En aktuell gallupundersökning visar att amerikanen föredrar alltmer ett glas vin istället för “nationaldrycken” öl. Vid en jämförelse med alkoholintaget för 20 år sedan har vinkonsumenterna ökat från 27 till 35 procent i den amerikanska befolkningen. Motsvarande procentsiffror för öl är 47 respektive 36 procent. Starkspritkonsumtionen ligger tämligen konstant på 20 procent under de senaste 2 decennierna.
   Vinkonsumtionen har ökat för såväl män som kvinnor och inom alla etniska grupperna. Det finns dock en skillnad mellan män och kvinnor vid valet av alkoholdryck: 52 procent kvinnor föredrar vin medan det är endast 20 procent män som har vin som förstaval.
Källa: US News & World report 

Regeringen saknar linje. Det finns stora brister i kontrollen av hur alkohol marknadsförs och säljs. Men varken regering eller myndigheter tar sitt ansvar för den tilltagande kommersialiseringen. Den utredning som i dag lämnas över till regeringen blir i stora stycken bara ett slag i luften, skriver alkoholläkaren och professorn Sven Andréasson.
  På mellan 20 och 30 år har drickandet i Sverige förändrats dramatiskt. Spriten minskar och vinet ökar. Råsupandet på helger avtar, vilket är positivt. Men i stället tilltar vardagsdrickandet, vilket gör att allt fler tappar kontrollen över sitt drickande. En viktig förklaring till det ökande vardagsdrickandet är marknadsföringen. Alkoholföretagens reklamsatsningar har på några år ökat mycket kraftigt och överstiger nu en miljard kronor om året.
   Sven Andréasson:
   − När det gäller behandlingen av alkoholberoende är tänkandet verkligen föråldrat. Alkoholberoende ses som ett socialt problem och behandlingsinsatserna utformas därefter. Naturligen borde huvudansvaret för behandling av alkoholberoende ligga inom primärvården med insatser från psykiatrin och socialtjänsten när det är påkallat.
DN debatt  2013-07-09

Regeringen i Storbritannien går emot sitt eget rådgivande organ ACMD (Advisory Council on the Misuse of Drugs) beträffande narkotikaklassningen av khat. I januari rekommenderade ACMD att khat inte skulle få någon narkotikastämpel. Inrikesministern har kört över detta råd och meddelar i juli att khat ska få narkotikaklass C (som anabola steroider och ketamin). Bakgrunden är dels oro från somaliska grupperna om att khatbruk leder till betydande social och medicinsk problematik, dels ett utrikespolitiskt ställningstagande emedan flertalet europeiska länder har narkotikaklassning av khat och då är risken att Storbritannien blir ett (icke önskvärt) transitland för smuggling vidare. Även i USA och Kanada finns narkotikaklassning av khat.
   För Sveriges del sågs med oro att London skulle blir navet för smuggling till Sverige när Holland för något halvår sedan narkotikaklassade khat.
/bbc.co.uk; 3 juli 2013 / 

Vid IOGT-NTO:s kongress i juni 2013 fattades beslut att de egna behandlingshemmen inte ska tillåta läkemedelsassisterad behandling vid heroinberoende. Förbundsstyrelsen menar att IOGT-NTO ska erbjuda ett alternativ för dem som önskar en helt drogfri behandling. Beslutet föregicks av en intern utredning, men går emot största delen av svensk och internationell missbruksvård.  

– Marijuana should not be approved outside of FDA-approved channels, enligt vår amerikanska systerorganisation  ASAM (American Society of Addiction Medicine). Uttalandet gjordes vid den 44:e årliga Medical-Scientific Conference.
   Bakgrunden till uttalandet är ett förslag att staten Illinois skulle legalisera cannabis. Dr Stuart Gitlow, som förde talan, menade att det inte i något sammanhang ska rekommenderas av läkare emedan substansen helt enkelt är farlig, beroendeframkallande och dessutom inte godkänd av FDA (Food and Drug Administration).    
   Stuart Gitlow:
   – There is no such thing as medical marijuana.

Det europeiska narkotikaorganet EMCDDA har under senvåren publicerat en lägesrapport när det gäller narkotikasituationen inom EU. Främsta kännetecknet är att det sedan ett decennium är en relativt oförändrad konsumtionsbild av narkotiska preparat när det gäller omfattningen. Dock ses en klart förändrad bild när det gäller de syntetiska drogerna som köps framför allt via internet.
   Narkotikamissbruket ligger historiskt sett på hög nivå, men det finns positiva tecken på en nedgång av exempelvis injektionsmissbruket. Det finns också tecken på att såväl kokain- som cannabismissbruket minskar något.
   Ett tungt orosmoln är dock ökningen av de syntetiska drogerna, mertalet är stimulantia. Även om amfetamin och ecstasy fortfarande är de mest använda medlen lurar andra i vassen, som metamfetamin. Under 2013 har hittills inrapporterats till EMCDDA ett nytt narkotiskt preparat i veckan. Det är framför allt psykoaktiva droger som de nu aktuella mefedron och MDPV (badsalt). men ”innesubstanserna” kan snabbt förändras, nya hittar snabbt marknaden via försäljningssidor på internet.
   Förutom att de nya syntetiska drogerna med förändrat brukarmönster leder till ökat drogproblem i de yngsta missbrukarleden, menar EMCDDA att även det utbredda ungdomsarbetslösheten och nedskärningarna inom offentlig verksamhet kan leda till ökande missbruksproblem.

Forskare vid University of Chile har tagit fram ett vaccin som bara efter ett intag av en liten mängd alkohol gör att kroppen utvecklar en rejäl baksmälla i form av svårt illamående, stigande puls, hjärtklappning och allmänt obehag.
   Vaccinet har liknande effekt som disulfiram, men med skillnaden att när väl vaccinet injicerats sitter effekten i under lång tid (upp till ett år). Det finns inget motmedel att erbjuda.  
   Bakgrunden är det allt större problemet med hög alkoholkonsumtion i Chile. Enligt en nyligen genomförd WHO-undersökning har en av 15 chilenska män AUD (Alcohol Use Disorder). 

Nya riktlinjer från US Priventive Services Task Force har under våren publicerats i Annals of Internal Medicine som i princip ålägger allmänläkare (primary care doctors) att alltid undersöka samtliga vuxnas alkoholvanor för att hitta och i förekommande fall ta hand om riskkonsumenter. Flera års forskning ligger till grund för denna satsning på riskkonsumtion.
   Enligt en av de ledande forskarna inom området, professor Marc Schuckit, ser satsningen som mycket viktig emedan det är hela 21 procent av den vuxna befolkningen i USA som har en riskkonsumtion (4 procent har utvecklat en allvarlig beroendeproblematik).  

En av de stora händelserna under den 166:e APA kongressen var att man släppte DSM-5 och vid flera symposier och workshops informerades deltagarna om resultatet för flera sjukdomsgrupper bland annat för Substance Use Disorder. Under ett symposium och en workshop med framstående representanter (Charles O´Brien, Marc Schuckit, William Compton, Deborah Hasin, Marc Auriacombe) för den stora arbetsgrupp som haft ansvaret för utformningen av DSM redogjordes för hur arbetet gått till inklusive beslutsprocesserna, målsättningarna, rationalen, etc. för hur man kommit fram till det som idag finns i tryck. Planeringen inleddes redan 2005 och arbetsgrupperna möttes regelbundet från 2007 och data från studier från flera olika länder med mer än 200 000 patienter sammanställdes och analyserades, artiklar skrevs, föredrag hölls och diskussionsgrupper bildades, input från ett 50-tal professionella grupper behandlades och efter att kriterierna presenterades på hemsidan för DSM-5 fick man in över 500 kommentarer som man tagit hänsyn till.
   Slutgiltigt beslut och finjustering av texten gjordes i december 2012. Doktor Marc Schuckit konstaterade dock att beslutsprocessen var mycket komplicerad och då avgörande beslut fattades skedde det på nivåer ovan expertgruppen. 

Läs hela rapporten här:   APA RAPPORTEN.pdf

I samband med EU slopades införselkvoter av alkohol 2004. Den omedelbara följden blev att den totala alkoholkonsumtionen steg till rekordhöjd detta år: 10,5 liter årligen per invånare över 15 år. De mätningar som SoRAD (Centrum för Socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning) genomfört för 2012 visar att den nedgående trenden från 2005 håller i sig. Senaste undersökningsåret var den motsvarande årliga konsumtionen i Sverige 9,2 liter.
   Även om konsumtionen är i diskret sjunkande är den fortfarande att betrakta som relativt hög. Det är även betydande geografiska skillnader. I de norrländska länen är konsumtionen betydligt lägre än i storstadsregionerna och Skåne, Västra Götaland och Halland.
   Systembolaget har hämtat hem en rejäl portion av marknaden. Toppåret 2004 sålde Systembolaget 46 % av landets alkoholkonsumtion. Förra året var det hela 63 %. När det gäller vinkonsumtionen, inhandlas det mesta på Systembolaget; 85 %.
   Siffrorna bygger på försäljningsstatistik och självrapportering (egen införsel, smuggel och hemtillverkning). Självrapporteringen grundar sig på en årlig förfrågan till 18 000 slumpvis valda invånare.<
www.sorad.su.se