Under de senaste sex åren har det skett en kraftig ökning av smugglingen av framför allt narkotika, men även alkohol, tobak och olagliga läkemedel. Detta framkommer i en intervju i Dagens eko (101024) med brottsbekämpningschefen Sven-Peter Ohlsson vid Tullverket. Smugglingen av cannabis via internetköp står för den största ökningen.

   Det är rena gissningarna när det gäller den totala volymen av smuggelgods. Tullverket efterlyser en nationell forskning som visar vilka effekter stora tullbeslag av en drog för med sig inom brukarleden. Då kan man effektivisera sin verksamhet bättre.

CANs halvårsrapport för 2010 om missbruksmönster och nya droger visar att missbruket av cannabis, alkohol och läkemedel ökar medan heroin och ecstasy minskar eller är oförändrat.

   Det är personer och institutioner i de 15 största kommunerna som lämnar rapporter. Det är av detta skäl ingen vetenskaplig undersökning utan sammanställningen ger indikationer på förändringar i samhället.

   En källa till frustration är internets allt större betydelse. Det har blivit vanligare att köpa droger över internet.

   Nya rapporterade droger är diablo (partypiller), 2-DPMP (amfetaminderivat) och krypton (blandning av kratom och tramadolvariant). Oroväckande är ökningen av fentanylplåstermissbruk. Plåstret antingen tuggas eller kokas för att sedan drickas.

Svensk förening för Beroendemedicin står den 2 december (Läkaresällskapets Riksstämma) som värd för ett spännande och högaktuellt symposium: En effektiv och jämlik beroendevård – om Missbruksutredningen och en beroendevård i förändring. Det är Gerhard Larssons emotsedda enmansutredning som ska presenteras någon dag senare: hur blir beroendevården inom den närmsta framtiden? Blir det en huvudman eller två? KOM OCH LYSSNA – Gerhard Larsson är naturligtvis som enmansutredare huvudperson i den panel som består av docent Sven Andréasson, professor Arne Gerdner och överläkare Åsa Magnusson. Moderator är Lars-Håkan Nilsson, själv mångårig beroendeläkare.

Vid årets ISBRA-möte i Paris handlade ett av de många symposierna om något så spännande som aperitif-hypotesen vid alkoholkonsumtion. Sarah Leibowitz från USA gjorde en sammanställning av de tre peptiderna galanin, enkefalin och orexin och dessas möjliga roll vid hög alkoholkonsumtion (råttforskning), eller rättare, vad kan antagonisten till respektive peptid ha för inverkan på hög alkoholkonsumtion. Svaret var tydligt: alkoholkonsumtionen minskar. Ges peptiden istället så ökar intaget av alkohol.

   Från Sverige presenterade professor Suzanne Dickson det från Göteborg utgående gemensamma forskningsprogrammet om ghrelin. Det är ett samarbete mellan fysiologiska (Dicksons grupp) och farmakologiska (Engels grupp) institutionerna vid Sahlgrenska akademin. Grundresultatet beträffande alkoholkonsumtionen är densamma som för orexin och de övriga peptiderna: alkoholkonsumtionen ökar vid tillförsel av ghrelin, minskar då antagonisten tillförs. Ghrelin påverkar på liknande sätt också kokain och amfetamin. Inom en icke alltför avlägsen framtid kan nästa generations läkemedel mot alkoholbroende vara en ghrelinreceptorantagonist. 

Suzanne Dickson
Foto Sternebring

 


Styrelsen: Julio Bobes, Jozsef Racz, Guri Spilhaug, Karl Mann, Gillian Tober, Friedrich Wurst, Emanuele Scafato (saknas: Toni Gual, Michel Lejoyeux). Foto Sternebring

 Sedan många år har tanken på en Europeisk federation av profesionella beroendesällskap funnits. En av idékläckarna var den spanske alkoholforskaren, professor Antoni Gual, men det blev hans tyske motsvarighet, professor Karl Mann, som slutförde uppdraget och den 15 september 2010 förklarades federationen instiftad. Det skedde under högtidliga former i samband med den internationella alkoholkonferensen ISBRA, som i år hade sina vetenskapliga presentationer i Paris.

 
Deborah Dawson
 
John Saunders
Foto Sternebring

 Trots att det är mer än 20 år sedan behandlingsmodellen Kort Rådgivning (Brief Intervention) introducerades och att åtskilliga forskningsrapporter visar på metodens evidens, har implementationen gått långsamt. Inebria är en världsomspännande organisation för lansering, utveckling och förbättring av tidigupptäckt och Brief Intervention. Under några septemberdagar 2010 samlades man i Göteborg till årets internationella möte.

   I Sverige finns försök att nå ut med screening och återkoppling enligt KR-konceptet via internet och e-mail. Professor Preben Bendtsen presenterade ett nationellt projekt för universitet och högskolor. Ungefär 200 000 studenter är erbjudna att vara med i forskningen via e-mail. Det är stor skillnad i svarsfrekvensen högskolorna emellan. Målsättningen är att hitta riskkonsumenterna och med en normativ feedback få dessa att förändra sina alkoholvanor till icke skadlig nivå. Mycket återstår innan metoden är klar för allmän användning.

   Inebria-gruppen kommer under professor Antoni Guals (Barcelona) ledning inom kort att starta ett internationellt europaprojekt som har som målsättning att implementera den vetenskapliga kunskapen om upptäckt av riskkonsumtion med uppföljande behandling (SBI) i den kliniska verkligheten. Projektet går under namnet ODHIN. Det är hittills en handfull länder som deltar och Sverige är ett av dessa.

   Det är stora skillnader länder emellan hur och vad man tolkar in i riskkonsumtion. Detta kan försvåra en internationell terminologi. Auktoriteten inom området riskkonsumtion, professor Deborah Dawson från amerikanska NIAAA, har sammanställt några olika länders syn på riskkonsumtion och även genomfört enormt stora studier själv (närmare 80 000 individer deltog). Dawson är huvudansvarig för de amerikanska guidelines vid riskkonsumtion. Hennes senaste sammanställning pekar på att bästa utfall för att fånga riskkonsumenter är att ha brytpunkten vid 14 glas (ett glas är 12 gram alkohol) för såväl män som kvinnor medan den dagliga konsumtionen för riskkonsumtion börjar vid 4 glas för män och 3 glas för kvinnor. Då är alla parametrar inkluderade. Det är viktigt att notera, att man inte kan lägga samman dagskonsumtionen för att få veckokonsumtionsnivån .

– Det är ingen matematisk formel mellan dagligt riskfyllt intag och veckokonsumtionen, påpekade Deborah Dawson.

   Överstiger patienten dagskonsumtionen (d.v.s. bingedrinking) ett par gånger i veckan men inte ”veckotaket” ligger patienten i den s.k. gråzonen och forskningen visar att denna grupp har tre gånger högre risk att bli beroende.

 

Ett häpnadsväckande besked gavs i slutet av augusti att läkemedlet Campral inte finns tillgängligt i Sverige under den kommande månaden. Alkoholberoende är en kronisk livshotande sjukdom som nu på grund av ett läkemedelsföretags till synes ljumma intresse för patientgruppen med denna diagnos nu står utan sin medicin som ska intas regelbundet varje dag.

 Enligt Magnus Semmelhofer vid Merck Serono, som levererar Campral, beror denna ”stock out” på att parallellimportören slutat importera läkemedlet. Nu gör Merck Serono allt för att apoteken ånyo ska kunna tillhandahålla Campral, man dammsuger europeiska marknaden samtidigt som produktionen utökas. Det betyder att inom 2 veckor ska det åter finnas Campral på apotekshyllorna.  

Regeringens särskilda utredare Gerhard Larsson publicerade i Dagens Nyheter en god sammanfattning av alkohol- och narkotikasituationen i landet. Hans utredningsuppdrag närmar sig slutet och kommer att presenteras i november 2010. Bland de kommentarer som Gerhard Larssons utredning hittills kommit fram till kan nämnas följande:
“Inom alkoholområdet finns en tendens till att inte betrakta missbruk och beroende som behandlingskrävande sjukdomstillstånd, utan som beteendeproblem hos individen eller sociala problem. I vissa landsting anses inte behandling av missbruk eller beroende vara ett ansvar för hälso- och sjukvården, utan för kommunens socialtjänst, vilken saknar möjlighet att ordinera behandling med läkemedel. Detta kan vara en orsak till att personer med problem alltför sällan eller sent söker professionell hjälp”
Läs och begrunda: DN2010-08-26

I Manchester i England menar de lokala myndigheterna att den billiga alkoholen, främst starkölen, ställer till det för den del av befolkningen som har problem: sämre hälsa och stökighet på gator och torg. Detta ligger bakom beslutet att förorda ett lägsta pris på alkohol eftersom man anser att lågpriskedjorna säljer starkölen alldeles för billigt. En prishöjning skulle minska hårddrickandet (binge drinking). Premiärminister Cameron ställer sig bakom fördömandet av billig alkohol. Flera övergripande hälsoorganisationer ställer sig också bakom manchesterpolitikerna. Däremot finns det inga planer på ett nationellt lägsta-pris.

The Guardian  (guardian.co.uk)

Brottsförebyggande rådet visar i en rapport som refereras till i Dagens Nyheter att antalet polisanmälda fall av langning ökat med mer än 500 procent sedan 2000. Från Maria Ungdom har man också sett en kraftfull ökning av antalet ungdomar som kommit in för alkoholförgiftning (Paula Liljeberg, chef för Maria Ungdom i Stockholm). Langarna nås lätt via internet och mobiltelefoner, utbudet är öppet dygnet runt. Trots statlig satsning i månghundramiljonklassen för att stoppa langning har denna illegala alkoholhantering ökat.
DN 100809