Storbritannien kommer att ta ett politiskt grepp om de svåra hälsoproblem som finns till följd av den stora alkoholkonsumtionen. Målsättningen är att det nya regelsystemet ska spara tiotusentals människoliv och förbättra hälsan rent allmänt. Det är nu England och Wales som står på tur efter det att Skottland redan kommit långt i förberedelserna.
   Det är framför allt en tre-armad insats: minipris för alkohol, inga mängdrabatter vid alkoholinköp och förbud mot alkoholreklam i TV i samband med program som vänder sig till individer under 18 år.
   Lite pikant är att den nya alkoholstrategin inte kommer från hälsodepartementet utan från inrikesdepartementet.
   Lancet 29 mars 2012

Utbildningsminister Jan Björklund har tillkännagivit att ett nytt nationellt biomedicinskt forskningsinstitut ska inrättas 2013 under namnet Sweden Science for Life Laboratory. Målsättningen är att Sverige ska i ett internationellt perspektiv ligga i framkanten inom forskningen kring diagnostik, behandlingsmetoder och läkemedel.
   Huvudintressenter är Uppsala universitet, Stockholms universitet, Karolinska institutet och Kungliga tekniska högskolan. Redan nu är det klart att Knut och Alice Wallenbergs stiftelse ska tillskjuta 220 miljoner kronor till tekniklaboratorier och Astra Zeneca har tecknat en avsiktsförklaring att stödja med 5-10 miljoner dollar per år under en femårsperiod.
   Det nya institutet planeras omsätta en miljard kronor per år.

Alkoholkonsumtionen i Europa är nästan dubbelt så hög som i resten av världen. Det är WHO som presenterar dessa data. Den första jämförelsen är genomsnittskonsumtionen per invånare och världsdel, men det finns en mycket stor variation områden/länder emellan. Invånarna i östra delarna av Europa konsumerar 15,5 liter ren alkohol per år och invånare, medan övriga Europa ligger på motsvarande 12,2-12,4 liter – utom de nordiska länderna, som har genomsnittskonsumtion på 10,4 liter.
   Ett annat mått än genomsnittskonsumtion som WHO använder sig av är ett riskfyllt konsumtionssätt (berusningsdrickande, dricker utanför måltider, på offentliga platser mm) och då ser kartbilden något annorlunda ut. På en skala 1 – 5 (sämst) ligger fortfarande östeuropa främst(sämst) på 2,9 men de nordiska länderna hamnar nu på en mindre hedrande andraplats med 2,8. Övriga Europa hamnar mellan 1,1 (södra delen) och 1,5 (central- och västeuropa).
   WHO menar att det finns anledning att sänka alkoholkonsumtionen och lägger fram tre vetenskapligt underbyggda begränsningsförslag: högre pris, målinriktad information om alkohol vid ratten och restriktioner i marknadsföring av alkoholhaltiga drycker.
   Rapporten är skriven av Peter Anderson, Lars Möller och Gaudas Galea och finns i sin helhet på http://bit.ly/HhriKJ (pdf-fil). 

Professorerna Sven Andréasson och Jörgen Engel undrade i Svenska Dagbladet Opinion i vilket mörkt arkiv regeringen lagt Gerhard Larssons missbruksutredning. En stötesten för beslutsfattarna är naturligtvis den rakryggade och väl underbyggda utredningens slutsats att hälso- och sjukvården i framtiden ska ta ett huvudansvar, inte socialtjänsten. I andra sammanhang är det självklart att det är inom sjukvården man söker för hälsoproblem och enligt en svensk studie tycker även majoriteten av individer med såväl riskkonsumtion som alkoholberoende detta – de skulle inte kunna tänka sig söka upp sin socialsekreterare.
   Ett något krampaktigt försök att göra gällande att professorna har missuppfattat det hela kommer inte helt oväntat fram i en svarsartikel från socionomernas fackförbund SSR.
   Läs vidare de båda inläggen som publicerades den 31 mars 2012 på www.svd.se/opinion

Sista marsdagen 2012 publicerades i  Svenska Dagbladet Opinion en kraftfull artikel om vad allt negativt en lagenlig gårdsförsäljning av alkoholdrycker skulle föra med sig. Rent vetenskapligt är det inga större problem, såväl forskning som erfarenhet visar att öppna upp för kommersiell detaljhandel med alkoholdrycker leder till ökad alkoholkonsumtion med mer ungdomsfylleri, ökad kvinnomisshandel, fler alkoholrelaterade sjukdomar, ökad sjukfrånvaro, fler döda i trafiken och andra sociala, rättsliga och medicinska problem.
   En imponerande uppslutning av individer med synnerligen bred kompetens med tunga samhälleliga positioner, har skrivit inlägget för att be regeringen att en gång för alla skrinlägga alla förhoppningar om att ett positivt beslut till gårdsförsäljning skulle kunna verkställas. I dagsläget är det dock föga som talar för ett ja – de båda ansvariga ministrarna Maria Larsson och Eskil Erlandsson är negativa, men det förekommer en tämligen aggressiv lobbyverksamhet för kommersiell handel.
   SvD Opinion 31 mars 2012 (nätversionen)

I en fallbeskrivande artikel i Pediatrics (Cohen J, et al: e-pub mars 2012 Clinical presentation of intoxication due to synthetic cannabinoids) framkommer att det allt mer ökande missbruket av syntetisk cannabis blivit ett sjukvårdsproblem. Drogen kan leda till svåra intoxikationer. De amerikanska erfarenheterna motsäger kraftfullt de i flera sammanhang positiva nätartiklarna om att denna cannabisvariant inte bara är utan biverkningar, utan rent av skulle kunna motverka cancerutveckling, lindra alkoholskador mm. Syntetisk cannabis är sedan 2010 narkotikaklassad i Sverige.
   Förutom de vanligaste förgiftningssymtomen som agitation, aggressiva utbrott, intensiv svettning och artikulationsproblem förekommer tillstånd av katatoni och denna drog har även en potentiell risk för bestående skador på immunsystemet, ökad risk för cancer, minnesproblem och beroende. Forskargruppen menar dessutom att denna syntetiska variant kan utgöra en större risk för psykosutveckling än den naturliga cannabisen (THC) – utan att det finns tidigare tecken på psykossjukdom.
   Den syntetiska cannabisen är vanligtvis en kryddväxt som sprayas med en kemisk substans som ger effekter liknande den som cannabis ger. Drogen köps vanligen över internet och går under många olika beteckningar (ex. K2, spice, Aroma, Blaze). 

Att den svenska narkotikapolitiken inte följt de vetenskapliga rönen har lett till en ökad dödlighet bland narkomaner. Det är till och med så illa att den aldrig varit högre än nu. Det konstaterar professor Börje Olsson vid SoRad, Stockholms universitet,  i Vetenskapsradion i mars 2012.
   Även om missbruket ökat under de senaste decennierna, står inte denna ökning i proportion till hur många som dör. Den svenska narkotikapolitiken har haft som målsättning en noll-tolerans – ett narkotikafritt samhälle, en tanke så god som någon, men orealistisk, menar professor Olsson och stödjer sig på tillgänglig aktuell forskning och praktik. I Sverige är den politiska inriktningen att störa och jaga enskilda narkomaner till att lägga av, i Finland och i många andra europeiska länder försöker man fokusera på att begränsa skadorna. Detta gör man med hjälp av läkemedlen metadon och buprenorfin.
   I radioprogrammet hänvisar Börje Olsson till Norge, som sett en drastisk minskning av död till följd av heroinintag efter att läkemedelsassisterad behandling blivit tillåten och omfattande.
   Under de senaste åren har flera presentationer vid Svensk förening för Beroendemedicins vetenskapliga program under Riksstämman kommit fram till samma slutsats.

Det är inte bara kändisar som dör i tragiska överdoser med läkemedel. I en skrämmande rapport från USA visar att det 2007 dog en amerikan var 19:e minut till följd av för hög dos läkemedel. Då är inte suicid inräknade. Den överskuggande ”boven” är smärtstillande opioider (morfinderivat av olika slag). Sedan 2003 är det fler som dör i intoxikation av dessa medel än till följd av överdos av heroin och kokain – sammanlagt.
   Att receptbelagda läkemedelsförgiftningar som leder till döden är ett stigande problem i USA tas nu på stort allvar och försök till begränsande förskrivningsrätt är på gång liksom fokusering på riskgrupperna (män från landsbygden och mentalt sjuka är de två största).
   Pauloza L et al. CDC Grand Rounds: Prescription Drug Overdoses. Morbidity Mortality Weekly Report 2012;1:10-13

 

Statens folkhälsoinstitut gör sedan 2004 årligen en nationell enkätundersökning som omfattar folkhälsan i åldersgrupperna 16 till 84 år. När det gäller alkohol är det en glädjande tendens att unga vuxna dricker mindre och andelen individer som helt avstår från alkohol ökar markant. Det gäller såväl män som kvinnor. Det är resultat som går i samma riktning som CAN:s skolundersökningar.
   Dessvärre minskar inte antalet alkoholskador i samma takt, vilket ansvariga för enkäten tolkar som att det finns en mindre grupp personer som dricker ännu mer medan det stora flertalet blir försiktigare (Pi Högberg, sfi). Hon menar, att detta tyder på att svensk alkoholpolitik inte förmått skydda de mest utsatta grupperna mot alkoholskador. Bortfallet i undersökningen är också störst i dessa yngre grupper, vilket också kan tala för att konsumtionen av alkohol kan vara större än vad undersökningen visar.
   Underlag för undersökningen är AUDIT-C, d.v.s. de tre första frågorna i AUDIT-formuläret som visar på riskkonsumtion och berusningsdrickande. AUDIT-frågorna omfattar individens alkoholkonsumtion under de senaste 12 månaderna.
   Läs mer, inklusive alla tabeller: www.sfi.se.

En ny syntetisk drog är under uppsegling i framför allt USA. Det är en drog som kallas badsalt, men den har absolut inget med bad att göra. Det är en stimulantiadrog, som har en blandning av mefedron och MDPV (metylen-di-oxy-pyrovaleron) som huvudingredienser. Effekten liknar mefedrons och kokains: stimulanshöjande men med allvarliga bieffekter som agitation, paranoia, hallucinationer, bröstsmärtor, suicidalitet och högt blodtryck.
   Mefedronintag leder till ökad produktion av dopamin och MDPV är en dopamin-återupptagshämmare. Totalt blir det således i hjärnan en översvämning av dopamin, en av huvudkomponenterna i belöningscentrum.  
   Drogen säljs i butiker över nästan hela USA eftersom ingredienserna inte är narkotikaklassade. Burkar och påsar med denna drog finns att tillgå i småaffärer och framför allt är utbudet stort via internet. Drogen går under namn som Ivory Wave, Bliss, White Lightning och Hurricane Charlie och som samlingsnamn “bath salt”. Det finns ingen bra förklaring till varför drogen kallas för badsalt, men möjligen att den liknar ett vanligt badsalt och säljs som sådant och med tydlig inskription att den inte får användas av människa. Det är en billig drog – en liten förpackning eller burk kostar runt 20 dollars.
   Det är således i botten en amfetaminliknande drog med starkt sug (craving). Drogen är inte analyserad eller testad i laboratorium, varför det inte finns någon formula eller kemisk beskrivning av drogen, endast hörsägen och berättelser.
    Det finns inga uppgifter om dess beroendeframkallande karaktär, men läkare som behandlat missbrukare 
menar att så måste vara fallet.
   Badsaltet intas som kokain – snortning nasalt är vanligast, men det förekommer även att pulvret blandas i mat eller dryck, till och med finns rapporter om injicering. Det ur medicinsk synvinkel allvarligaste med badsaltet är den akuta toxiciteten. Det är inom akutvården som man hittills känner drogen och dess följder bäst.
   Källa: Washington Post 2011, WebMD 2011, MedicalNewstoday 2012.