Spelberoendet har globalt sett ökat under de senaste tio åren och ligger som högst på över 10 procent. I Sverige är ungefär 0,6 procent av befolkningen spelberoende. Bland de spelberoende i vårt land har 73 procent även en psykiatrisk diagnos och mortaliteten och självmorden har ökat 15-falt enligt en studie från 2018. Samtidigt ses en ökning av antalet individer som söker hjälp för sitt beroende (idag ungefär 20 procent).

Andelen kvinnor som har diagnosen spelberoende har under senare år ökat. Män är fortfarande kraftigt överrepresenterade. Den nyligen publicerade studien från Göteborg undersökte om det fanns skillnader mellan män och kvinnor ur framför allt sociodemografisk hänsyn men även samsjuklighet och hur och när spelberoendet initierades.

Sammanfattning av de omfattande data som insamlades visar att män börjar spela ungefär tio år tidigare än kvinnor. Ett signifikant resultat var också att de spelande kvinnorna var i högre grad än männen ensamstående föräldrar.

Kvinnor hade i högre omfattning diagnoserna depression och ångest och karakteriserades ofta som emotionellt sårbara spelare. Forskargruppen menar att dessa två tillstånd kan vara inkörsporten till spelandet.

Män hade å sin sida större problem med alkohol och droger och platsade i kategorin antisociala-impulsiva spelare. Detta kan vara inkörsporten till spelberoende för män.

Forskargruppen rekommenderar mot bakgrunden av resultaten att det bör vid behandlingen av spelberoendet tas hänsyn till genderperspektivet.

https://doi.org/10.3389/fpsyt.2022.1054236