Nya uppgifter efter avkodifiering av enchrochattrafik mellan kriminella.

Enligt polisen smugglas årligen 100 ton narkotika in i Sverige. Det är betydligt mer än vad man tidigare beräknat. Polisen riktar allvarlig kritik mot det svenska rättsväsendet – det är klart underdimensionerat för att klara narkotikaproblemet.

Uppskattningen som nu presenteras grundas sig på de avkodade enchrochatkonversationer som via Frankrike nu nått svensk polis. Många av de 84 identifierade kriminella aktörerna befinner sig på den spanska solkusten.

Det är öresundsbron som är huvudsakliga smuggelautostradan in till Sverige där de största avnämarna är de tre stora städerna. Omfattningen av inflödet når närmast industriell verksamhet. De hittills uppskattade volymerna narkotika som förs in i landet och som konsumeras här är med största sannolikhet klart underskattade.

SDS, SVT 210510, SR 210515

I den välrenommerade Neuropsychopharmacology (en del i Natures utgivningar) går en forskargrupp under ledning av professor Markus Heilig dels i svaromål, dels i förtydligande efter flera bittra kritiska synpunkter som motsätter sig att substansberoende skulle ha en neurobiologisk bakgrund. Även om det finns fog för vissa påpekanden från kritikerna, menar Heilig och medarbetare att det föreligger fundamentala förutsättningar för att påstå att beroende är biologiskt betingat.

Konklusionen som kritikerna gör är att beroende inte är en hjärnans sjukdom, vilket forskargruppen som ligger bakom denna artikel menar är synnerligen allvarligt emedan denna skadliga synpunkt kan, om den tas på allvar, leda till minskade möjligheter till sjukvård och behandling. Detta kan för den enskilde få katastrofala följder.

Kanske viktigaste argumentet är att hjärnan är det biologiska substrat från vilket såväl beroende som beteendeförändringar har sitt ursprung, varför det är viktigt att intensifiera forskningen kring tillfrisknandet. Vidare föreslås fokus på behovet av multidisciplinär forskning som integrerar neurovetenskap, beteende, kliniskt och sociokulturellt perspektiv.

Markus Heilig, et al. Neuropsychopharmacology (2021) 0:1–9; https://doi.org/10.1038/s41386-020-00950-y