År: 2015

Från STAD/Karolinska institutet i Stockholm och Centre for Middle Eastern Studies vid Lunds universitet har nyligen en studie över helnyktra ungdomar (15-16 års ålder) i tidsperspektivet 1971-2013 publicerats i Alcohol and Alcoholism. Syftet med undersökningen var att undersöka helnykterheten hos ungdomar över tiden för att se om det fanns några regionala skillnader och/eller ungdomars födelseursprung.
   Data kommer från CANs årliga undersökningar och SCBs register över födelseorter; här indelades ungdomarna i kohorter från Sverige, de nordiska länderna, mellanösternfödda och övriga.
   Resultatet kunde utan problem konkluderas i påståendet, att helnyktra ungdomar i Sverige under de senaste 15 åren inte har sitt ursprung i demografiska termer, har heller inget samband med varifrån de kommer.
   Under den aktuella tidsperioden ökade andelen helnyktra ungdomar i Sverige från 20 % till lite över 40 %!
   Siffermässigt framkommer att i början av 1990-talet var 1 % av ungdomar i åldern 15-16 år födda i länder från Mellersta östern, år 2012 var det 6 % som hade samma ursprung. Andelen födda i övriga världen (inte i Europa eller Norden) ökade under samma tidsperiod från 1 till närmare 4 %.  
   Det finns problem med tolkningen av datastudier som denna, men intressant är att trenden mot ökad helnykterhet i hela befolkningen finns även bland denna unga grupp individer.
Svensson J, Andersson DE. Alcohol Alcoholism 2015, 1-5;DOI:10.1093.

Socialstyrelsen rapporterade under augusti dödsfallstatistik och en alarmerande uppgift var att de drogrelaterade dödsfallet stigit med hela 30 procent under 2014 jämför med 2013. I faktiska tal avled under 2013 589 personer, under 2014 var det 765. Dessa siffror måste betraktas som låga eftersom kriteriet för att kalla ett dödsfall för drogrelaterat är en säkerställd narkotikarelaterad underliggande eller bidragande orsak till döden enligt dödsorsaksintyget.
   Ökningen anses inte bara bero på ökat missbruk utan även förändrade analysmetoder (bättre). Det kan också vara ett resultat av allt starkare droger (exempel är cannabis och ecstasy) och tillskott av farliga droger som spice och badsalt (MDPV, mefedron och/eller metylon i olika kombinationer).
   Socialstyrelsen kommer att försöka reda ut bakgrunden till varför dödsfallen stigit så kraftigt under senaste året.
www.socialstyrelsen.se/nyheter

I år erbjuder vi alla medlemmar i Svenska Läkaresällskapet  fritt inträde till Medicinska riksstämman (fram till och med den 15/11. Anmälan öppnar i augusti).
Ett unik tillfälle till vidareutbildning och fortbildning för läkare i alla stadier av yrkeslivet.

Se vidare www.sls.se/Riksstamman/

Sin numera vana trogen redovisade CAN sin årliga drogvaneundersökning vid Almedalsveckan i Visby. Det är nu ett långt perspektiv på alkohol- och drogvanorna för elever i årskurs 9 och gymnasiets år 2. Det hela startade 1971, men det har skett förändringar över tiden, såväl i frågeformulärets utformning som utökning av droger som frågas efter. Undersökningarna genomförs på uppdrag av Socialdepartementet.
   De droger som rapporten redovisar är alkohol, tobak, narkotika, sniffning, dopingmedel och läkemedel samt spel om pengar.
   Sedan tre år tillbaka undersöks nätdrogernas betydelse för dessa åldersgrupper. Totalt sett spelar dessa droger (i princip spice och liknande rökblandningar) liten betydelse – 2 % i åk 9 och 4 % i gymnasiegruppen. Det är få elever som uppger att de själva köpt drogerna på nätet, utan köpt av någon som i sin tur inhandlat.
   Jämfört med föregående års undersökning ligger alkoholkonsumtionen för de två årskullarna ungefär lika, d.v.s. lägre än det någonsin varit sedan undersökningarnas start. Med flera års statistik bakåt i tiden ser vi en mycket positiv utveckling: såväl andelen högkonsumenter som risk- och intensivkonsumenter uppvisar en nedåtgående trend.  

Hela rapporten finns att hämta hem på www.can.se 

Från University of Bristol i Storbritannien kommer en mycket omfattande genomgång av de hittills genomförda vetenskapliga studierna när det gäller de medicinska effekterna av cannabinoider. Författarna menar att ska cannabinoider ha medicinskt status ska också forskningsresultaten vara vetenskapligt underbyggda på samma strikta sätt som alla andra mediciner. I detta avseende saknas en hel del i forskningen kring cannabinoiders medicinska effekter, vilket dock inte betyder att de saknar berättigande ur medicinsk synvinkel, bara att det inte finns vetenskapligt grund för effekt/evidens inom flera indikationsområden.
Whiting PF, et al. Cannabinoids for Medcical Use. A Systematic Review and Meta-analysis. JAMA 2015:313(24):2456-2473. 

Missa inte Svensk förening för Beroendemedicins augustikonferens om cannabis: HIMMEL OCH HELVETE. Nationella och internationella forskare. Bl.a. rapport om hur det gått med legaliseringen i delstaten Washington. Paneldiskussion med landets främsta inom cannabisområdet. Anmäl dig, ett fåtal platser kvar. Du hittar program och anmälan här på hemsidan! 

Vi som följer CAN-rapporteringen över svensk alkoholkonsumtion blev något konfunderade över OECD-rapporten som kom i början av maj. I denna framkom att svensk alkoholkonsumtion stigit med 15,9 procent till 7,3 liter årligen per invånare över 15 år.
   Aktuella siffror från CAN är helt annorlunda. Här visar det sig att motsvarande årskonsumtion är just nu (2013 års statistik) 9,9 liter per invånare över 15 år.
   Vad är rätt?
   Båda. Det går inte att jämföra siffrorna. OECD-rapporten redovisar specifika tidsperioder fram till 2010 medan CAN redovisar varje år, senast publicerat för 2013 års konsumtion. Den viktigaste skillnaden är dock att OECD-siffrorna återspeglar enbart Systembolagets och restaurangers försäljning medan CAN också inkluderar den oregistrerade konsumtionen (privatinförsel, hemtillverkning och smuggling) som uppgår till ungefär 25 % av totala konsumtionen.
   Ur ett folkhälsoperspektiv är således OECD-rapporten mindre intressant än CANs, som försöker ge en bild av den totala alkoholkonsumtionen i landet. 

Enligt registerstudier som Socialstyrelsen gjort finns det en kraftig underdiagnostik av fetalt alkoholsyndrom (FAS) hos barn i Sverige. Utredningen framhåller att det är drygt 30 barn som årligen diagnostiseras av cirka 100-200 som föds och uppfyller kriterierna för diagnosen.
   Inte nog med underdiagnostik, de barn som får diagnosen får inget eller undermåligt stöd från samhället. I rapporten från Socialstyrelsen framgår att utvecklingsområdet gäller skador generellt, d.v.s. såväl FAS som FASD, men Socialstyrelsen vill också framhålla att regeringen bör överväga om personkretsarna för rätt till insatser enligt LSS kunde inkludera personer med diagnosen FAS, den mest omfattande sjukdomsbilden.
   Sammanfattningsvis menar Socialstyrelsen att det är angeläget att regeringen uppmärksammar behovet av stöd till dessa barn och rekommenderar att man tar upp detta, inte minst för att få en samlad kompetens för utredning, diagnostik och stöd för hela gruppen med FAS/FASD.
Socialstyrelsen april 2015

Den 21 april publicerade Socialstyrelsen den reviderade slutversionen av Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Förra versionen såg dagens ljus 2007. Du kan beställa en tryckt version eller ladda ner en fullständig pdf-version från Socialstyrelsens hemsida. Spännande läsning väntar dig!
www.socialstyrelsen.se