Månad: oktober 2023

Det finns många rapporter om att hjärnan tar stryk vid opioidberoende. Det framkommer i många studier att det är de neuropsykologiska funktionerna minne, inlärning, uppmärksamhet och handlingsförmåga som drabbas. Mindre undersökt är om dessa funktioner är permanent försämrade eller sker en förbättring om personen avslutar sitt opioidberoende?

Detta har en forskargrupp undersökt och kommit fram till att det sker förbättringar redan efter 2 veckor och signifikanta förbättringar efter 8 veckor (studiens slutpunkt). I undersökningen ingick 50 patienter med DSM-5-diagnosen opioidberoende.

Forskarna konkluderar att vissa regioner får en neuropsykologisk försämring som är förknippad med hur länge och hur mycket som individen intagit opioider. Det var framför allt områdena för uppmärksamhet, verbalt och ickeverbalt minne samt exekutiva funktionerna som förbättrades under den åttaveckorsperiod som studien omfattade.

Journal of Addiction Medicine 17(5):p 557-562, 9/10 2023.

Narkotikautredningens slutbetänkande presenterades enligt tidsplanen i oktober 2023 med rubriken Vi kan bättre – Kunskapsbaserad narkotikapolitik med liv och hälsa som fokus. Det är utredaren Thomas Lindén som ansvarat för den gedigna och omfångsrika utredningen på nästan tusen sidor med 64 förslag som kortsiktigt och långsiktigt kan göra narkomanpolitiken bättre. Nu är det upp till regeringen att fatta beslut.

Genomgående för hela utredningen och de förslag som läggs fram till regeringen handlar i grunden om att få ner den narkotikarelaterade döden. Utredningen poängterar att med rätta åtgärderna kan död till följd av narkotika- eller läkemedelsförgiftningar minska med minst 20 procent inom en femårsperiod. Årligen avlider uppemot 900 personer i narkotikarelaterad död.

En del i detta arbete är att intensifiera förskrivningen av naloxon till de som använder såväl illegal narkotika som opioidläkemedel. Här vill utredningen att det ska vara tillåtet att överlämna och administrera antidoten naloxon även utanför sjukvården och inte vara uteslutande ett förskrivningsläkemedel. Nässprayen naloxon ska, enligt Thomas Lindén, kunna finnas inom exemepvis polis och socialtjänst.

I uppdraget ingick (absolut) inte att föreslå strafflagsändringar, men i ett förslag från utredningen anmodas regering att mildra strafflagstiftningen vid eget narkotikabruk vilket utmynnar i att utreda polismyndighetens möjlighet att använda rapporteftergift vid misstanke om eget bruk och innehav. Det kan behövas föreskrifter och vägledning i avvaktan på att regeringen ska ta sig samman och se över narkotikastrafflagen och påföljderna vid narkotikabrott.

Utredningen önskar att regeringen utreder hur strafflagen påverkar de medicinska och sociala skadekonsekvenserna och huruvida personer med skadligt bruk eller beroende erbjuds vård- och omsorgsinsatser i tillräcklig omfattning.

Socialminister Jakob Forssmed sade vi presskonferensen att regering inte har några planer på någon lagöversyn. Den gamla svenska policyn om restriktiv narkotikapolitik genomsyrar sålunda även denna regering.

Kommentar Överläkare Joar Guterstam, ordf i Svensk förening för Beroendemedicin:

Det är ett spännande slutbetänkande som nu presenteras, och ett första intryck är att man hunnit gå igenom väldigt många olika frågor trots den begränsade tid man haft på sig. Inriktningen på huvudförslagen tycks lovande, och kan på flera sätt komplettera Samsjuklighetsutredningens viktiga förslag om reformerad beroendevård. Från föreningens sida hade vi gärna sett att även frågor kring kriminaliseringen av narkotikabruk fått ingå i direktiven. Men det man nu presenterar är i alla fall positivt, och kan förhoppningsvis bidra till att den svenska narkotikapolitiken i framtiden får ett tydligare fokus på att minska narkotikarelaterade skador och dödsfall.

Socialstyrelsen har för SVT:s räkning tagit fram statistik på patienter med diagnoskoden F14 som handlar om skador orsakade av kokain. Det kan röra sig om akut förgiftning, beroende eller psykoser.

Det senaste resultatet från 2022 visar på att registreringen under diagnoskoden omfattade 1 314 patienter. Tio år tidigare (2013) var antalet 435. Sannolikt är det ett större antal som skulle fått diagnosen om akut provtagning skett och fullständigare sjukdomsanamnes tagits. I brist på alla fakta har därför en annan diagnos ställts.

Giftinformationen ser också samma resultat. Antalet samtal till Giftinformationscentralen om kokain har ökat stort – 2013 inkom 66 samtal och 2022 års siffra var 438.

I en  kommenterar till SVT betonar överläkare Joar Guterstam vid Beroendecentrum Stockholm att detta tyder på att det är ett växande problem inom beroendevården som vi behöver hålla koll på och att det vore bra om allmänheten fick en mer realistisk bild av de skador som kokain kan orsaka.

Samma oro noteras från akutmottagningarna dit medicinska problem till följd av kokainintag kommer. Det är framför allt hjärtbesvären som föranleder dessa besök. Det är hittills, enligt hjärtläkaren Anders Hedman vid Södersjukhuset, ganska få patienter. Till SVT ställer han sig undrande om inte fler skulle undvika kokain om de visste vilka risker de utsätter sig för.

SVT (Rapport 231021)

Äldre med kronisk smärta är speciellt utsatta

En amerikansk undersökning publicerad i Lancet med över 3 miljoner patienter inkluderade inom veteransjukvården visar att intag av cannabis ur såväl medicinskt som rekreationellt syfte var kopplat till ökad prevalens av cannabisberoende (cannabis use disorder). Det var speciellt uttalat bland äldre patienter inom åldersgruppen 65 – 75 år och hade tilläggsdiagnosen kronisk smärta. Det var i absoluta tal en ökning jämfört med prevalensen för cannabisberoende i stater som inte tillåter cannabis. Det gällde för såväl medicinsk användning som för rekreationellt bruk.

Dessa fynd är konsistenta med tidigare publicerade studier som visar att vuxna som intar cannabis mot smärta eller andra medicinska symtom ligger i riskzonen att utveckla cannabisberoende. Forskarna menar också att ”cannabismedicineringen” ibland varit utan positiv effekt på sjukdomssymtomen.

https://doi.org/10.1016/S2215-0366(23)00304-8

I slutet av juni kom FN-organet UNODC med sin narkotikarapport som speglar drogproduktion och droganvändning i hela världen. De insamlade uppgifterna härstammar från 2021. I rapporten konstateras att det är 206 miljoner individer¹⁾ som använt droger detta år. Av dessa är det 13,2 miljoner som injicerat drogen. Det är totalt sett en ökning med 23 procent över det senaste decenniet.

Med tanke på den drogindustri med storskalig drogtrafik och kriminalitet som följer i spåren som utspelar sig inom amazonbäcket²⁾ ägnar rapporten ett helt kapitel om den kriminella aktiviteten i området. Vidare ägnas uppmärksamhet på psykedelika och medicinskt bruk av cannabis. De alltmer dominerande syntetiska drogerna får också en dominerande plats i 2023 års rapport.

Det ökande problemet med drogintaget har, enligt UNODC, inte motsvarighet i behandlingsinsatser. Endast 1 av 5 som har en drogrelaterad sjukdomsbild var i behandling under 2021. Det är den unga generationen som är värst utsatt. I exempelvis Afrika är det 70 procent av de som är i behandling som är under 35 år. Dock är det stora skillnader mellan och inom världens länder.

Förutom fler behandlingsmöjligheter förordar rapporten en rejäl satsning på den kriminella verksamheten och då framför allt med inriktning på de syntetiska drogerna som är lätta att framställa och distribuera.

www.unodc.org

CAN har sammanställt den totala alkoholkonsumtionen i Sverige 2022. Den samlade bilden visar att alkoholkonsumtionen som sjönk under pandemin har ökat igen men inte till samma nivåer som före 2019.

Enligt utredaren Björn Trolldal är det framför allt den oregistrerade konsumtionen som är lägre. Såväl resandeinförsel och köp av smugglad alkohol har minskat. En anledning kan vara att bensinpriserna blivit högre, försvagningen av den svenska kronan samt prisökningar i Tyskland och Danmark.

Systembolagets försäljning har dock ökat och restaurangkonsumtionen är tillbaka på samma nivåer som 2019.

Hela rapporten finns på can.se (Trolldal B. Alkoholkonsumtionen i Sverige 2001-2022, rapport 221)

Effekten av opioider, framför allt fentanyl, kan intensifieras med tillägg av xylazin. Enligt amerikanska DEA leder denna drogkombination till ett zoombiliknande tillstånd med förlångsammad andning och ibland utvecklas hudsår. Antidoten naloxon fungerar inte på denna drogkombination.  

Svensk förening för Beroendemedicins årliga vetenskapskonferens hölls i början av oktober under temat Droger som läkemedel. I år var det ett uppskattat samarrangemang med ANDT-psykologerna. Det var specifikt psilocybin och cannabis som konferensen fokuserade på men andra droger kom naturligt nog också med om än perifert. Förutom de ”egentliga” drogerna fick den vanliga kontrollsubstansen placebo en fördjupad analys.

Endagarskonferensen bjöd på såväl nationella som internationella experter inom respektive område. Varken psykedelika eller cannabis är helt okontroversiella varför presentationerna omfattade drogerna såväl ur ett historiskt perspektiv som state-of-the-art ur forskningens synvinkel. Hur substanserna används kliniskt idag belystes liksom möjliga användningsområden framöver.

Den spännande dagen avslutades med en paneldebatt som det engagerade auditoriet synnerligen aktivt deltog i – många frågor, många kommentarer och tillsammans med den professionella panelen blev den sista konferenstimmen en intensiv och lärorik avslutning på dagen.

En mer omfattande sammanfattning av vetenskapsdagen kommer i novembernumret av BULLETIN.

I Sverige saknas allt fler läkemedel. Läkemedelsföretagen rapporterar brister på flera av de mest basala läkemedlen och en rad behandlingar som är centrala för vården är otillgängliga. Risken för att patienter kommer att komma till skada ökar men för att säkert få leveranser är vi helt i händerna på läkemedels­företagen.

Sjukvårdsministern och läkemedelsindustrin måste ge svar på hur Sverige ska säkerställa tillgången på basala läkemedel, skriver Mikael Hoffmann, ordförande för SLS kommitté för läkemedelsfrågor tillsammans med Lars Rocksén, ordförande för Läkarförbundets råd för läkemedel och medicinteknik på SvD debatt.

Svenska Läkaresällskapet