Alkohol blir ett allt större problem för Storbritannien. Skottland har den högsta alkoholkonsumtionen i världen och enligt en ny forskningsrapport visar det sig att cirka 210 000 individer (mer än Uppsala stads invånarantal) kommer att i England och Wales gå en för tidig död till mötes under de närmaste 20 åren.
   Närmare 100 000 av dessa individer kommer att avlida till följd av leversjukdom orsakad av för hög alkoholkonsumtion. Andra dödsorsaker är hjärtsjukdom, stroke, cancer, olyckor, självmord mm.
   Det är inte bara de personliga tragedierna som får myndigheterna att reagera, kostnaderna för alkoholmissbruket kostar pengar: Storbritanniens hälsobudget tunnas årligen ut med 2,7 miljarder pund.
   WHO har räknat fram att det i världen som helhet dör 2,5 miljoner människor varje år till följd av skadlig alkoholkonsumtion.
   Vad kan man göra för att minska alkoholkonsumtionen på nationell nivå? FN har svar på detta enligt aktuell forskning: begränsning av tillgången är viktigast (systembolag!), alkoholreklam förbjuden och höjd alkoholskatt. Detta ska, enligt FN, ge en utomordentlig effekt ur ett hälsoperspektiv.
Källa: Reuter.

Sedan ungefär fyra år har en hemmabrygd kallad krokodil fått nära nog epidemisk spridning bland narkomaner i Ryssland. Det är ett opiatanalogt preparat som injiceras och är många gånger starkare än heroin och ger en abstinens som beskrivs som närmast outhärdlig, även jämfört med den svåra heroinabstinensen, Effekten av krokodildrogen sitter i endast ett par timmar innan abstinensen börjar. Narkotikaintaget kan därför hålla på dygnet runt.
   Missbrukaren får utan undantag allvarliga vävnadsskador, musklerna ”äts upp” och i de allvarligaste fallen blottas benen efter utveckling av gangrän och med amputation som följd. Det är få missbrukare av denna drog som överlever mer än något/några år.
   Drogen är än så länge lokaliserad till Ryssland och kallas för krokodil. Kemiskt är det en desomorfin, som har en sedativ och analgetisk effekt. Substansen togs fram i början på 1930-talet och såldes som ett läkemedel under namnet Permponid.
   Det finns inget land i världen som har ett större heroinmissbruk än Ryssland, men heroin är förhållandevis dyrt och missbrukarna har därför experimenterat med ”egna” ingredienser och några kemiska klurpellar har insett att ett halvtimmeslångt hopkok av vanliga (i Ryssland ej receptbelagda) kodeintabletter blandade med jod och avrivet tändsticksplån (de egentlig ingredienserna är jod och röd fosfor, som blandas i olika lösningsmedel) ger en hisnande effekt även jämfört med heroin, till ett mycket lägre pris och lätt att få tag i och koka själv: missbruksdrogen krokodil var född och har på senare år fullständigt exploderat i heroinkretsar i framför allt de avlägsnaste delarna av landet där det är svårt och dyrt att få tag på riktigt heroin. Idag finns det mer än 100 000 krokodilanvändare.

Svensk förening för Beroendemedicin anordnar en endagarskonferens om amfetamin och ADHD, orsak och verkan. Föreläsare är landets ledande forskare och kliniker, som kommer att ge en genomlysning av ett aktuellt och kunskapsmässigt kargt område. Tillfälle för diskussion. Mötet hålls den 31 augusti på Wallenbergs konferenscentrum i Göteborg. Anmälan och detaljerat program, se annons till höger på denna hemsida!

I Socialstyrelsens årliga lägesrapport inom vård och omsorg framkommer att alkoholkonsumtionen hos äldre (60 – 79 år) ökat kraftigt under den senaste 10-årsperioden. Även om ökningen uppgår till 45 procent för såväl män som kvinnor är det särskilt äldre kvinnor som verkar dricka mer jämfört med tidigare.
   Bakgrunden är den nya generationen pensionärer som totalt har en högre alkoholkonsumtion, som sannolikt befästs tidigare i livet och nu fortsätter – det är inte ett litet glas sherry om aftonen som gäller utan närheten till tappkranen på bag-in-boxen.
   Ökningen har redan lett till att allt fler äldre dör i en alkoholrelaterad sjukdom.
   Äldres ökade alkoholkonsumtion ökar också trycket på beroendesjukvården, inte bara i antalet patienter utan även i kunskapsutveckling.
Källa: Socialstyrelsens årliga lägesrapport inom vård och omsorg.

Enligt en utförlig artikel i The Lancet har författarna försökt göra en global uppskattning över missbruket av illegala droger. Den här refererade artikeln är den första av tre som följer upp en liknande serie rapporter som publicerades i samma tidskrift 1996.
   Det är ungefär 200 miljoner människor världen över som varje dag intar någon form av illegal drog. Ser vi det på individnivå med samma uppskattning som bakgrund, blir det att 1 av 20 individer mellan 15 och 64 år som dagligen missbrukar droger.
   Utbredningen av de olika illegala drogerna är olika. De flesta cannabismissbrukarna, amfetaministerna och met-amfetaministerna finns exempelvis i Oceanien (Australien och Nya Zeeland). Opiatmissbruket är fokuserat till mellanöstern och kokainet till USA. Detta i mycket grova tal för i verkligheten finns alla droger över hela världen. Intressant resultat är att storleken av missbruket av drogerna följer BNP, d.v.s. ju rikare nationen är, desto större är missbruket. Hälsokostnaderna för missbruk av illegala droger följer också i stort hälsokostnaderna för alkoholskador.
   Förutom hälsokostnader leder missbruket också till döden. Forskarna räknar med att illegala droger står för att årligen ta livet av 250 000 människor. Motsvarande för alkohol är 2,25 miljoner årligen och för tobak hela 5,1 miljoner.
Degenhardt L, et al. The Lancet 2012;379:55-70 

Tobaksrökningen går glädjande nog ner. Idag är det 11 procent av svenska folket som röker, för 7 år sedan var den 16 procent. Snusandet minskar också, för män från 22 till 18 procent och för kvinnor dock ingen skillnad: 3 procent 2004 liksom 2011.
  Rökning är fortfarande ett hälsoproblem och det visar sig alltmer ha socioekonomisk bakgrund. I statens folkhälsoinstituts undersökning framkommer att daglig rökning är mer än fem gånger vanligare bland personer med kort utbildning än de med lång utbildning. Kvinnor och män i arbetaryrken röker dagligen i högre utsträckning än de i tjänstemannayrken på mellannivå eller högre nivå. Ekonomiskt utsatta kvinnor och män röker i större utsträckning än de som inte är ekonomiskt utsatta.
  Ett lika stort problem, att ur ett hälsoperspektiv ta sig an, är att tobaksbruket bland unga ligger kvar på fortsatt hög nivå. Enligt skolundersökningen 2011 röker mer än var fjärde flicka som går i årskurs 9!Tobaksrökningen går glädjande nog ner. Idag är det 11 procent av svenska folket som röker, för 7 år sedan var den 16 procent. Snusandet minskar också, för män från 22 till 18 procent och för kvinnor dock ingen skillnad: 3 procent 2004 liksom 2011.
   Rökning är fortfarande ett hälsoproblem och det visar sig alltmer ha socioekonomisk bakgrund. I statens folkhälsoinstituts undersökning framkommer att daglig rökning är mer än fem gånger vanligare bland personer med kort utbildning än de med lång utbildning. Kvinnor och män i arbetaryrken röker dagligen i högre utsträckning än de i tjänstemannayrken på mellannivå eller högre nivå. Ekonomiskt utsatta kvinnor och män röker i större utsträckning än de som inte är ekonomiskt utsatta.
   Ett lika stort problem, att ur ett hälsoperspektiv ta sig an, är att tobaksbruket bland unga ligger kvar på fortsatt hög nivå. Enligt skolundersökningen 2011 röker mer än var fjärde flicka som går i årskurs 9!

Amfetamin är en europadrog när det gäller såväl produktion som användning. Det fastslår EMCDDA i en nyligen publicerad rapport. Trots att amfetamin i Europa är den vanligaste drogen näst kokain, så förbises oftast såväl drogen och problemen kring missbrukaren. Ser vi till länderna i norra (ex. Sverige och Finland) och östra Europa är cannabis den ledande drogen och härefter följer amfetamin. Amfetaminmissbruket har i Europa legat stabilt högt under senaste decenniet. Globalt sett är metamfetamin det stora amfetaminproblemet.
   Att producera amfetamin är billigt och kräver enkel utrustning såvida inte tillverkningen ska ske i stor skala. Största producentländerna för denna illegala syntetiska substans är Holland, Polen och Litauen, men det finns “fabriker” också i många andra europeiska länder.
   Tullen försöker hitta amfetamin som passerar över gränserna. Svensk tull gör flest tillslag i Europa tillsammans med Storbritannien och Tyskland, men de största beslagen volymmässigt görs i Turkiet, Holland och Storbritannien.
   Det finns anledning att uppmärksamma det även i Sverige omfattande amfetaminmissbruket, som vanligen tappas bort på bekostnad av fokus kring cannabis, heroin och kokain.

www.emcdda.org 

Svensk förening för Beroendemedicin: 15 000 kronor i stipendium för fördjupad alkohol- och drogkunskap.

Stipendiets syfte är att främja forskning och kunskap samt personlig utveckling för aktiva inom alkohol- och narkotikaområdet. Rätt att söka stipendiet har samtliga medlemmar av Svensk förening för Beroendemedicin. Stipendiet utgår i form av bidrag till studiebesök, egen utveckling eller deltagande i aktuell kongress/symposium.

Sista ansökningsdag 1 oktober.

Ansökan är enkel. Du skickar ett mail till föreningens sekreterare Cathrine Rönnbäck. Följande ska framgå:

1 ANSÖKNINGSÅR

2 NAMN, ADRESS, TELEFONNUMMER OCH E-MAIL

3 VAD DIN ANSÖKAN GÄLLER (utbildning, konferens, studieresa, etc)

4 VILKEN SUMMA SÖKER DU (MAX 15 000 SEK)

Varm välkommen med din ansökan.

Förfrågningar/ansökan görs till: cathrine@svenskberoendemedicin.se

Här hittar du ansökningsreglerna: Berostip19

Sedan 1971 genomförs årliga undersökningar av skolungdomars alkohol-, narkotika-, tobaks- och sniffningsvanor. Sedan 1986 är det i CANs regi. Två år i rad har det skett en positiv utveckling när det gäller alkohol och tobak. Det var en historiskt låg andel skolungdomar som 2010 uppgav att de druckit alkohol. Den senaste undersökningen (2011) visar på ännu en liten förbättring.
   När det gäller narkotika är resultatet inte lika bra, men är i stort sett lika som 2010. Ser vi siffrorna ur ett femårsperspektiv är det en 25-procentig ökning för pojkar, men oförändrad situation när det gäller flickor. 2011 uppgav 20% av gymnasiepojkarna att de provat narkotika. För flickor i samma årskurs var det 14 procent. Ur ett europeiskt perspektiv är det dock låga siffror.
   Ungdomar röker mer än vuxna. Vid 2011 års undersökning har flickorna gått om pojkarna. Det är 27 procent av flickorna som röker i årskurs 9 medan det är 23 procent av pojkarna. I gymnasieårskursen 2 är det lika mellan könen: 41 procent uppger att de röker.
Hela undersökningen: www.can.se