År: 2016

I mitten av december kom slutrapporten för Skolelevers drogvanor under 2016. Denna årliga undersökning omfattade detta år 4 805 elever i årskurs 9 och 4 059 i gymnasiet år 2. Eleverna utfrågas om användningen av alkohol, tobak, narkotika, nätdroger, läkemedel, dopningspreparat, sniffning och spel om pengar. En viss socioekonomisk undersökning görs också.
   Inga dramatiska skillnader noteras jämfört med de senaste årens rapportering. Nedgången i alkoholkonsumtion fortsätter och är statistiskt signifikant. I båda årskurserna noteras att det är fler flickor än pojkar som dricker alkohol. Samma könsfördelning ses beträffande tobaksrökning medan det är fler pojkar som snusar.
   Narkotikaanvändningen är stabilt låg. Det är framför allt cannabis som är den aktuella drogen. Det är en mycket liten andel elever som nyttjar internet för droginköp/användning. Det är knappt 1% i årskurs 9 och 3% i gymnasiet som uppger att de någon gång under året använt någon nätdrog (vanligen spice eller liknande).
   Antalet elever som spelar om pengar sjunker överlag.
   De flesta elever upplever tillvaron positivt. Det finns dock en skillnad mellan pojkar och flickor: det är fler pojkar som är nöjda med livet än flickor. Bland elever med en negativ självbild, missnöjd med hälsan och sin familjs ekonomiska situation var det hos dessa vanligare med erfarenheter av narkotika. Till viss del stämde detta även för rökning och alkoholkonsumenter i årskurs 9.
Hela undersökningen finns på www.can.se 

 

 

Anders Håkansson blev den 2 december 2016 landets första professor i spelberoende. Han kommer från Beroendecentrum Malmö och Lunds universitet och är sedan många år även vetenskaplig sekreterare för Svensk förening för Beroendemedicin. Han var närmast ansvarig för föreningens augustikonferens som 2016 hade spelberoende som tema (Se sammanfattning i Bulletin 3 2016). Anders Håkansson kommer i sin fortsatta forskning att ha fokus på hur spelberoende uppstår i befolkningen och hur det ska förebyggas.

Foto: Sternebring 

Vid en alkoholkonferens i Stockholm i november redovisar Sven Andréasson och Frida Dangardt ny forskning om alkohol och cancer. Mellan 800 och 1000 svenskar dör varje år till följd av alkoholorsakad cancer. Det är en ökning med 7,3 % sedan 2001. Den aktuella forskningen visar på att nästan 30 procent av dödsfallen orsakas av måttlig eller låg alkoholkonsumtion. Än en gång konstateras att det inte finns någon riskfri alkoholkonsumtion.
   WHO har tagit fram underlag som pekar på relationen alkohol-cancer när det gäller mun, svalg, struphuvud, matstrupe, lever, tjock- och ändtarm samt bröst för kvinnor. Svensk statistik visar att tio procent av dödsfallen i bröstcancer orsakas av alkohol. Det finns också starka indicier på att alkohol kan vara orsak till prostatacancer.
   Det finns i den internationella forskarvärlden ingen tvekan: alkohol ökar risken för utveckling av cancer. WHO:s cancerforskningsorgan skriver ”Begränsa ditt intag av alkohol, oavsett typ. För att förebygga cancer, undvik helst alkohol helt”.
   Ur ett hälsoperspektiv är det viktigt att sprida kunskap om alkohol och cancerriskerna. I Sverige är vi dåliga på detta och ansvariga inom regeringen är, enligt rapportörerna, tämligen passiva. Det finns av OECD framtagna åtgärdsförslag för att minska alkoholskadorna: höjd alkoholskatt, begränsad reklam och förstärkta insatser inom sjukvården.
   Det kanske kan vara läge för Socialdepartementet att damma av den utmärkta alkoholutredningen från 2010 – här finns mycket att hämta!
   Senaste året har flera meta-analyser publicerats som visat på skadeeffekten av alkohol, även vid låg och måttlig konsumtion. Se sammanfattning i Bulletin 2015;3:13 av den internationella forskarrapport som bl.a. Anderéasson/Dangardt varit med och tagit fram. Sammanfattning av den här refererade undersökning finns på DN debatt 161127. 

 
Frida Dangardt och Sven Andréasson
Foto: Sternebring 

 

Svensk förening för Beroendemedicin har utdelat 2016 års MediaDiplom till författaren och journalisten Hillevi Wahl för hennes lika engagerande som osentimentala sätt att förmedla mod och livsglädje till de som lever med och i en beroendesjukdom. Hillevi Wahl ger i sitt författarskap, genom föreläsningar, krönikor och bloggar sin röst åt barnet och kvinnan i den utsatta miljö som präglar en missbruksfamilj.

Styrelsens motivering:
Du har på ditt engagerande och osentimentala sätt, som författare och föreläsare, låtit oss få en djupare förståelse för beroendesjukdomen, inte minst ur barnets och kvinnans perspektiv och gett oss mod att förändra.

Läs mer om MediaDiplomanden Hillevi_Wahl_2016

Svensk förening för Beroendemedicin utdelar årligen ett MediaDiplom till den som styrelsen vid omröstning utser. Valet grundar sig på person eller institution som på ett förtjänstfullt sätt med engagemang under senare tid spridit kunskap inom vårt område till grupper som vi som förening med svårighet når ut till.
MediaDiplomet överlämnas i samband med föreningens föreningsmöte den 1 december i Stockholm.
  
Hillevi Wahl/foto Juliana Wiklund

Nu har SBU-rapporten om spel om pengar kommit. Spel om pengar kan ge upphov till ett beroende där individen har svårt att kontrollera sitt spelande, och i allvarligare fall kan diagnosen hasardspelsyndrom ställas. Omkring 1,7 procent av den vuxna befolkningen i Sverige har så stora problem med spelande att det påverkar deras förmåga att fungera i vardagen. Bland ungdomar, 16–17 år, är andelen sådana problemspelare 4 procent och bland unga män 10 procent.
   Av de psykologiska metoder som idag används kan kognitiv beteendeterapi möjligen minska svårighetsgraden av spelande. Däremot har troligen inte behandlingar som grundar sig på motiverande samtal några kliniskt relevanta effekter. 
   Läkemedlet naltrexon, som idag används för att behandla alkoholberoende, minskade svårighetsgraden av spelande i några mindre studier men underlaget var inte tillräckligt för att bedöma om effekterna var signifikanta.
   SBU-rapport: ”Spel om pengar – Behandling med läkemedel eller psykologiska metoder vid beroende eller problemspelande” (2016)  finns på www.sbu.se/254. Se även Bulletin nr3/2016;16-17 – en sammanfattning av föreningens endagarskonferens om spelberoende i augusti 2016 (kommer i november på denna hemsida).

 

Under den senaste tioårsperioden har alkoholkonsumtionen i landet minskat med 11 procent och ligger vid senaste undersökningen (2015) på 9,17 liter ren alkohol per invånare som är 15 år och äldre. Det är en liten minskning jämfört med 2014, vilken beror på att det blivit en viss minskning av resandeinförseln. Även den registrerade konsumtionen minskade något. Intressant är att internethandeln minskade något.  

   Hemtillverkningen av öl ökar däremot och 2015 års undersökning visar att det är den alkoholdryck som tillverkades mest i hemmen.
CAN 

Sedan 20 år tillbaka undersöks europeiska sextonåringars drogvanor. Det är framför allt alkohol, tobak och cannabis som är aktuella droger för denna åldersgrupp. I Sverige är det CAN som ligger bakom den svenska insamlingen av information och i ett europeiskt perspektiv går undersökningen under förkortningen ESPAD (European School Survey Project on Alcohol and Other Drugs).
   Årets resultat (2015) är för svensk del mycket positivt. Skolungdomar i Sverige använder alkohol, tobak och cannabis i betydligt mindre omfattning än genomsnittet för samtliga ESPAD-länder (mer än 40 länder och regioner). Det gäller även för tidig debut, provat någon enstaka gång eller för regelbunden och/eller hög konsumtion. Cannabisanvändningen är mycket ovanligare bland svenska ungdomar än övriga länders. Siffermässigt visar undersökningen att cannabis har bland svenska ungdomar använts i cirka 2 procent under de senaste 30 dagarna.
   Mindre bra är att praktiskt taget alla länders ungdomar (även Sveriges) sänker garden beträffande riskuppfattningen: det upplevs mindre riskfyllt att ta droger i mindre mängder. Vilket ”motsägs” av att drogintaget de facto minskat! Enligt amerikanska undersökningar brukar det vara tvärtom: när ungdom upplever ökad risk med alkohol, tobak och narkotika så minskar konsumtionen.
   På Island har det under en tioårsperiod skett en remarkabel förändring till det bättre. Vid 1995 års undersökning hade 56 procent intagit alkohol under de senaste 30 dagarna. Motsvarande siffra för 2015 är 9(!) procent. 

 

Svensk förening för Beroendemedicins numera årliga augustikonferens hölls liksom tidigare år under den sista fredagen i augusti i Göteborg. 2016 års tema var spelberoende ur ett vetenskapligt perspektiv. Ett sextiotal intresserade hade bänkat sig för att ta del av vad vi idag vet om detta för Sverige tämligen dolda beroende – trots att kunskap och intresseföreningar funnits under många år.
   Sedan decennier har föreningen varje år inbjudit en internationell forsknings-habitué inom beroendeområdet. Under många år var denna programpunkt knuten till Läkarstämman, men sedan vi började med våra augustikonferenser har de inbjudna forskarna varit internationellt erkända forskare inom det för året aktuella temat. I år hälsade Svensk förening för Beroendemedicin välkommen den välkände forskaren inom ”gambling” Jeffrey Derevensky, professor vid McGill-universitetet i Montreal.
   Docent Anders Håkansson var huvudansvarig för årets konferens och inledde med en kort översikt över spelandet i Sverige: från de som spelar någon gång under senaste året till de som har ett patologiskt beroende till spel. Det beräknas idag finnas 2 procent av befolkningen som har problematiskt eller patologiskt spelande. För de mest utsatta finns i många fall även annat beroende: 28% har alkoholproblem, 17% drogproblem. 
   Längre referat av konferensen kommer i Bulletin nr 3/2016 (november) 		  
Jeffrey Derevensky
Foto: Sternebring