Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen för att få en strategi som gör att man upptäcker nya droger eller förändrade missbruksmönster.
   Folkhälsomyndigheten får 1,5 miljoner under 2017 för sitt uppdrag och ytterligare 1,5 miljoner för införandet av det nya varningssystemet under 2018. Socialstyrelsen får ett tillskott på 3,5 miljoner under 2018. På ett sätt låter det som mycket pengar, men frågan är hur långt de räcker.
Så här ser uppdragen ut.
Folkhälsomyndigheten får i uppdrag:
– att i samverkan med Socialstyrelsen utreda förutsättningarna ett varningssystem så att myndigheter tillsammans i ett tidigt skede kunna upptäcka substanser eller förändrat missbruksmönster som kan orsaka plötslig ökning av dödsfall. Uppdraget ska ske i samverkan med Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen får i uppdrag:
– att presentera förslag till en kartläggning av akutmottagningarnas rutiner för fortsatt vård, behandling och uppföljning av personer som kommer till akutmottagningarna på grund av en överdos.
– att i samverkan med Folkhälsomyndigheten ta fram information om överdosrisker och säkrare användning riktad till personer som brukar narkotika eller narkotikaklassade läkemedel.
– att i samverkan med Folkhälsomyndigheten utreda möjligheterna att utveckla riktad hälsoinformation om drogmarknaden och akuta risker m.m. till personer som brukar narkotika.
– att utveckla och ta fram ett kunskapsstöd om läkemedelsbehandling vid opiatberoende samt lämna förslag till samverkansformer mellan huvudmännen. Kunskapsstödet ska beakta köns- och åldersspecifika behov hos patienterna och innehålla modeller för brukarmedverkan.
http://www.regeringen.se/pressmeddelanden