För femte året i följd ökar den drogrelaterade dödligheten i Europa enligt en rapport från EMCDDA (EU:s narkotikaorgan i Lissabon). Denna larmrapport visar på vikten av att öka insatserna för att förhindra dödsfallen. EMCDDA ger i rapporten förslag på effektiva åtgärder, den kanske viktigaste är generös naloxonförskrivning eller ännu bättre enligt narkotikaorganets forskningsrapporter: fritt uttag utan recept som visat sig effektivt i flera länder, inklusive Australien, Kanada, Italien, Storbritannien och Frankrike.
   En annan viktig insats är övervakade ”sprutrum” som finns i 8 EU-länder och Norge och Schweiz.
   De vanligaste drogerna som leder till överdosering och död är opioider (heroin eller syntetiska opioider). Andra droger om än i mindre omfattning är kokain, bensodiazepiner och syntetiska cannabinoider.
   Orsakerna till den dödliga utgången är nästan alltid någon av de tre möjliga 1) sänkt tolerans för opioider till följd av att individen avslutar fängelsevistelse, avgiftning på sjukhus eller liknande, 2) intar opioider tillsammans med alkohol, bensodiazepiner eller andra droger vilket ökar risker för fatal utgång eller 3) får vid intoxikation ingen hjälp av de som bevittnar utslagningen som leder till döden. Sedan visar det sig att om man en gång har överdoserat är det stor risk att överdosera fler gånger och varje överdosering är en presumtiv dödsfälla.
   Skottland är det land som per capita har högsta drogrelaterade dödsfallen inom EU. Det är i 9 fall av 10 som orsaken till döden är relaterad till opioider, 7 av 10 till bensodiazepiner, men viktigt är att nästan alla (85%) hade vid döden också flera droger än i sig. Andra länder som har hög överdödlighet efter överdos är Estland, Sverige och Norge.
   Såväl i Skottland som i Sverige och Estland rapporteras att fentanyl och fentanylderivat är förknippade med ett icke försumbart antal dödsfall.  
Emcdda 190830

Enligt officiell rapport från USA (The Centers for Disease Control and Prevention, CDC) konstateras att en patient avlidit i allvarlig respiratorisk sjukdom till följd av nikotin-e-cigarettinhalation. Detta är första rapporterade dödsfallet. Den grundläggande etiologin är okänd.
   Under en tvåmånadersperiod har CDC undersökt 193 potentiella fall i 22 stater av denna ”mystiska” lungsjukdom, som inte är orsakad av virus eller bakterie. I många av dessa fall har patienten uppgett att intag av THC har skett nära i tiden till sjukdomsdebuten.
   De undersökta har haft symtom som hosta, andnöd och trötthet, men också kräkningar och diarré.
Bbc.com/news/world-us-canada-49452256

Som detta inte var nog, så rapporterar en forskargrupp från University of Pennsylvania att inhalationsaerosolen i e-cigaretter också är skadlig. Redan tidigare har forskning visat att nikotinladdade e-cigaretter har effekt på det inflammatoriska systemet och rökningen utvecklar oxidativ stress.
   Den nu publicerade studien visar att aerosolen utan nikotin på försökspersoner som är icke-rökare ger skador på blodcirkulationen (endoteliet) redan efter första användningen. Efter några minuter skedde dock en normalisering, men ett observandum: forskargruppen menar att regelbundet e-cigarettrökande kan ge skador som inte reparerar sig lika lätt.
Radiology. DOI.org/10.1148/radiol.2019190562

En forskargrupp ledd av professor Joel Gelernter vid San Diego-universitetet har analyserat en (liten) del av det enorma genetiska databasregistret MVP (Million Veteran Program), som är framtaget för genetisk information kring hälsa och den största hittills som också fokuserat på alkoholkonsumtion.
   För första gången hittills har man också kunnat lägga upp två forskningslinjer: cirka 144 00 individer delades upp i en med personer med europeisk bakgrund och en med afrikansk.
   Forskargruppen fann en stark association mellan regelbunden alkoholkonsumtion och ett nytt risk-locus, CRHR1 (corticotropin-releasing hormone, receptor 1). Studien styrker den tills nu nya insikten att här kan finnas en kärna till förståelsen för ”suget” efter alkohol. Ett kanske lika viktigt fynd är att detta hormon också kan kopplas till stress. Här styrks den sedan en tid viktiga forskningen som framhåller att stress må vara en av de viktigaste orsakerna till hög alkoholkonsumtion som kan leda till skadligt bruk och beroende.
   Och hur var det med afrikaner och europeer? Jo, det lokus som var mest associerat till regelbunden alkoholkonsumtion var genen ADH1B, som visade sig vara samma i båda grupperna. Denna gen har tidigare satts i samband med såväl måttlig som hög alkoholkonsumtion.
   Författarna slår fast att de loci som är alkoholrelaterade är också involverade i andra viktiga biologiska och beteendemässiga områden som tobaksrökning, socioekonomisk status(!), fysisk aktivitet och andra hälsokomplikationer. Alkoholkonsumtion genomsyrar sålunda många olika hälsoaspekter.
   Totalt identifierade forskargruppen fem olika nya genetiska risk-loci som kan sättas i samband med riskfylld alkoholkonsumtion vilken kan överföras från förälder till barn.
Gelernter J, et al. Biological Psychiatry 2019. DOI:10.1016/j.biopsych.2019.03.984

Joel Gelernter. Foto: Sternebring

 

Bulletin nummer 3 2019

den 21 juli 2019
Kategorier: Bulletin-19
Bulletin nummer 3 2019

Bulletin nummer 3 2019

 

Bulletin nummer 3 2019 (PDF)

 

En oroväckande tendens är att de farligaste drogerna ökar i de europeiska länderna. De senaste uppgifterna gör gällande att användningen av crack, en rökbar och medicinskt allvarligare form av kokain och har ett starkt samband med problematiskt bruk kan vara på väg att vinna mark. Antalet crackpatienter som inlett behandling sedan 2014 har ökat i Belgien, Irland, Frankrike, Italien, Portugal samt framför allt i Storbritannien.  
   Den opioidepidemi, i synnerhet gäller det syntetiska opioider som fentanylanaloger, som breder ut sig i USA och Kanada ser vi inte i Europa, men en allvarlig varning är att under de senaste åren har 50 nya syntetiska opioider rapporterats inom EU-systemet. Många av dessa substanser kopplas till allvarliga förgiftningar och dödsfall. Det är allt vanligare att denna typ av narkotika identifieras i samband med överdoser.
   Kokainanvändningen blir allt vanligare och den ses i samband med inlämning av sprutor till sprutbytesprogram. Hälften av de sprutor som analyserades innehöll spår av två eller flera droger. Den vanligaste kombinationen var en blandning av stimulantia (företrädesvis amfetamin och/eller kokain) och opioider.
    Kokainet kommer till Europa via många kanaler, men de stora volymerna smugglas via containrar till de stora hamnarna. Kokainet har under senare år även blivit renare vilket också gör drogen farligare att använda.
   Nytt är att Europa har blivit allt viktigare på den globala marknaden. Det finns produktionsanläggningar i Europa av syntetiska droger för export till övriga delar av världen. Det är framför allt metamfetamin, som globalt sett utgör den största utmaningen inom syntetiska narkotikamarknaden. Metamfetamin börjar också spridas över flera europeiska länder vilka tidigare varit förskonade.
   Cannabis är en av de droger som varit etablerade längst i Europa och är den vanligaste illegala narkotikatypen. Förutom legaliseringsdiskussioner har förståelsen för de potentiella hälsoriskerna med cannabisanvändning ökat, i synnerhet när det gäller användning bland unga. Cannabis är nu den substans som personer som söker specialistvård för narkotikaberoende oftast anger som främsta anledning till att de söker hjälp. Detta är oroväckande eftersom EMCDDA:s övergripande bedömning de senaste åren varit att cannabistrenden hållit sig i stort sett stabil. Nya uppgifter talar dock emot detta, ett antal länder rapporterar en ökad användning bland grupper i lägre åldrar.
   En orsak till problemökningen kan vara att nya former av cannabis utvecklats. Framodlade hybridplantor med flera stammar som ger starkare cannabis har börjat ersätta de traditionella formerna. Styrkan har ökat för såväl hasch som marijuana.
    

Även om cannabis är en av de mest spridda och använda drogerna i världen är det föga känt när den började intas som en psykoaktiv substans. I juniupplagan (2019) av Science Advances presenteras en forskningsrapport som visar på rituell cannabisrökning vid en begravningsceremoni i Jirzankal 500 f Kr i östra Pamir i Kina. Resultatet har erhållits med hjälp av gaskromatografi-masspektrometri-metoden.
   Forskarna tolkar dessa fynd som ett tecken på att den odlade och sannolikt förädlade cannabisplantan redan för 2 500 år sedan innehöll det högaktiva psykoaktiva ämnet THC (till skillnad från den vilt växande plantan). Användningen skedde troligen i samband med religiösa eller liknande ritualer.
Meng Ren, et al. The origins of cannabis smoking… Science Advances 2019. DOI: 10.1126/sciadv.aaw1391

En utmaning för företagshälsovården

den 11 juni 2019
Kategorier: Nyheter

På uppdrag av Systembolaget har Sifo genomfört en undersökning om alkohol på arbetsplatsen. Undersökningen har besvarats av 3000 yrkesverksamma personer, varav 2000 medarbetare och 1000 chefer.
   I denna undersökning framgår att över hälften av de 2000 tillfrågade medarbetarna misstänkt att en kollega eller chef har alkoholproblem. Men bara 36 procent av dem informerade en chef eller någon med personalansvar.
   Mer än var tredje medarbetare uppger att en kollega eller chef någon gång har varit full och och betett sig olämpligt på en personalfest.
   Ulric Hermansson, socionom och alkoholforskare vid Karolinska Institutet, menar att denna undersökning visar att företagshälsovården kan spela en central roll. Alla vinner på om alkoholproblem kan identifieras och hanteras på ett tidigt stadium, och företagshälsovården har utmärkta förutsättningar att ställa frågor om alkoholvanor i samband med de vanliga hälsoundersökningarna.
   Undersökning är gjord av Kantar Sifo som slumpmässigt rekryterat via en webbpanel mellan 24 januari och 5 februari 2019. Undersökningen ingår i Systembolagets Alkoholrapport 2019.
Systembolaget.se

 

Du söker väl forskningspengar?

den 28 maj 2019
Kategorier: Nyheter

Systembolagets Alkoholforskningsråd delar årligen ut anslag till olika forskningsprojekt. Samhällsvetenskaplig och folkhälsovetenskaplig alkoholforskning prioriteras, tillsammans med forskning som är av särskild betydelse för det förebyggande arbetet mot alkoholskador.

Från och med 2017 delas tio miljoner kronor ut per år, varav två miljoner viks för fokusområden som Systembolaget identifierat som särskilt angelägna och två miljoner för ansökningar från juniora forskare.
   Alla ansökningspremisser finner på www.can.se/systembolagets-alkoholforskningsrad/ Eller fråga direkt till alkoholforskning@systembolaget.se

 

Det svenska Systembolaget säljer inte enbart alkohol, utan har även ett samhällsuppdrag i vilket ingår att informera och sprida kunskap om alkoholens risker och negativa effekter, bland annat genom ökad samverkan mellan forskare och resten av samhället. Inom detta uppdrag utdelar man årligen ett Kunskapspris på 100 000 kronor och ett stipendium på 50 000 kronor.
   Även i år tilldelades priserna till två betydande alkoholforskare, en något äldre och en något yngre. Pristagarna utses av en extern stipendiekommitté bestående av forskare som representerar olika forskningsdiscipliner.
   Systembolagets seniora pris (Kunskapspriset) 2019, om vi får kalla det så, gick till professor Peter Allebeck. Han får priset för sina betydande insatser inom alkoholforskningen som har bidragit till samhällets arbete för att minska alkoholskador.
   Peter Allebeck, professor i socialmedicin vid Institutionen för folkhälsovetenskap vid Karolinska Institutet, tilldelas Systembolagets Kunskapspris 2019. Allebeck har sedan 1980-talet bedrivit forskning med tonvikt på alkohol, men också andra droger. Hans vetenskapliga gärning präglas av ett starkt engagemang i samhällsdebatten, inte minst kring alkoholens risker och konsekvenser. Forskningen har bidragit till ett omfattande kunskapsunderlag till det förebyggande folkhälsoarbetet.
   Systembolagets juniora stipendium 2019 tilldelas psykolog Sara Wallhed Finn som disputerade 2018 vid Karolinska Institutet. Stipendiet delas ut för WallhedFinns fortsatta och fördjupande forskning rörande insatser om både prevention och behandling, med fokus på hälso- och sjukvården. 

 

 

Patienter som lider av beroende och samtidigt har andra psykiatriska problem bollas runt mellan olika instanser. Vi menar att ansvaret för behandling av beroendetillstånd bör läggas inom sjukvården. Och att socialtjänsten bör fokusera på insatser som skapar goda betingelser för behandlingen.
   Vi kan inte ha kvar en ordning där sjukvården nekar människor psykiatrisk hjälp om de använder droger och kategoriskt hänvisar dem till en ofta handfallen socialtjänst som saknar denna kompetens.
   Ta gärna del av den gedigna utredning Gerhard Larsson presenterade 2011 – fortfarande rykande aktuell (Missbruksutredningen SOU 2011:35) 






Månadslista