Hittills har uppgraderingarna av DSM haft romerska siffror. DSM-I kom 1952, DSM-II 1968, DSM-III 1980 och en reviderad upplaga 1987 (DSM-III-R). Senaste versionen från år 2000 heter DSM-IV-TR som är en textreviderad version av DSM-IV som såg dagens ljus 1994. Nästkommande år är det dags för version 5 (eller V). Kanske. Det råder febril åsiktsaktivitet på nätet och i olika psykiatriska tidskrifter om det kraftigt omändrade innehållet i nästkommande diagnostiska manual. De mest tongivande kritikerna menar att det blir ett trovärdighetsproblem med den tolkning av psykiatriska tillstånd som beskrivs i DSM-5; gränserna mellan normaltillstånd och sjukdomsbild blir för flytande. Risk finns att det kommer att bli en inflation i psykiatriska sjukdomstillstånd med därtill hörande ökad farmakologisk behandling (i onödan enligt många). Kommittén för DSM-5 är dock lyhörd. Med spänning ser vi fram emot slutversionen 2013, eller kanske blir det 2014…
DSM-5 är i alla fall på väg och för oss inom beroendevården blir det en hel del förändringar, men mycket är också samma. Varför DSM-5 förresten? Logiskt borde det ju bli DSM-V med romersk siffra, men från DSM-håll menar man att det är dags att vara mer logisk när det gäller uppdateringar, som ju alltid kommer och då följer man nu datavärlden. Den följande uppdateringen av DSM-5 kommer sålunda att hela DSM-5.1 och en följande mindre ändring kanske blir DSM-5.1.1, större därefter kommer att heta DSM-5.2.
Kategori: Nyheter
Sedan mitten av 1990-talet har allt fler länder börjat erbjuda “behandlingsresistenta” heroinister en ny behandlingsmodell: heroin-assisterad behandling. Det vore felaktigt att säga att denna behandlingsform är ett alternativ till metadon och buprenorfin utan en speciell undantagsbehandling till de heroinister som misslyckats med allt och bedöms vara resistenta mot de behandlingsalternativ som normalt står till buds.
EMCDDA (Europeiska narkotikaorganet) har nu i samarbete med Cochrane Collaboration och meta-analyser av refereepublicerade originalarbeten, presenterat den första genomgången av heroinassisterad behandling ur ett evidensperspektiv.
Huvudresultaten kan sammanfattas i 1) ett rejält förbättrat hälsotillstånd och ett uttalat välmående hos denna målgrupp, 2) en kraftig reduktion av fortsatt missbruk av illegalt heroin och 3) betydande nedgång i kriminalitet.
Det finns problem med heroinassisterad behandling, bl.a. är uppföljningen fortsatt kort även om det nu finns cirka 2 500 patienter inkluderade. Dödligheten i gruppen är lika stor som för metadonbehandlade. Heroinassisterad behandling (årskostnad cirka €20 000 som mest) är betydligt mer kostsam än för metadon/buprenorfin (€3 500 som mest). För samhället som helhet blir det, enligt forskningsrapporterna, trots allt en ekonomisk vinst, inte minst när man räknar in den minskade kriminaliteten.
Behandlingsresultaten är lovande, men det behövs mer forskning för att bl.a. se hur långtidseffekterna är samt en förbättring av patientsäkerheten (dödligheten hög).
Idag finns heroinassisterad behandling med injektionslösning av diacetylmorfin (medicinskt heroin) i Danmark, Tyskland, Holland, Storbritannien och Schweiz. I Spanien och Kanada finns tillstånd för behandling i forskningssyfte.
www.emcdda.europa.eu;
se även orionpharma.se/opn/page?id=3015&key=24964&editionkey=24862
Den sista dagen i maj publicerade European Monitoring Centre for Drugs and Drug Addiction (EMCDDA) sin årliga rapport om 15-16-åringars alkohol- och drogvanor. Över 100 000 skolelever i totalt 36 Europeiska länder (23 EU-stater) har svarat på enkäten (EPSTAD 2011) som fokuserade på 8 huvudfrågor.
Den vanligaste drogen är som vid alla de övriga undersökningarna – alkohol. Här noteras en stabil situation under senaste åren, men glädjande nog har “heavy episodic drinking” minskat. Jämfört med de övriga 35 länderna dricker de svenska ungdomarna mer sällan men dock ner när de väl dricker. De kraftiga berusningstillfällena är färre än för genomsnittet. En inte så smickrande förstaplats intar de svenska flickorna – de är nämligen de enda bland de undersökta länderna som har lika hög intensivkonsumtion som pojkarna. I Sverige dricker pojkar och flickor lika mycket, något som också är en skillnad jämfört med övriga Europa, där flickorna dricker mindre än pojkarna. De svenska flickornas konsumtion är, trots ökningen, inte så hög och så intensiv som de europeiska systrarnas.
Resultatet i stort pekar på en stabilisering av intaget av droger även om det sker såväl sänkningar i vissa länder och ökningar i andra. Tobaksrökningen har samma brukarsiffror som förra året. Noteras kan, att de svenska eleverna röker mindre jämfört med det europeiska genomsnittet. När det gäller cannabis har det skett en smärre ökning, men statistiskt sett är situationen oförändrad (17 %) vid en sammanvägning av de 36 olika staterna. Totalt är cannabis den allt överskuggande drogen bland de tillfrågade ungdomarna. På delat andraplats och långt efter kommer ecstacy och amfetamin (3 %).
En allmän reflexion är att i de länder där ungdomar dricker mest alkohol förekommer också mer intag av narkotika. www.emcdda.europa.eu
Praktiskt taget alla länder har någon form av begränsning eller kontroll när det gäller alkohol och bilkörning, men det finns stora skillnader i såväl grundregler som tillämpning och folklig acceptans. Sverige har ett mångårigt och genomtänkt program för trafiknykterhet med såväl gränsdragningar och kontroller som klara legala åtgärder vid överträdelser. Nykterhet i trafiken är dessutom en del i konceptet ”nollvision”, som också innefattar fartbegränsningar, byggandet av trafiksäkra vägar och utveckling av bilsäkerhet.
Även om många länder kopierar och introducerar liknande Sveriges regelverk, är det i stort endast de Skandinaviska länderna som kan sägas ha samma grundsyn. Vad som skiljer länderna åt är inte bara olika promillegränser utan även tillämpningen. Det är få länder som tillåter allmän nykterhetskontroll; alkometern kommer fram endast när misstanke finnes eller olyckan varit framme.
Enligt trafikforskare är det av stor vikt att det finns risk för kontroll – detta ”hot” sänker antalet fatala olyckor med dödlig utgång med upp till 36 %. En annan viktig åtgärd är att ha en tämligen hög åldersgräns för alkoholintag. I USA höjdes denna åldersgräns 1984 till 21 år, vilket har lett till att man, till följd av minskat rattfylleri, årligen sparat mellan 500 och 1 000 människoliv.
The Lancet 2012;379:1870-1
Från och med årets Riksstämma kommer en kongressavgift att tas ut. Sedan starten 1943 har stämman varit avgiftsfri för medlemmar. Nu är det slut! Även om lunch ingår blir det en dyr lunch: 2 000 kronor för medlemmar under tre dagar, 1 600 för två dagar och 1 000 kronor för en dag (utom fredag som kostar 500 kronor). Pensionärer får äta lunch för 500 kronor (i dagarna tre).
Även om avgiftsfriheten är slut får vi hoppas att det inte är slutet på Riksstämman vi skådar. Det hänger nog mycket på om arbetsgivaren är beredd att betala kongressavgiften.
Se www.sls.se för hela prislistan.
En ny syntetisk drog är under uppsegling i framför allt USA. Det är en drog som kallas badsalt, men den har absolut inget med bad att göra. Det är en stimulantiadrog, som har en blandning av mefedron och MDPV (metylen-di-oxy-pyrovaleron) som huvudingredienser. Effekten liknar mefedrons och kokains: stimulanshöjande men med allvarliga bieffekter som agitation, paranoia, hallucinationer, bröstsmärtor, suicidalitet och högt blodtryck.
En märklig händelse rapporteras från Miami i USA; en man som sägs ha tagit drogen började som en galning tugga i sig en uteliggares ansikte. Innan polisen hann stoppa den påverkade hade han tillfogat allvarliga skador på mun, näsa och ögon. Från Jackson Memorial Hospital säger dr Paul Adams till CNN: “This is a terrible drug because it takes a combination of methamphetamine, and the paranoia and the aggressiveness, and LSD, the hallucinations, and PCP, the extreme paranoia that you get, combines it into one, and has unpredictable effects on human behavior.”
Nu har drogen kommit också till Sverige. Larmrapport har kommit från polisen i Västmanland.
Mefedronintag leder till ökad produktion av dopamin och MDPV är en dopamin-återupptagshämmare. Totalt blir det således i hjärnan en översvämning av dopamin, en av huvudkomponenterna i belöningscentrum.
Drogen säljs i butiker över nästan hela USA eftersom ingredienserna inte är narkotikaklassade. I vårt land är det via internet. Inte heller i Sverige är drogen narkotikaklassad. Drogen går under namn som Ivory Wave, Bliss, White Lightning och Hurricane Charlie och som samlingsnamn “bath salt”.
Regeringen har beslutat att göra en extra satsning på cannabismissbruket under de kommande tre åren i de tre storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö. Den gemensamma satsningen går under beteckningen Trestad 2 och ska innefatta en höjning av kunskapsnivån om cannabis för unga och föräldrar. Målet är att minska användningen av cannabis bland ungdomar under 25 år. Arbetet ska ske på tre nivåer: förebyggande, tidiga insatser och behandling.
Regeringen betalar notan: 12 miljoner.
Läs Maria Larssons inlägg i SvD Debatt 27 april 2012
Från England kommer en forskningsrapport som omfattar 120 individer i åldrarna 18 – 50 år som visar via MRI (magnetröntgen) en signifikant hjärnvävnadsförlust för kokainmissbrukare jämfört med kontrollgruppen som inte använt drogen.
Med tanke på att kokainmissbruket i Sverige blir allt större och är i Europa än mer omjfattande än för amfetamin är denna forskning av synnerlig betydelse för hälsotillståndet i ett nationellt perspektiv. Kokainmissbrukare har en förändrad hjärnstruktur och funktion som gör att åldrandet inte motsvarar den biologiska åldern. Detta kan leda till felaktiga bedömningar och förleda till missbedömningar och orealistiska förväntningar beträffande funktionsgrad. Kunskapen om denna permanenta hjärnskada har hittills varit okänd och då heller inte kunnat vara föremål för värdering i samband med arbetsinsatser.
Ersche KD, et al. Cocaine dependence: a fast-track for brain ageing? Mol Psychiatry 2012 Apr 24 E-pub
Totalkonsumtionen i Sverige sjunker något, men är ändå fortfarande på en historiskt hög nivå. Det visar CAN:s årsrapport för 2011. Som högst har konsumtionen varit 10,5 liter (2004) och är 2011 nere på 9,5 liter per invånare (15 år och äldre). Den största minskningen noteras för ungdomsgrupperna. Män minskar sin konsumtion något mer än kvinnor. Den enda grupp som ökar sin alkoholkonsumtion är kvinnor över 60 år.
Tobakskonsumtionen minskar också något medan narkotikaintaget i landet har inte samma gynnsamma utveckling; en diskret ökning sker år från år under hela 2000-talet.
Det är CAN som årligen publicerar Drogutvecklingen i Sverige. Det är en sammanfattning av utvecklingen avseende alkohol, narkotika och tobak. Det är en sammanvägning av många olika data som exempelvis konsumtionssiffror, sjuklighet, dödlighet.
www.can.se
Storbritannien kommer att ta ett politiskt grepp om de svåra hälsoproblem som finns till följd av den stora alkoholkonsumtionen. Målsättningen är att det nya regelsystemet ska spara tiotusentals människoliv och förbättra hälsan rent allmänt. Det är nu England och Wales som står på tur efter det att Skottland redan kommit långt i förberedelserna.
Det är framför allt en tre-armad insats: minipris för alkohol, inga mängdrabatter vid alkoholinköp och förbud mot alkoholreklam i TV i samband med program som vänder sig till individer under 18 år.
Lite pikant är att den nya alkoholstrategin inte kommer från hälsodepartementet utan från inrikesdepartementet.
Lancet 29 mars 2012