30 000 människor dör varje år i bilolyckor inom EU. En fjärdedel av dessa tillskrivs alkohol. Det är EMCDDA (Europeiska samordningsorganet för narkotika) som presenterat den största europeiska undersökningen om bilkörning under påverkan av droger, alkohol och läkemedel (DRUID project).
   Det är första gången ett gemensamt projekt genomförts för att kartlägga hur det egentligen ser ut på de europeiska vägarna. I 13 länder har 50 000 bilförare randomiserat undersökts för 25 olika substanser inklusive narkotika, alkohol och läkemedel. Alkohol upptäcktes hos 3,5 % av bilförarna, narkotika hos 1,9 % och läkemedel hos 1,4 %. Kombinationer fanns naturligtvis om än i mindre omfattning.
   Projektet omfattade också trafikolyckor med svåra skador eller död som följd. Vid dödsolyckorna hade föraren en eller flera psykoaktiva substanser i sig i upp till 53 % av fallen (det skiljde sig något åt stater emellan). 31,7 % av de omkomna förarna hade alkohol i sig vid olyckstillfället, runt 70 % var svårt intoxikerade (blodalkoholkoncentration var mer eller lika med 1,2 g/l). Högsta antalet dödade alkoholpåverkade förare noterades i Portugal och motsvarande för narkotika (cannabis) noterades i Norge.
www.emcdda.europa.eu

Jörgen Engel stipendium 2012 tilldelades göteborgsforskaren Anna Söderpalm Gordh för hennes inom alkoholområdet engagerade och breda forskningsinsats, vilken omfattar såväl arv och miljö som könsskillnaders betydelse.
   En individ som upplever eufori och positiva effekter av en drog kommer med större sannolikhet söka upp den drogen igen, till skillnad från en individ som i mindre utsträckning upplever drogen som positiv.  Forskning har bla visat att vissa av oss reagerar tex stimulativt/positivt på alkohol och andra av oss reagerar mer sedativt/negativt på alkohol.  Bland människor som har provat olagliga droger eller alkohol åtminstone en gång, så är det ju få människor som faktiskt hamnar i ett allvarligt missbruk.  Omsändigheterna eller anledningarna till att man vid upprepade tillfällen tar en viss drog och till slut hamnar i ett missbruk är många och kan tex vara psykosociala, miljömässiga eller ärftliga.

Anna Söderpalm Gordh/foto: Sternebring   

En utförligare presentation finner du i Bulletin 1 2013. 

 

 

Nordic Drugs Stora Pris 2012 på 50 000 kronor tilldelas Metadonmottagningen i Lund för projektet ”Interimbehandling för Opiatberoende patienter”, som på ett pragmatiskt och lovvärt sätt förbättrar patientens möjlighet att få läkemedelsassisterad behandling.
   Interimmottagningen i Lund startades i börja av mars 2011 i samarbete mellan Metadonmottagninen i Lund och Anders Håkansson, forskare vid Lunds Universitet, med syftet att minska dödligheten i kön till LARO-behandlingen i Lund.
   2010 stod 45 patienter i kö till LARO-behandling vid metadonmottagningen i Lund, och väntetiden uppskattades till ca. 2 år. Situationen blev ohållbar; det förekom dödsfall i kön, lidande som kunde förhindras, och mottagningen upplevde att arbetssättet borde effektiviseras.
   Utförlig presentation av projektet finns i Bulletin nr 1 2013 (kommer i mitten av februari). 

Foto: Metadonmottagningen i Lund. Foto: Sternebring 

Svensk förening för Beroendemedicin har utdelat 2012 års MediaDiplom till nestorn bland departementsutredare och som genom åren med kunskap och visdom verkat inom en mängd områden med socialt engagemang som röd tråd genom yrkeslivet: Gerhard Larsson.
   Styrelsens motivering: Du har med entusiasm och utomordentlig skicklighet genomför en djuplodande och omfattande missbruksutredning, vilket inte bara belyser beroendemedicinens kärnverksamhet utan även tillför konstruktiva förslag som kommer beroendepatienten till godo.
   Läs om Gerhard Larssons spännande liv i Bulletin 1 2013.

Gerhard Larsson. Foto Bengt Sternebring

 

 

Svensk förening för Beroendemedicin har sedan lång tid som tradition att årligen inbjuda en internationellt välrenommerad forskare inom beroendemedicinens område. 2012 års gästföreläsare var den sedan decennier verksamma psykologiprofessorn Linda Sobel. Förutom hundratals vetenskapliga arbeten är hon en av  pionjärerna bakom bl.a. kontrollerat drickande och den allmänt använda anamnestiska metoden Time-Line-Follow-Back. Hon presenterades av professor Sven Andréasson, som sammanfattade:
− Hon har många strängar på sin lyra.
Sammanfattning av föreläsningen i Bulletin nr 1 2013.
Linda Sobel. Foto B Sternebring