Månad: september 2022

För exakt 100 år sedan (1922) publicerades den första tillförlitliga analysmetoden för bestämning av alkohol (etanol) i mikrovolymer av blod (Biochemishe Zeitschrift 131; 473-484, 1922). Författaren var Erik MP Widmark (1889-1945), professor och föreståndaren för medicinsk och fysiologisk kemi vid Lunds universitet.

Tack vare denna analysmetod kunde Norge och Sverige tidigt introducera straffbara blodalkoholkoncentrationer för bilkörning. I Norge (1936) blev den 0,5 promille och i Sverige (1941) 0,8 promille. Idag har båda länderna en straffbarhetsgräns för bilkörning på 0,2 promille. 

Vem var Erik Widmark? I BULLETIN nr 4/nov 2022 finns historik.

Widmark E. M. P. Eine Mikromethode zur Bestimmung von Äthylalkohol im Blut. Biochemische Zeitschrift 131 (1922) 473-485.

Äldre i dag dricker mer än vad äldre gjorde förr. Samtidigt tål kroppen alkohol sämre med stigande ålder. Ett förhållande som inte uppmärksammas tillräckligt av politiker eller ansvariga myndigheter. Sven Andreasson, professor i socialmedicin.

Altinget.se

Utvecklingen under perioden 2006–2020 för dödlighet enligt alkoholindex såg olika ut i åldersgrupperna. När hänsyn togs till kön, utbildningsnivå, födelseland och län sågs en nedgång bland män i åldersgrupperna 15–29 år, 30–44 år och 45–64 år med 66, 46 respektive 41 procent. För kvinnor 15–29 år var antalet fall otillräckligt för att möjliggöra analys.

I åldersgruppen 65–84 år steg dödligheten enligt alkoholindex bland både män och kvinnor; sammantaget med 29 procent. I den äldsta åldersgruppen, 85 år och äldre, steg dödligheten endast bland män.

Socialstyrelsen/Folkhälsomyndigheten

Socialstyrelsen inför från och med 2023-01-01 ett antal nya diagnoskoder, närmare bestämt s.k. tilläggskoder för remission när det gäller beroendetillstånd. Vår förening (tillsammans med kvalitetsregistret Bättre Beroendevård) har varit drivande i frågan och sedan 2022-01-01 finns sådana tilläggskoder för opioidberoende, men till 2023 införs alltså motsvarande för samtliga beroendetillstånd.  

I en nationell undersökning i USA i vilken 21 863 individer deltog framkom en viss evidens för att legalisering av cannabis för rekreationellt intag är förknippad med risk för ökat intag av drogen för såväl unga som vuxna. Speciellt allvarlig var utvecklingen för gruppen som tidigare inte använt cannabis men som börjat i och med legaliseringen.

https://doi.org/10.1111/add.15895

Allt fler studier visar att alkoholkonsumtion är en icke försumbar faktor för utveckling av cancer, inte bara generellt utan även på individnivå finns möjlighet att styra risken (minska eller dessvärre även öka) för utveckling av cancer.

Nyligen har en koreansk forskningsrapport med ett stort ingående patientunderlag publicerats i amerikanska JAMA. Den visar att mycket talar för att det sannolikt går att individuellt påverka cancerutvecklingen genom förändringar i alkoholkonsumtionen.

Studiens huvudresultat är att

• att minska sin alkoholkonsumtion eller avsluta den kan reducera cancerrisken
• fortsatt konsumtion med samma volymer gav en ökande risk att utveckla cancer
• ökad alkoholkonsumtion från nuläget ledde till ökad risk att utveckla cancer
• den ökade alkoholrelaterade cancerincidensen¹⁾ var dosberoende

Det finns flera begränsningar i denna studie, men resultaten är trots att allt av sådan tyngd att forskargruppen menar att det finns anledning att replikera undersökningen med lite mer omfattande inklusionskriterier och omfattning.

¹⁾ Incidens (epidemiologisk) = antalet händelser i en viss population under en avgränsad tidsperiod, exempel nya fall av en sjukdom.

doi:10.1001/jamanetworkopen.2022.28552

Socialdepartementet bör ta tag i det mer eller mindre seriösa månghövdade utbudet av hälsoappar. Svenska Läkaresällskapet och en rad andra organisationer påtalar att det måste bli en sammanhållande enhet som skapar en tydligare struktur inom området till gagn för vård och leverantörer och inte minst för patienter och medborgare.

Det finns idag runt 400 000 appar inom området hälsa!

SLS20220902