Harold Holder, USA; Frida Dangardt, Sverige; Sven Andréasson, Sverige och Tim Stockwell, Kanada. Foto: Sternebring

Svenska Läkaresällskapet och IOGT/NTO har för andra året i rad gett ut en sammanställning under samlingsnamnet ”Alkoholen och samhället”. I år samlades gruppen av internationella alkoholforskare för att genomlysa forskningen kring lågdoskonsumtion (Evidence about health effects of moderate alcohol consumption). Bakgrunden är att vi lever i daglig medial rapportering där budskapen växlar snabbt från presumtiva hälsoeffekter av ett glas vin till varningar för allvarliga medicinska konsekvenser för samma mängd.
   Rapporten summerar det vetenskapliga underlaget om effekterna av låg eller måttlig konsumtion av alkohol. De etablerade bevisen för att alkohol i låga doser har en positiv effekt på hjärt-kärl-sjukdom är svaga. Ny bevisning tyder på att de här sambanden är i själva verket är felaktiga. Det finns nu allt starkare skäl att tvivla på att låg till måttlig alkoholkonsumtion är bra för hälsan. 
   Professor Sven Andréasson om gränsen för icke skadlig konsumtion: 
   − Det finns ingen: att dricka alkohol är att ta en medveten risk, precis som för månget annat i vår värld. För alkohol gäller att dricka mindre är bättre
Läs hela rapporten: Alkoholen och samhället 2014: Effekter av lågdoskonsumtion av alkohol. En forskningsrapport från IOGT-NTO och Svenska Läkaresällskapet.

I Grekland finns sedan grekiska ekonomiska krisens utbrott en billig och farlig drog, som kallas för sisi eller shisha. Hittills finns den uteslutande i Grekland, mestadels i huvudstaden, där den också produceras. Det är enkelt framställd variant av metamfetamin med inblandning av diverse andra kemiska ämnen, enligt vissa till och med syra från bilbatterier, maskinolja, schampo. Det finns många dödsfall, inklusive suicid, beskrivna. 
   Sisi är billigt, för ett par euro fås en verksam dos, som leder till ett förrädiskt välbefinnande med inte bara ökad sexualitet utan även promiskuitet och ökat antal HIV-fall som resultat. Efter intag av drogen har individen svårt att hålla sig lugn, sover inte, ständigt rastlös med aptit- och sömnlöshet, hallucinationer, ångest och såväl psykiatriska som somatiska problem. 
   Drogen inhaleras vanligen men det förekommer också att den injiceras. 

 

Från STAD/Karolinska institutet i Stockholm och Centre for Middle Eastern Studies vid Lunds universitet har nyligen en studie över helnyktra ungdomar (15-16 års ålder) i tidsperspektivet 1971-2013 publicerats i Alcohol and Alcoholism. Syftet med undersökningen var att undersöka helnykterheten hos ungdomar över tiden för att se om det fanns några regionala skillnader och/eller ungdomars födelseursprung.
   Data kommer från CANs årliga undersökningar och SCBs register över födelseorter; här indelades ungdomarna i kohorter från Sverige, de nordiska länderna, mellanösternfödda och övriga.
   Resultatet kunde utan problem konkluderas i påståendet, att helnyktra ungdomar i Sverige under de senaste 15 åren inte har sitt ursprung i demografiska termer, har heller inget samband med varifrån de kommer.
   Under den aktuella tidsperioden ökade andelen helnyktra ungdomar i Sverige från 20 % till lite över 40 %!
   Siffermässigt framkommer att i början av 1990-talet var 1 % av ungdomar i åldern 15-16 år födda i länder från Mellersta östern, år 2012 var det 6 % som hade samma ursprung. Andelen födda i övriga världen (inte i Europa eller Norden) ökade under samma tidsperiod från 1 till närmare 4 %.  
   Det finns problem med tolkningen av datastudier som denna, men intressant är att trenden mot ökad helnykterhet i hela befolkningen finns även bland denna unga grupp individer.
Svensson J, Andersson DE. Alcohol Alcoholism 2015, 1-5;DOI:10.1093.

 

Socialstyrelsen rapporterade under augusti dödsfallstatistik och en alarmerande uppgift var att de drogrelaterade dödsfallet stigit med hela 30 procent under 2014 jämför med 2013. I faktiska tal avled under 2013 589 personer, under 2014 var det 765. Dessa siffror måste betraktas som låga eftersom kriteriet för att kalla ett dödsfall för drogrelaterat är en säkerställd narkotikarelaterad underliggande eller bidragande orsak till döden enligt dödsorsaksintyget.
   Ökningen anses inte bara bero på ökat missbruk utan även förändrade analysmetoder (bättre). Det kan också vara ett resultat av allt starkare droger (exempel är cannabis och ecstasy) och tillskott av farliga droger som spice och badsalt (MDPV, mefedron och/eller metylon i olika kombinationer).
   Socialstyrelsen kommer att försöka reda ut bakgrunden till varför dödsfallen stigit så kraftigt under senaste året.
www.socialstyrelsen.se/nyheter