FNs program mot HIV/AIDS (UNAIDS) har som målsättning att globalt ska från år 2020 90 procent av alla med diagnosen HIV ha behandling och vid 2030 års utgång ska hepatit C (HCV) vara utrotad. I en väl genomförd undersökning om oordnat och otryggt boende har en forskargrupp från Bristol tydliggjort att boendet har en essentiell påverkan på interventionsresultatet när det gäller injektionsbrukarna.
Studier visar att det för injektionsbrukare är 29 gånger högre risk att få HIV än för individer som inte injicerar droger. Denna riskgrupp svarar för 40 procent av alla nya HCV-infektioner.
För många i den utsatta riskgruppen är det ett ständigt problem att finna ett ställe att övernatta på och detta oordnade boendet kan vara en grogrund till spridning av nya infektioner. Boendet ”betalas” med bl a byte av droger, sexuella tjänster, lån av varandras injektionsutrustning (nålar mm).
Bristolundersökningen visar klart att ska det gå att rejält få ner smittorna så måste bland de främsta åtgärderna vara ett säkert leverna, inte minst en i detta sammanhang säker bostad att leva och bo i.
Den globala utrotningen av såväl HIV som HCV misslyckas om behandlingen inte bara omfattar medicinering och vanligt medicinskt omhändertagande (där är vi bra) utan också inkluderar strukturella faktorer som förhindrar virus att blomstra.
The Lancet 2022. doi.org/10.1016/S2468-2667(21)00258-9http://doi.org/10.1016/S2468-2667(21)00258-9
The Lancet 2022. doi.org/10.1016/S2468-2667(21)00276-0