Svensk förening för Beroendemedicin

EU:s narkotikabyrå i Lissabon (EMCDDA) publicerade under juni årets narkotikarapport som grundar sig på senast insamlade data (2015). Det som oroar mest är att antalet dödsfall till följd av överdoser ökar och att tillgången till de nya psykoaktiva drogerna med de mycket starka syntetiska opioiderna är hot mot människors hälsa.
   Rapporten konstaterar att droger fortfarande är ett stort problem i det europeiska samhället. Det är mer än 93 miljoner individer som någon gång i livet provad på en olaglig drog. Den vanligaste drogen är cannabis (87,7 miljoner européer har någon gång provat), som nu också är den drog som står för den största andelen (45 procent) av förstagångsklienter till narkotikabehandling i EU (inklusive Norge och Turkiet). Det var 76 000 individer som sökte vård under 2015 medan det var 43 000 under 2006. Trots ökat intresse i världen för legalisering av rekreationsbruk av cannabis finns det ingen nationell regering i Europa som uttryckt stöd för att göra cannabis tillåtet för rekreationellt bruk.
   Den narkotikarelaterade döden ökar för tredje året i följd. I siffror är det 8 441 personer som 2015 avlidit på grund av överdoser av framför allt heroin och andra opioider. Det är en ökning med 6 procent jämfört med 2014. Sverige tillhör de länder som rapporterade om ökat antal dödsfall tillsammans med Tyskland, Litauen, Nederländerna, Storbritannien och Turkiet.
   Det finns åtgärder som minskar risken att dö i överdos. EMCDDA nämner sprutrum (övervakad narkotikakonsumtion), som för närvarande finns sex EU-länder (inte Sverige) och program för utdelning av naloxon (tio länder erbjuder detta, nu även Sverige).
   Av de nya psykoaktiva substanserna (NPS – New Psychoactive Substances) har intaget av de mycket starka syntetiska opioiderna ökat oroväckande. Fortfarande en liten del av den illegala marknaden, men dessa substanser (fentanyler), som kan vara upp till 50-60 gånger starkare än heroin, utgör allvarliga förgiftningsrisker. För ett par av dessa substanser finns ett femtiotal dödsfall rapporterade.
    De vanligast förekommande NPS-substanserna som tillsammans svarar för 60 procent av marknaden är syntetiska cannabinoider (går bl.a. under namnet spice) och syntetiska katinoner med försäljningsnamn som badsalt.
   Europas vanligaste stimulantia är kokain, ecstasy (MDMA) och amfetaminer (amfetamin och metamfetamin). Det finns geografisk preferens för dessa droger: kokain används oftare i västra och södra Europa och amfetaminer är vanligare norra och östra Europa. Mycket tyder på att kokain åter ökar i vissa delar av Europa.
www.emcdda.europa.eu

Den 9 juni i år godkände Läkemedelsverket att naloxonspruta får i samband med intoxikation användas av och till heroinberoende. Snabbt och lovvärt agerat. Se Läkemedelsverkets hemsida

Den totala alkoholkonsumtionen i befolkningen i Sverige har minskat sedan mitten av 00-talet. Från ”toppåret” 2004 har den totala alkoholkonsumtionen minskat med 1,4 liter per invånare som är 15 år eller äldre. Under senare år har nästan sex procent av den svenska befolkningen beräknats vara beroende av eller missbruka alkohol. I trafiken har i genomsnitt, under den senaste 10-årsperioden, nästan 19 procent av avlidna motorfordonsförare haft en otillåten alkoholhalt i blodet. Den alkoholrelaterade dödligheten ökade bland män och kvinnor under 1970-talet för att därefter minska bland männen.
   I jämförelse med andra europeiska länder är den totala alkoholkonsumtionen under europasnittet (enl. WHO 2014).
   Andelen som provat narkotika har varit relativt oförändrad under 2000-talet efter en uppgång under föregående årtionde, Det finns tecken på att användningen blivit något mer intensiv bland yngre vuxna. Enligt de indikationer som finns (sjukhusstatistik, dödsorsaksstatistik och kriminalstatistik) förefaller det som om narkotikasituationen i landet försämrats ytterligare under 2000-talet. Andelen problemanvändare är sannolikt av genomsnittlig europeisk nivå, men anmärkningsvärt är att dödligheten i Sverige ligger avsevärt högre än europagenomsnittet. Data inom narkotikaområdet är svårt att få helt rättvisande.
   Sniffning är en företeelse framför allt bland yngre tonåringar. De som prövat de olika medlen (thinner, lösningsmedel, aerosoler, lim mm) har minskat under 00-talet. Ur europeiskt perspektiv ligger Sverige i mittenläge.
   Dopning av anabola androgena steroider är i Sverige sällan förekommande. Mindre än en procent har använt/prövat och det är främst yngre och medelålder män.
   Tobaksbruket (inklusive snusning) har minskat successivt under lång tid. Störst sker minskningen bland män. Ur ett internationellt perspektiv är Sverige unikt såtillvida att det är fler kvinnor mer än män som röker (8 procent av männen, 10 av kvinnorna). Det är dock få kvinnor som använder snus. Antalet män som dör i lungcancer har länge varit på nedåtgående, men tvärtom bland kvinnor. Det finns en förhoppning att läget stabiliserats, en lätt minskning av cancerfallen bland kvinnor har noterats för 2015.
CAN 2017

Samhällets stöd vid missbruk och beroende är otillräckligt. Den höga narkotikarelaterade dödligheten är en effekt. Fler skadebegränsande insatser och bättre tillgång till kunskapsbaserad och samordnad vård krävs för att fler liv ska kunna räddas, skriver generaldirektörerna Johan Carlson, Folkhälsomyndigheten och Olivia Wigzell, Socialstyrelsen i en artikel på DNdebatt.
   Narkotika- och läkemedelsförgiftningar har de senaste åren tagit över 900 personers liv årligen i Sverige. Det är en oacceptabel situation som kräver agerande.
   DN debatt 24 april 2017

Uppsala universitet (U-FOLD) och Apotekarsocieteten inbjuder till ett seminarium den 27 april i Stockholm, där svensk expertis samtalar om och redovisar ett konsensusdokument med föreslagna riktlinjer om hur Sverige kan bidra till att nå fram till WHO-målet att kunna avföra hepatit C som ett globalt hälsohot år 2030.
   Expertgruppen som representerar olika delar inom psykiatrin, beroendevård och infektionskliniker har med utgångspunkt från sina individuella specialiteter bidragit med text till den skrift som presenteras vid ett seminarium i Stockholm den 27 april<
   Bakgrund: WHO har satt upp ett mål att eliminera HCV till år 2030, vilket innebär 90% minskning av nya infektioner och 65% minskning av dödlighet på grund av HCV till dess. För att lyckas med detta krävs att majoriteten HCV-infekterade personer behandlas, oavsett nivå av leverfibros och att stort fokus läggs på att behandla de patientgrupper som driver epidemin. De nya DAA behandlingar öppnar alltså upp för helt nya möjligheter att behandla PWID och LARO-patienter med HCV. För en framgångsrik nationell strategi för att behandla dessa patientgrupper och nå WHOs mål för eliminering behövs ett konsensusdokument för samordning av insatser från missbruksvård, psykiatri, sociala myndigheter, rättsvårdande instanser och sjukvården. 

Den internationella universitetsrankingen för 2017 är klar. Indelningen görs för olika specialiteter och för den medicinska har Karolinska institutet i år klättrat upp till hedervärda 6:e platsen. Förra året kom KI på 10:e plats. De tre första platserna belades i år av samma universitet som förra året: etta Harvard i USA, tvåa Oxford, GB och trea Cambridge, GB. Bästa nordiska universitet efter KI var Köpenhamns, som tilldelades 37:e plats.

Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) har gått igenom de behandlingsmetoder som har vetenskaplig bäring vid behandling av personer med spelberoende (spel om pengar). Utredningen är ett underlag till Socialstyrelsen. Sammanfattningsvis kan konstateras att det behövs mer forskning. Sakkunniga i projektgruppen var professorerna Anders Håkansson, Lunds universitet och Kent Nilsson, Uppsala universitet.
   SBU Rapport 254/2016