Svensk förening för Beroendemedicin utdelar årligen ett MediaDiplom till den som styrelsen vid omröstning utser. Valet grundar sig på person eller institution som på ett förtjänstfullt sätt med engagemang under senare tid spridit kunskap inom vårt område till grupper som vi som förening med svårighet når ut till. Svensk förening för Beroendemedicin har tilldelat redaktören Julius von Wright årets MediaDiplom. Motiveringen:

Du har ambitionen att tidskriften Alkohol & Narkotika ska driva en saklig debatt om drogfrågor och låta olika röster får komma till tals och fyller därmed ett tomrum inom det drog- och socialpolitiska området. Med webbplats och podd bidrar du till att fler än trogna prenumeranter kan få ta del av aktuella händelser och debatter inom beroendefältet.

Tidigare diplomander: Svante Nycander 1996, Thomas Nordegren 1997. Jan Mattsson 1998, Pelle Olsson 1999, Katarina Johansson 2000, Anders Nystrand 2001, Vanna Beckman 2002, Amelia Adamo 2003, Ritva Rönnberg 2004, Miki Agerberg 2005, Katerina Janouch 2006, Jens Lapidus 2008, Benny Haag 2009, Magdalena In de Betou 2010, Therése Herecules 2011, Gerhard Larsson 2012, Johannes Forssberg 2013, Margareta Hägglund 2014, Ann Söderlund och Sanna Lundell 2015, Hillevi Wahl 2016, Therese Bergstedt och Johan Wicklén 2017.

  Julius von Wright och föreningens ordförande Åsa Magnusson.


Ambulerande metadonbuss i Lissabon. Foto Sternebring

Historien om Portugals nuvarande narkotikapolitik började 1974. Då störtades på fredlig väg den nästan 40 åriga diktaturen i Portugal. Landet hade varit stäng och människorna hårt kontrollerade, den nya friheten innebar tyvärr ett kraftigt ökat inflöde av droger, som man kanske inte till fullo förstod riskerna med. Dessutom återvände soldaterna med nya drogvanor från de forna kolonierna där inte minst haschrökning varit vanligt.  I början av 90 talet var  det skadliga bruket och beroendet av droger mycket utbrett och nästan alla kände någon som var drabbad. Ur detta växte ett starkt behov av en förändrad och effektivare narkotikapolitik.
   Det var denna politik och betydelsen av den, som vi reste till Lissabon för att höra mer om. Styrelsen fick kontakt med Elsa Maia ansvarig för internationella relationer på SICAD, Portugals General-Direktoratet för interventioner gällande beroende. Elsa hjälpte oss att planera ett program, som skulle innefatta flera olika aspekter av deras omhändertagande av skadligt bruk och beroende av droger.
   I novembernumret av Bulletin (och framför allt i nummer 1 2019 (kommer i slutet av januari) får du läsa mer om vad vi fick ta del av.

 

 

I senaste numret av Alkohol & Narkotika debatteras begreppet medberoende. En grupp kliniskt verksamma forskare, däribland undertecknad , svarar på förslaget som presenterats i  en intervju med professor Fred Nyberg i systembolagets alkoholrapport, nämligen att en diagnos baserat på begreppet medberoende skulle kunna leda till att anhöriga i högre utsträckning ska kunna få hjälp. 
   Att många anhöriga lider och att bättre metoder behöver utvecklas för att möta deras behov är oomtvistad, men att begreppet medberoende skulle lämpa sig som diagnos  saknar vetenskaplig grund, skriver forskarna.  Det går inte att urskilja en specifik personlighetstyp bland anhöriga till personer, den ofta stressande livssituationen kan däremot ge upphov till en rad negativa reaktioner hos anhöriga. Istället bör evidensbaserade metoder spridas, som tex stödprogram (CRAFT), som i studier visat goda resultat för att hjälpa anhöriga.

Länk till inlägget: https://www.alkoholochnarkotika.se/opinion/medberoende-bor-inte-bli-diagnos/

 

 

Professor Anders Håkansson, Forskningssköterska Katja Troberg, doktor Disa Dahlman och prisutdelare Hans Morén från Nordic Drugs.
Foto Sternebring

Motivering: PRIO-projektet tilldelas årets pris för dess arbete att hjälpa LARO-patienten till en allsidig vård vilket inger hopp om en bättre hälsa och framtid. Huvudansvariga för projektet är de tre forskarna Disa Dahlman, läkare, Katja Troberg, sjuksköterska och Anders Håkansson, professor.

 

PRIO-projektet syftar till att kartlägga den förmodat dåliga hälsonivån hos patienter i LARO-behandling (LARO=Läkemedelsassisterad Rehabilitering och behandling vid Opioidberoende), vårdtillgång och vårdkontinuitet samt patientnöjdhet i denna grupp.
   Frågeställningarna är bland annat vilka somatiska symtom och sjukdomar finns i patientgruppen, söker patienten för besvären och hur upplevs bemötandet. Projektet omfattar även om patienterna vet vilken vårdnivå som de lämpligen ska söka.
   Vid prisutdelningen presenterade Disa Dahlman och Katja Troberg stora delar av resultaten för projektet. I nästkommande nummer av föreningens medlemstidning Bulletin kommer en utförlig redogörelse för de synnerligen positiva resultaten.
   Svensk förening för Beroendemedicin och Nordic Drugs har sedan 2011 årligen delat ut det Stora Priset för att belöna upptäckter eller arbete som på olika sätt bidrar till bättre vård och behandling för patienter med opiat/opioidberoende i Sverige. Det arbete som belönas ska ha eller haft som målsättning att förbättra diagnos, behandling och/eller patientomhändertagande inom beroendevården. Prissumman är på 50 000 kronor.

 

Professor Sven Andréasson får årets Kunskapspris på 100 000 kronor från Systembolaget för sina betydande insatser inom alkoholforskningen och bidrag till arbetet med att minska alkoholskador – forskning som ofta varit direkt överförbar till praktiskt arbete.
   Överläkare Sven Andréasson är professor i socialmedicin vid Karolinska Institutet och i den kliniska vardagen chef för  Riddargatan 1 (Mottagningen för alkohol och hälsa) som är en öppenvårdsmottagning för personer med alkoholproblem. Mottagningen fokuserar framförallt på förebyggande insatser och att minska stigmata kring alkoholberoende.

   Sysembolaget delar också ut ett Juniorstipendium som 2018 gick till socionom Jonas Raninen som forskare på Centralförbundet för Alkohol- och Narkotikaupplysning. Han får stipendiet för sina forskningsinsatser om faktorer som påverkar förändrade dryckesvanor, som till exempel sambandet mellan alkoholkonsumtion i ungdomen och senare i livet. Stipendiet är på 50 000 kronor.
   Ett Grattis till båda!

Sven Andréasson. Foto: Sternebring

 

 

Artärer hos tonåringar som röker har signifikant styvare artärer än de som avstår från tobak. Ju fler cigaretter som röks, desto allvarliga är skadorna. Om ungdomarna dessutom dricker alkohol påverkas kärlen än mer.
   Det är en svensk-engelsk studie med 1 266 sjuttonåringar  (425 pojkar och 841 flickor) som besvarat en enkät och dessutom fått sina kärls styvhet undersökt medels en icke-invasiv metod (pulsvågen mellan carotis och femur mättes – PWV-metoden). Av deltagarna var det 23,8 procent som rökte och av dessa var det mer än 75 procent som drack mellan 3 och 9 standardglas alkohol vid de tillfällen då alkohol konsumerades. Många beskrev större mängd.
    Ju tidigare rökdebuten är desto allvarligare blir effekten på artärerna, men glädjande nog konstaterar forskargruppen att slutar tonåringen så återgår kärlen till ett för ålder ”normalt” tillstånd. Vi alla får med stigande ålder styvare kärl.
Charakida M, et al. Early vascular damage from smoking and alcohol in teenage years: the ALSPAC study. European Heart Journal (doi.org/10.1093/eurheartj/ehy524)

Under 2016 använde uppskattningsvis 275 miljoner människor droger. Det är 5,6 procent av världens befolkning.

World Drug Report är en omfattande redovisning av den globala narkotikasituationen. Det är en årsrapport från FN:s organ UNODC (United Nations Office on Drugs and Crime). Första rapporten kom 1997 och mitt i sommaren kom 2018 års rapport. Översikterna ger en aktuell bild över narkotikasituationen i världen.
   Rapporten konstaterar att den icke-medicinska användningen av receptbelagda läkemedel är ett ökande hälsoproblem. Opioiderna är det största problemet och svarar för 76 procent av drogrelaterad död.
   Cannabis är den vanligaste drogen under 2016 med uppskattningsvis 192 miljoner användare. Det är allt fler som intar cannabis. Under den senaste tioårsperioden fram till 2016 uppskattas ökningen till 16 procent, vilket motsvarar ökningen av världens befolkning under samma period. 
   Det är framför allt den yngre befolkningen som intar såväl cannabis som ändra droger, men ett orostecken noterar rapporten: narkotikaanvändning bland äldre (>40 års ålder) ökar snabbare än för yngre. Den drogrelaterade dödligheten för äldre (>50 år) har under senare år ökat rejält, från 27 procent år 2000 till 39 procent år 2015.

Genderperspektiv
Majoriteten av droganvändare är män men andelen kvinnor ökar men är inte i omfattning i närheten av männen utom när det gäller icke-medicinsk användning av receptbelagda läkemedel (smärtstillande/lugnande och ångestdämpande) där är det ingen skillnad könen emellan.
   Kvinnor debuterar med droger senare än män, men när väl användningen börjat så ökar konsumtionen snabbare än vad gäller för män. Det betyder också att kvinnor snabbare utvecklar beroende. 

De tunga drogerna
Opium har uppenbarligen kommit i ropet! Det är framför allt i Afghanistan som detta sker. Här tillverkades 2017 den största delen – 9 000 ton av den totala globala mängden på 10 500 ton. Jämfört med 2016 är det en total procentuell ökning med 65 procent. UNODC har aldrig o de tidigare 18 rapporterna sedan 1997 uppmätt så stora mängder opium.
   Även kokain har nått rekordhöjd. Här är jämförelseåren 2015 och 2016 och då ses en 25-procentig ökning. Under 2016 producerades 1,4 ton kokain. Det är i Colombia som den största produktionen sker.
   Opioider och heroin har ungefär samma volymer 2016 – cirka 87 ton vardera. När det gäller läkemedelsintaget är det framför allt tramadol som står för majoriteten av tillslagen världen över. Det är främst i västra, centrala och norra Afrika som tramadol blivit populärt. Tillsammans varar dessa länder för 87 procent av den globala totala mängden.
   Utan överdrift kan konstateras att narkotikaintaget, all upplysning och hälsoinsatser till trots, är ett omfattande problem världen över.

Det är i Norge sedan 50 år straffbart att använda droger. Nu vänder landet riktning och förändrar sin narkotikapolitik – de som använder droger ska inte längre straffas. Det är Norges hälsominister Bent Höie som önskar förändring och hänvisar till de goda resultat som uppnåtts i Potugal. Drogproblematiken blir ett sjukvårdsärende om tre år då man tror att den nya lagstiftningen kan verkställas. En marjoritet i Stortinget är positiv till ändringen.

   Läs en kortversion om Portugals nya lagstiftning i Bulletin 2018:2:10. Som medlem har du möjlighet att följa med till Lissabon för att studera hur narkotikapolitiken ter sig i verkligheten. Se mer i Bulletin nr 2.

Läkemedelsverket förbjuder användningen av CBD (CannaBiDiol) som läkemedel. Det finns således idag inget godkänt läkemedel i Sverige som enbart innehåller CBD som aktiv substans.
   Det är förbjudet att sälja och marknadsföra produkter som omfattas av läkemedelslagen om de inte är godkända.

   Många användare har vänt sig till Läkemedelsverket efter att ett antal företag som marknadsfört framför allt CBD som läkemedel förbjudits sälja dessa (mot vite). Som svar har man fått att Läkemedelsverket för närvarande inte har någon information om fördelar eller nackdelar med dessa produkter. Användarna av CBD ombedes vända sig till sin vårdcentral eller ordinarie läkare.

Vad är cannabidiol?

Ämnet cannabidiol utvinnes ur cannabis sativa och beroende på odling, förädling mm så kan koncentrationen av CBD variera stort. THC (TetraHydroCannabinol) är den aktiva substansen i cannabis som ger berusningseffekt och också åtskilliga skadliga effekter. CBD har inga sådana mekanismer utan kan sannolikt ha en dämpande effekt på det skadliga THC:t.

   Drogen cannabis består av olika delar THC och CBD och med ökad reningsgrad/förädling har THC-halten stigit kraftig under senare år och den till viss del motverkande delen (CBD) blivit allt mindre.

   Läkemedlet Sativex (munhålespray) innehåller såväl THC som CBD i låga doser. Detta medel har indikation för behandling av multipel skleros då annan medicin inte hjälper vid svåra muskelspasmer.

Medicinsk cannabis, se Bulletin nr 2 sid 22. Mer om CBD, se Information från Läkemedelsverket nr 2 sid 4.  

Region Skånes Naloxonprojekt har fått sin licensansökan godkänd och blir därmed först i landet med utbildning och distribuering av ett naloxonkit som innehåller spray, kompress, handskar och andningsmask. Naloxonutbildning med utdelning av naloxon-nässpray (ett motgift mot opioider) kommer att erbjudas cirka 2500 personer genom Region Skåne.
   Möjligheten att förebygga dödsfall och allvarliga skador till följd av opioidöverdoser ökar när naloxon blir tillgängligt för fler och i miljöer där överdoser sker.
   Naloxonhydroklorid (naloxon) har använts inom sjukvården sedan 70-talet för att häva opioidöverdoser. Naloxon är ofarligt att använda och har ingen effekt på en person som inte tagit opioider. Effekten på en person som tagit opioider kan vara jämförbar med abstinens. Naloxon har ingen missbruks­potential och farhågor att tillgång till naloxon skulle öka risktagande har visat sig ogrundade. Risken att bli abstinent när man får naloxon  i kombination med ökad medvetenhet om överdoser, leder till medvetenhet om vad överdoser ställer till med och därmed försiktighet.  
   Än så länge krävs licensansökan varför naloxonkitet är tillgängligt endast för de som är inskrivna i ett LARO-program eller tillhör någon sprutbytesenhet.