Dag: 18 december 2023

Överläkare Joar Guterstam föreläste under rubriken Neurobiologi och beroende på Hjärndagen 2023. Ett arrangemang av Forskning och Framsteg och Modern Psykologi.

Det fullspäckade programmet innehöll dessutom trettiominutersföreläsningar om AI och lärande, framtida terapier mot ALS, psykopati utan skuld och skam, den utbrända hjärnan, så skapar hjärnan din verklighet och ADHD, autism och hormoner hos flickor och kvinnor.

Joar Guterstam byggde sin pedagogiskt utmärkta föreläsning på två fallbeskrivningar för att belysa att beroendeproblematiken kan ha olika neurobiologiska cerebrala effekter. Det var först Adam med ADHD och samtidigt kokainberoende (stimulantiaproblematiken) och sedan Anna med allvarligt alkoholberoende.

Föreläsningen var uppbyggd kring vad som händer i hjärnan med illustrationer av PET-bilder, något som Guterstam är familjär med från sin doktorsavhandling. Dessa hjärnpåverkningar illustrerades sedan med hur drogens påverkan uttrycker sig i den kliniska vardagen och avslutningsvis vad det finns för behandling att erbjuda beroendepatienter.

Denna och övriga föreläsningar finns att lyssna på via UR till 30 juni 2025. https://urplay.se/program/235344-hjarndagen-2023-neurobiologi-och-beroende.

Det börjar med alkohol och cigaretter

Erfarenheterna av alkohol och tobak har genom åren minskat för niondeklassarna i CANs årliga skolundersökningar. Detta har också medfört att andelen som debuterat tidigt (före fjorton års ålder) med någon av substanserna har minskat. År 1999 var det 63 procent av eleverna i årskurs 9 som haft en tidig debut med alkohol, cigaretter, cannabis eller sniffning/boffning. I årets undersökning är andelen tidiga debutanter  21 procent.

Vidare framkom att bland eleverna med tidig substansdebut var det vanligast att ha druckit ett glas alkohol, följt av att ha rökt en cigarett. Det var en högre andel flickor än pojkar som uppgett att de druckit ett glas alkohol före fjorton års ålder.

Det är den årliga skolundersökningen i CANs regi som genomförs i årskurs 9 och gymnasiet år 2. Syftet är att redovisa ungas erfarenheter av bland annat alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel om pengar.

Det har under senare år varit en konsumtionsminskning av alkohol bland svenska skolungdomar, men denna trend har stannat av i båda undersökta årskurserna. Fortfarande är det historiskt låga nivåer: 39 procent i årskurs 9 och 70 procent i gymnasiets år 2 att de druckit alkohol de senaste 12 månaderna. Årskonsumtionen mätt i liter ren alkohol (100 %) uppgick till 0,9 liter i årskurs 9 och 2,3 liter i gymnasiets år 2.  

Hela artikeln kommer i BULLETIN 1/24