Skadligt bruk av fentanyl har inom vissa områden i framför allt USA, Lettland och Litauen under senare tid ökat i så stor omfattning att drogen till och med dominerar marknaden. Det är många opioidanvändare som gått över till denna starkare variant som sin huvuddrog. Det finns tecken på att även inom övriga Europa ökar fentanylanvändarna.

De konventionella opioiderna upplevs av fentanylanvändarna som alltför svaga. Även den ännu starkare analogen carfentanil har börjat intas.

För gruppen fentanylanvändare som kommer till behandling betyder den kraftigare effekten att den vanliga behandlingen med buprenorfin och metadon inte är tillräcklig för att patienterna ska kvarstanna i programmet.

I en kommenterande artikel i The Lancet har två forskare från Kanada och Schweiz framfört att de behandlingsframgångar som rapporterats vid behandlingsresistent heroinberoende med heroinassisterad behandling kan vara ett alternativ vid fentanylberoende. Dock menar man att en grundlig vetenskaplig forskning måste till för att utröna denna form av fentanylbehandlings för- och nackdelar.

Det ökande intaget av den ultrapotenta opioiden fentanyl måste sjukvården möta med effektiva medel. Idag finns inga varför en rejäl satsning på forskning är essentiell om beroendepsykiatrin inte ska betraktas som irrelevant när kriser av denna art seglar upp.

Ytterligare oroande utveckling
DEA (US Drug Enforcement Administration) rapporterar om en dramatisk ökning av förfalskade opioidtabletter som innehåller minst 2 mg fentanyl, vilket anses vara en dödlig dos. De kriminella nätverken använder sig av dessa förfalskningar för att utnyttja opioidkrisen. Enligt amerikanska Centers for Disease Control and Prevention har det under senaste tolvmånadersperioden inrapporterats mer än 100 000 dödsfall till följd av opioidöverdos. Det är högsta antalet årliga dödsfall som någonsin noterats.

doi.org/10.1016/S2215-0366(21)00393-x
Se även Alkohol&Narkotika 2021;6:8-9
dea.org

Huvudresultatet av denna stora undersökning var att cannabisintaget ökade medan partydrogen ecstasy (MDMA) minskade. Ungefär en tredjedel (32 procent) uppgav att de ökat sitt cannabisintag och 42 procent att de minskat ecstasybruket.

Över huvud taget intogs de flesta drogerna i hemmiljö. 85 procent inom EU och 72 procent i balkanstaterna. Många av länderna var vid undersökningstillfället under lock down. De flesta tog cannabis för att koppla av, bli påverkad (berusad) och/eller för att kunna somna. Anledningen till intag av Ecstacy var för att få rusupplevelse och att vara tillsammans med likasinnade under intaget.

Rapporten beräknas i procent av deltagarna och drogintaget under de senaste 12 månaderna.

DrogEU %Balk %
Cannabis9391
MDNA3522
Kokain3538
Amfetamin2820
Metamfetaminej8
LSD209
NPS1617
Ketamin13ej

I slutet av januari publicerade den europeiska narkotikabyrån EMCDDA denna omfattande undersökning om narkotikaintag under pandemin. Undersökningen omfattade 50 000 individer i 21 EU-länder och 2 000 i  9 från västra balkan (Albanien, Kosovo, Montenegro, Norra Makedonien och Serbien). Undersökningsperioden var under mars och april 2021. Ingående i studien var individer över 18 år och som senaste året använt droger. Det är en noggrant genomförd studie men att den är webbaserad måste tas i beaktande.

emcdda 220120

Professor Cecilia Magnusson och hennes forskargrupp vid KI har undersökt hur lagarna möjligen påverkar bruket av cannabis.

Slutsatsen hon förmedlar i en DN-intervju är att lagarna inte har haft någon betydande påverkan på bruket. Under den undersökta perioden hade Storbritannien, Tjeckien och Italien såväl skärpt som mildrat straffen i omgångar. Oavsett lagändringen visade alla länderna på minskat bruk.

Sedan tidigare har vår regeringen beslutat att en utvärdering av den svenska narkotikapolitiken ska tillsättas, men utan att titta på effekterna av kriminaliseringen av eget bruk.

Med tanke på att vi vet för lite huruvida exempelvis kriminalisering/avkriminalisering påverkar cannabisintaget säger Cecilia Magnusson:

– Man behöver gå till botten med det här och ha tydliga argument oavsett vilket vilket håll man går åt med narkotikalagstiftningen. Det är konstigt att måla in sig i ett hörn, att utreda frågan kan aldrig vara fel, säger hon.

DN220119

Professor Cecilia Magnusson
Bild Sternebring

Hälsominister Christian Dubé i Quebec meddelade att från 18 januari gäller det att ha ett vaccinationsbevis i mobilen för att kunna inhandla cannabis i de statliga affärerna (Société du cannabis stores). Anledningen är naturligtvis att försöka få kontroll över den för tillfället rusande infektionsvågen i delstaten. Officiellt menar man också att detta kan vara ett sätt att uppmuntra till att få folk till vaccinationscentralerna. Det var uppenbarligen inte en tanke på att ta tillfället i akt och dämpa cannabisintaget.

I rättvisans namn ska tilläggas att samma regler gäller för inköp av alkohol.  
BBC Canada 220118

FNs program mot HIV/AIDS (UNAIDS) har som målsättning att globalt ska från år 2020 90 procent av alla med diagnosen HIV ha behandling och vid 2030 års utgång ska hepatit C (HCV) vara utrotad. I en väl genomförd undersökning om oordnat och otryggt boende har en forskargrupp från Bristol tydliggjort att boendet har en essentiell påverkan på interventionsresultatet när det gäller injektionsbrukarna.

Studier visar att det för injektionsbrukare är 29 gånger högre risk att få HIV än för individer som inte injicerar droger. Denna riskgrupp svarar för 40 procent av alla nya HCV-infektioner.

För många i den utsatta riskgruppen är det ett ständigt problem att finna ett ställe att övernatta på och detta oordnade boendet kan vara en grogrund till spridning av nya infektioner. Boendet ”betalas” med bl a byte av droger, sexuella tjänster, lån av varandras injektionsutrustning (nålar mm).

Bristolundersökningen visar klart att ska det gå att rejält få ner smittorna så måste bland de främsta åtgärderna vara ett säkert leverna, inte minst en i detta sammanhang säker bostad att leva och bo i.

Den globala utrotningen av såväl HIV som HCV misslyckas om behandlingen inte bara omfattar medicinering och vanligt medicinskt omhändertagande (där är vi bra) utan också inkluderar strukturella faktorer som förhindrar virus att blomstra.

The Lancet 2022. doi.org/10.1016/S2468-2667(21)00258-9http://doi.org/10.1016/S2468-2667(21)00258-9
The Lancet 2022. doi.org/10.1016/S2468-2667(21)00276-0

Amerikanska FDA (Food and Drug Administration, motsvarande myndighet i Sverige är Läkemedelsverket) har utfärdat en varning för allvarliga tandproblem för patienter som tar buprenorfin som upplöses i munnen. Det är tabletter eller film som läggs under tungan eller placeras i munnen längs käken.

De dentala problem som kan uppstå är att tänder förstörs, infektioner i munhålan och även tandlossning.

FDA tillägger dock att medicineringen med buprenorfin är av yttersta vikt och patienten ska inte avbryta sin behandling men ha extra noggrann munhygien. Rekommendationen är att efter att tabletten upplösts helt och hållet ska en rejäl mängd vatten intas och med denna skölja runt i munnen, sila vattnet mellan tänderna och sedan svälja. Däremot ska man inte borsta tänderna förrän efter minst en timme för att undvika att skada tänderna och låta munhålan återgå till normalstatus.  

 Drug Safety Communication (fda.gov)

En studie från Ottawa Hospital Research Institute i Kanada visar en av baksidorna med legaliseringen av cannabis. Allvarliga förgiftningar hos barn under 10 år har ökat sedan legaliseringen trädde i kraft. Det är den största ökningen sedan det blev tillåtet att marknadsföra ätbara cannabisprodukter, inklusive godis.

Kanada har gjort canabis legalt i två steg, man började med tillåtelse att sälja blomma, frö och olja från plantan för att ett år senare tillåta ett bredare sortiment som innehåller cannabis, inklusive ätbara produkter som godis. Försäljningen ökade dramatiskt efter godkännandet.

Nu förordar forskarna att det bör bli en reglering av cannabisätbara produkter för att få en minskning av de pediatriska problem som dykt upp.

JAMA Netw Open. doi:10.1001/jamanetworkopen.2021.42521

I Sveriges Televisions Vetenskapens värld sändes den 10 januari ett amerikanskt reportage om cannabis (Cannabisfrågan). Programmet tog upp i princip hela spektrum av cannabis, från drog till läkemedel. Hur farlig eller ofarlig är drogen, hur effektiv eller ineffektiv är cannabis som läkemedel. Programmets inriktning var huvudsakligen en betoning på vad vetenskapen idag vet mot bakgrunden med inslag av personliga reflektioner av brukare.

Programmet avslutades med en svensk synvinkel på cannabis i vårt medicinska perspektiv med en kort intervju med professor Fred Nyberg.
SVT 220110