Svenska Läkaresällskapet meddelar att Medicinska riksstämman i år flyttar från Älvsjömässan till Stockholm Waterfront Congress Centre. Dessutom flyttar man på tiden: nu hålls stämman den 5 och 6 december, d.v.s. under två dagar istället för tre. Det kan bli ett nytänkande som vänds i en nytändning för denna under senare år alltmer nedtonade tillställning. Följ utvecklingen på www.riksstamman.se och när det gäller vår förenings verksamhet här på hemsidan under fliken Riksstämman.

I CNN har under hösten 2012 rapporterats att Uruguays president José Mujica kommer att lägga fram ett förslag att legalisera cannabis fullt ut. Hittills har det varit tillåtet att inta cannabis (i Uruguay i form av marijuana) men inte handla med produkten.
   Får presidenten igenom sitt förslag, vilket allt talar för, kommer staten att producera och sälja  marijuana och därmed också kvalitetssäkra substansen. Det ska dock bli tillåtet att inom vissa gränser ha en egen cannabisodling hemma i trädgården.
   Tanken är att den växande kriminaliteten kring droghandeln ska minimeras. Den statliga marijuanan ska säljas billigare än gatuförsäljningen.
   Det kommer att finnas restriktioner: du måste vara uruguyan och ha fyllt 18 år. Då får du per månad inhandla högst 30 gram. Uruguay kommer att producera marijuanan inom landets gränser.
   Uruguay blir sålunda det första land i världen som helt legaliserar marijuana. Inkomsterna ska användas till behandling av narkomaner som använder andra droger.
   Som riktig lök på laxen har dessutom publicerats en rapport från Uruguays tobaksrökningskampanj, som funnits sedan 2005 och lett till klar minskning av tobaksrökning i landet efter att det blivit förbjudet med tobaksreklam, rökförbud i offentliga miljöer mm.
   Man undrar om den ena handen vet vad den andra gör? 

EMCDDAs 2012 års narkotikarapport visar på en besvärande hög nyetablering av syntetiska droger inom inte bara EU utan stora delar av världen. Mellan 2005 och 2011 inrapporterades till narkotikaorganet 164 nya psykoaktiva droger. Bara under 2011, som var rekordåret, noterades 49 nya syntetiska droger. Det är framför allt Kina och till viss del Indien som står för produktionen av dessa, som vanligen omfattar syntetiska cannabinoider men också centralstimulerande substanser. Det är internet som nästan uteslutande är handelsbod för dessa droger.
   Heroin och kokain är fortfarande de viktigaste drogerna när det gäller skadeutveckling. Heroin har sedan 1970-talet varit den drog som gett de största hälsoproblemen i form av sjukdomstillstånd, smittspridning och dödsfall. När det gäller smittspridning är naturligtvis allt injektionsmissbruk involverat. De viktigaste drogerna är heroin, amfetamin och kokain (dock liten andel av missbrukarna). Vanligtvis talar vi om hiv och hepatit C som de stora smittspridarna som genom sprututbyte minskar rejält i omfattning, men det gäller också hepatit B, mjältbrand, tetanus, botulism, tbc m.fl. allvarliga sjukdomstillstånd.
   Dock är cannabis fortfarande den mest missbrukade drogen. Intressant är dock att cannabiskonsumtionen ligger sedan många år på samma nivå. En liten tendens är att den möjligen är på lätt nedgång. I Sverige har ingen förändring i missbrukets omfattning skett, medan marijuanaintaget ökat i motsvarande omfattning. Intressant är dock att priset för cannabis ökat något, inte mycket men det är i sig unikt eftersom alla droger har sedan 1980-talet i grova drag kostnadsmässigt halverats. Den prisökning som märkts gäller även kokain och vitt heroin.
   I Europa är sedan några år tillbaka kokain den mest använda illegala stimulerande drogen, men det finns glädjande nog en tendens att missbruket minskar.
   Metamfetamin har fram till nyligen varit ett allvarligt problem i stort sett enbart i Tjeckien. Senaste rapportsammanställningen visar på ett nu sker en oroväckande spridning över Europa om än för närvarande i blygsam omfattning. Till de länder som ser en mätbar ökning hör Sverige tillsammans med Estland, Bulgarien, Danmark och Storbritannien.
   Källor: EMCDDA och CAN

Uppslutningen till denna endagarskonferens i Göteborg var överväldigande. Det maximala antalet deltagare (100) som rymdes i lokalen på Wallenbergs konferenscentrum var inte bara övertecknat utan många intresserade var tvungna att avstå.
   Docent Henrik Larsson inledde dagen med en briljant föreläsning om ADHD – arv och miljö. Han konstaterade först att ADHD är en vanlig sjukdom som debuterar tidigt. Geografiskt sett är ADHD tämligen lika spridd över världen med en förekomst av 5,3 procent i ungdomsåren och 2,5 procent i vuxen ålder. Det finns en stor samsjuklighet i ADHD-patientgruppen.
   ADHD är en av de mest ärfligt belastade psykiatriska sjukdomarna med en heritabilitet på cirka 75 %. Även om ADHD är en egen sjukdom i sig, menar dagens forskare att mycket talar för att skillnaden mellan ADHD och det vi kallar normalitet är en gradskillnad.

Föreläsare var docent Henrik Larsson, överläkare Ihsan Sarman, professor Bo Söderpalm och doktoranderna Joar Guterstam och Maija Konstenius.
Läs hela referatet (pdf)

Docent Henrik Larsson/foto Bengt Sternebring 

 

 

IPULS, som uttyds Institutet för Professionell Utveckling av Läkare i Sverige AB, ägs gemensamt av Svenska Läkaresällskapet, Sveriges läkarförbund och Sveriges Kommuner och Landsting har som huvudsyssla att administrera SK-kurser samt granska kurser för läkare och administrera inspektioner av utbildningsförutsättningar för ST-läkare. Fram till åresskiftet, sedan tar Socialstyrelsen över enligt ett beslut av Socialdepartementet. 
   IPULS har gjort ett utomordentligt bra arbete, men upphandlingsförfarandet har lett till att Socialstyrelsen från 1 januari 2013 har ansvaret för motsvarande verksamhet. Alla åtagandet och ingångna avtal kommer att slutföras av nuvarande IPULS.

Det är naturligtvis inte bara vid skolterminens start som det förekommer hög alkoholkonsumtion bland unga, men det är en viktig risksituation med alkoholintag hos ungdomar som egentligen inte har laglig rätt att inhandla alkoholhaltiga drycker.
   Hur får man då tag i rusdryckerna?
   En undersökning från Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN, visar att det vanligaste sättet för ungdomar att få tag på alkohol är genom kompisar och deras syskon. Fyra av tio niondeklassare och två tredjedelar av eleverna i gymnasiets andra år får tag på alkohol genom syskon, kompisar och kompisars syskon.
   Det är viktigt att som förälder visa vad som gäller och sätta tydliga gränser.
   − Det har större effekt än man kanske tror, säger Folkhälsoinstitutets alkoholexpert, professor Sven Andréasson.

   Läs mer: www.sfi.se

Inom kort tid har 14 fall med dödlig utgång rapporterats i Sverige efter intag av den ”nya” nätdrogen 5 IT ((5-(2-aminopropyl)indol)). Det är en isomer av alfa-metyltryptamin (AMT), en substans som är betydligt mer undersökt i framför allt missbrukskretsar (se Shulgin: TiHKAL – ”drogbibeln”), men har också haft en roll som läkemedel under namnet Indopan (Ryssland).  
   Två av dödsfallen är säkerställda överdoser av 5 IT, de övriga är misstänkta men inte konfirmerade eftersom patienterna också haft andra droger i kroppen.
   5 IT säljs över nätet och är sålunda lätt att få tag i. Överdoseringseffekterna är ökad puls, svettningar, matleda, förvirring och ångest. Kan sitta i upp till 12 timmar. Substansen är inte narkotikaklassad, men Statens folkhälsoinstitut vill göra den olaglig. Regeringen utreder frågan. 

Professorn och nobelpristagaren Arvid Carlsson ligger inte på latsidan. Sina 89 år till trots arbetar han vidare med signalsubstansen dopamin. På väg är en medicin (arbetsnamn OSU6162) som ska stabilisera dopaminet. Det unika med denna nya substans är att den kan såväl höja som sänka dopaminnivåerna beroende på hur tillgången ser ut i hjärnan.
   Forskningen kring OSU6162 är inriktad på alkoholberoende, men då dopamin är involverat i hjärnans belöningssystem är det sannolikt att substansen också är effektiv vid andra beroendeformer.
   Effekten som den nya substansen åstadkommer är att den berusning eller ruskänsla som uppstår försvagas och teorin är att då individen inte känner av ruset är intresset av fortsatt konsumtion rejält minskat.
   Under hösten kommer en forskargrupp under docent Pia Steensland (förra årets Jörgen Engelstipendiat, se Bulletin nr 1/12) att monitorera en studie på alkoholberoende patienter. Resultaten hittills (bl.a. råttor och biverkningsstudier) har varit synnerligen lovande. Biverkningsprofilen är låg, men ännu finns inget svar på om denna substans i sig har en missbrukspotential.
   Något universalmedel mot alkoholberoende är det naturligtvis inte, men ett nog så viktigt komplement till övriga insatser i behandlingen av denna komplexa sjukdomsbild.  
   Hittills finns endast tre läkemedel registrerade mot alkoholberoende: disulfiram, naltrexon och acamprosat. Många fler har dock prövats med mer eller mindre framgångsrika resultat och försöken fortsätter även med ett antal av dessa redan etablerade (men i första hand mot andra sjukdomstillstånd) läkemedlen. 

Arvid Carlsson/foto Sternebring

 

Årets drogforskningspris från CAN tilldelades professor Peter Allebeck, som har sin gärning vid institutionen för folkhälsovetenskap på Karolinska institutet. Under flera decennier har Peter Allebeck varit en aktad profil inom beroendeforskningen. Det var han som satte igång de ur longitudinell synvinkel ovärderliga värnpliktsstudierna under 1980-talet; unga män som efter mönstringen följdes via olika register fram till 60-års ålder.
   Peter Allebeck har alltid framfört vetenskapligt underbyggda fakta när olika debatter tenderat att diffundera ut i tyckande och förhoppningar – exempelvis gjorde han en lysande exposé över aktuell forskning vid ett symposium vid Riksstämman 2007 huruvida alkohol var nyttigt för kärlen.
   Såväl nationell som internationell beroendeforskning har tillförts stor kunskap genom årets synnerligen värdige pristagare.
 Foto: Sternebring

 CAN – Centralförbundet för  alkohol- och narkotikaupplysning

 

 

Efter årslånga diskussioner har stockholmspolitikerna beslutat etablera en sprutbytesmottagning för narkomaner, 26 år efter Lund och Malmö. Sedan ett decennium har nästan alla länder i Europa infört sprututbyte, WHO har sedan lång tid förespråkat denna verksamhet till skydd för smittospridning bland sprutnarkomaner, likaså har FN-organet UNAID också rekommenderat sprutbyte, så även internationella Röda Korset och Världsbanken. För Sveriges del var Lund (1986) och Malmö (1987) tidigt ute. Sedan 2006 har det funnits möjlighet för varje landsting i Sverige att etablera en sprutbytesmottagning, men det är bara Helsingborg som öppnad en mottagning.
   Nu kommer Stockholm att få en ”försöksmottagning” med start under hösten 2012. Till TT säger Berne Stålencrantz, energisk ordförande i brukarföreningen:
   – Vi har förvägrats rätten att försöka hålla oss friska i alla år.