Månad: november 2011

I slutet av november publicerade SBU en sammanfattning av senaste forskningsrönen kring de två substanserna akamprosat och naltrexon vid behandling av alkoholberoende. Det är en sammanfattning av en översikt från Cochrane Collaboration 2010. Senaste rappporten från SBU är från 2001, men något dramatiskt ur klinisk synvinkel har knappast hänt.
   I rapporten slås fast att det inte går att säga vilket av de två preparaten som är bäst för den enskilde patienten.
   Sammanfattningsvis konstateras i rapporten att det inte finns några signifikanta skillnader mellan akamprosat och naltrexon när det gäller återfall i alkoholkonsumtion eller antalet alkoholfria dagar.
   För båda läkemedlem gäller, att de kan användas generellt inom hälso- och sjukvården i kombination med ett omhändertagande som innefattar medicinska råd och stöd, sålunda behövs inga avancerade terapeutiska interventioner. Inget av preparaten har svårare biverkningar, akamprosat har lite mer diarré medan naltrexon ger oftare illamående, kräkningar och trötthetssymtom. Dock noteras att det är fler patienter som avbryter akamprosatbehandling på grund av biverkningar, men räknat på antalet avbrutna behandlingar totalt var det lite fler för naltrexon.
   Naltrexon finns för injektionsbehandling, men forskningen är ännu för liten för att konklusioner om effekten ska kunna dras.

www.sbu.se 

Enligt senaste rapporter från EU-länderna via EMCDDA framkommer det att i vissa länder inom unionen har heroinmissbruket minskat på bekostnad av ökat missbruk av syntetiska opioider. Fortfarande är dock heroinet det största missbruket, vilket leder till flest drogrelaterade sjukdomstillstånd och död.
   Opioidmissbruket är fortfarande tämligen stabilt i omfattning men det håller på att ske en förändring i användandet. De som går i behandling blir äldre och allt färre injicerar heroin och så ökar rapporteringen att i vissa länder byts heroinet mer och mer ut mot syntetiska opioider, framför allt fentanyl, som dessvärre bedöms vara mer potent än heroin. För samtliga EU-länder (inklusive Norge) gäller nu att 5 % av de som börjar i ett behandlingsprogram har annan opioid än heroin som huvuddrog.
   Det är nu fem EU-länder som erbjuder heroinbehandling till heroinister: Danmark, Tyskland, Spanien, Holland och Storbritannien.  För samtliga länder gäller att det är en mycket liten andel individer och för alla gäller att all annan behandling misslyckats.

www.emcdda.org

Full bakom ratten – du blir inte bättre förare men om olyckan är framme får du betydligt lägre straff än om du är nykter

   I en nyligen publicerad rapport från VTI har Mohammad-Reza Yahya och Ulf Hammarström sammanställt skillnader mellan nyktra och onyktra förare då det gäller straffpåföljden för trafikbrott. Någon sådan jämförelse finns hittilldags inte publicerad.

   Den undersökta gruppen bestod av personer mellan 18 och 64 år som mellan 1995 och 2005 dömts för trafikbrotten vållande till annans död, vållande till kroppsskada/sjukdom eller framkallande av fara för annan.

   Totalt hade under tioårsperioden 1 995 individer dömts varav 88 procent var män och 12 procent kvinnor.

   Rapporten visar otvetydigt att ju mer berusad föraren varit desto lägre blev straffet. De som dömts för grovt rattfylleri får kortaste strafftiden, de med noll promille (nyktra) får längsta. Vi talar om stora skillnader: 308 dagar för den nyktre och 191 dagar för den rattfulle – för samma brott (vållande till kroppsskada).

   Om all fängelsetid vid kroppsskada respektive dödsfall slås ut på samtliga dömda, även andra påföljder än fängelse, blir det genomsnittliga straffet för onyktra minst 10 gånger större än för nyktra.
Hela rapporten på www.vti.se/publikationer

Även om skadorna till följd av hög alkoholkonsumtion blir lika för män som för kvinnor, dstrueras serotoningsystemet betydligt snabbare hos kvinnor: redan efter fyra års regelbunden riskkonsumtion av alkohol ses en markant (50-procentig) nedsatt funktion; för att notera samma skador hos män krävs en motsvarande konsumtion först efter 12 års regelbunden konsumtion!

   Det är forskargruppen kring Kristina Berglund som sammanställt en tvärvetenskaplig forskningsinsats inom projektet Göteborg Alcohol Research Project (Psykologiska institutionen och Sahlgrenska akademien).

   Om hjärnans serotoninsystem kan återhämta sig efter en längre tids nykterhet vet forskarna inte, men mycket talar för det.

kristina.berglund@psy.gu.se

En miljon svenskar dricker skadligt mycket alkohol, men det är bara 1 av 5 som över huvud taget får behandling. Majoriteten når helt enkelt inte fram till kunskapen om vad riskkonsumtion är och att det finns effektiva behandlingsmodeller. Det är nämligen enligt svensk tradition socialtjänsten som har ansvaret för individer med alkoholproblem – trots att flertalet inte har några sociala problem. Detta avslöjar missbruksutredningen. En stockholmsundersökning (intervjuer) visar att den fullständigt övervägande delen av svaren på frågan “vart skulle du söka om du upplevde att du har alkoholproblem”: inom hälso- och sjukvården! (se Sven Andréasson, LT 2011;45:2296-).
   Läkarförbundets ordförande, Marie Wedin, kommenterar missbruksutredningen i samma nummers ledare: “Det systemfel som utredningen beskrivit visar emellertid nog så starka skäl för att reformen bör förverkligas, oberoende av tveksamma kommuner och landsting. Förbundet kan konstatera att det finns ett brett stöd bland läkare. Särskilt stort stöd finns det från läkare som förväntas svara för en viktig del av det praktiska arbetet med att ge missbrukarna en bättre och mer tidsenlig vård.”

För andra året i rad har systembolagets IQ låtit Novus Opinion göra en marknadsundersökning över svenskarnas attityder till alkohol u nio olika situationer. Jämfört med 2010 ses en mindre tillåtande attityd till alkoholkonsumtion vid 2011 års undersökning. En ökande andel av de 2000 tillfrågade anser att det är fel att bjuda ungdomar under 18 år på alkhol i den egna familjen. Det är glädjande menar Magnus Jägerskog som är ansvarig för undersökningen. Forskning visar att ungdomar som blir bjudna på alkohol hemma också dricker mer utanför hemmet.
   Som tidigare framkommer att unga vuxna dricker mest alkohol och har en mer tillåtande attityd än andra åldersgrupper.
   Hela undersökningen kommenteras på www.IQ.se