Hippokrates läkared som i sin tidigaste version härstammar från ett par hundra år efter läkarkonstens mästares död. Mycket av detta dokument är fortfarande etiskt relevant, exempelvis tystnadsplikten, men det finns idag ingen som förespråkar denna ed; kanske lite svårt att tänka sig att doktorn med högtidlig stämma initierar sin framtida etiska hållning med
” Jag svär vid Apollon, läkaren, vid Aesklepios, Hygiea och Panakeia samt alla gudar och gudinnor, tagande dem till vittnen, att jag efter bästa förmåga och förstånd skall hålla denna min ed och denna min förpliktelse.”
Det finns i världen många varianter på hur en läkares etiska handlande ska ske. I Sverige finns etiska regler från Sveriges Läkarförbund. De grundar sig på värderingar inom den medicinska etiken.
Bland annat säger de etiska reglerna att läkaren ska i sin gärning alltid ha patientens hälsa som främsta målet och om möjligt bota, ofta lindra, alltid trösta. Läkaren ska handla i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet.
Sveriges Läkarförbund har dessutom antagit etikdokument från World Medical Association (WMA senaste revisionen är från 2017) som bland annat inkluderar Helsingforsdeklarationen (1964) med etiska principer för forskning på människor.
Sedan finns läkarens ansvar inom hälso- och sjukvården och det utformas genom lagar och förordningar (riksdagen) och föreskrifter och allmänna råd (Socialstyrelsen).