Tobaksrökning inom fängelsevärlden är omfattande och bedöms vara 63 gånger högre än i samhället i stort. Globalt sett är det årligen mer än 14,5 miljoner rökare som sitter bakom galler. Rökning bland personalen är också stor.

Ett intressant grepp från Skottska regering kom i november 2018 då rökning totalförbjöds i alla skotska fängelser.

Olika rapporter har publicerats och i The Lancet rekapitulerar man vissa intressanta resultat. Det skedde exempelvis en markant ökning av farmakologiska nikotinersättningsprodukter direkt efter implementeringen av förbudet. Det var kvitto på att det fanns en stor grupp nikotinberoende som inte kunde sluta utan hjälp.

Tvärtemot konstaterades en minskning i rökningsrelaterad sjukdom som respiratoriska och kardiovasklära sjukdomar.

En intressant frågeställning var hur det gick med antidepressiv medicinering. Forskarna fann inte någon signifikant skillnad. Användningen av antidepressiva menade författarna var en om än ospecifik indikator för det mentala måendet inom denna grupp.

Det fanns farhågor att fångarna skulle byta ut tobaksrökning mot andra droger (från ett beroende till ett annat). Förändrades relationerna inom fängelset, dvs våld, självmord, självskador? Fördjupad forskning är på gång.

Fortsatte rökstoppet under fängelsetiden efter frisläppandet? Data som för närvarande finns talar för att återfallsfrekvensen är hög.

The Lancet sep 2021.
doi.org/10.1016/S2468-2667(21)00182-1
doi.org/10.1016/S2468-2667(21)00163-8

Sedan 2015 har Systembolagets dotterbolag IQ årligen gjort undersökningar om svenskarnas attityder till vardagsdrickande. Årets resultat visar att attityden nu är den mest tillåtande sedan mätningarna startade 2015. Denna förändring sedan ifjol skulle kunna tolkas som en konsekvens av pandemin.

Enligt undersökningen har män en mer tillåtande attityd till alkohol än kvinnor. Det gäller även vardagsdrickande. Skillnaderna mellan könen minskar dock. Över tid är det kvinnorna som uppvisar den största attitydförändringen mot att bli mer tillåtande.

En Novus-undersökning som omfattar 4 000 svenskar är beställd av IQ.se

Efter ett amerikanskt förslag från NIDA 2018 att standardisera den primära psykoaktiva cannabinoiden THC i cannabis har nu den främsta forskningsinstitutionen globalt sett, NIDA (US National Institute on Drug Abuse), infört standardiseringsförslaget i all forskning som institutionen sponsrar och uppmanar all världens forskare och kliniker att börja använda detta mått på motsvarande sätt som vi fått ett internationellt standardmått för alkohol.

Förslaget är standardenheten 5 mg THC. Resultaten redovisas i multipler eller fraktioner av standardenheten. Exempelvis är 10 mg THC lika med 2 standardenheter (units), 16 mg THC är sålunda 3,2 standardenheter THC. De farmakokinetiska parametrarna bör vara de sedvanliga – ng/mL eller ng·h/mL.

Standardiseringen bör gälla såväl naturligt som syntetiskt THC.

NIDA aug 21 (www.drugabuse.gov/about-nida/noras-blog/2021/
The Lancet, sep 21 (doi.org/10.1016/S2215-0366(21)00355-2)
Addiction 2020;115:1207-16

För femte året har Systembolaget sammanställt en årligen utkommande rapport med olika teman, i år handlar den främst om vård och kostnader. Det grafiskt påkostade lilla häftet är inte bara vackert utan innehållet är intressant och tankeväckande, från vetenskapliga fakta, Sifo-undersökning till personliga reflektioner.

I Alkoholrapporten 2021 får vi veta att allmänhetens kunskap om hälsoriskerna med alkoholkonsumtion är låg. Endast en av fyra känner till att alla typer av alkoholhaltiga drycker är lika skadliga. Samtidigt är det få som svarar att de själva behöver mer kunskap på området.

Professor Sven Andréasson påpekade under Systembolagets introduktion av årets Alkoholrapport att levnadsvanorna har en stor del i sjukdomsutvecklingen. Vetenskapen menar att 3 av 10 cancerfall beror på dåliga levnadsvanor, liksom alkohols betydelse vid utvecklingen av en rad andra sjukdomstillstånd. Att ta upp levnadsvanorna är viktigt inom sjukvården, men här är bristen stor.

Cancerfondens generalsekreterare Ulrika Årehed Kågström underströk också levnadsvanornas betydelse för cancerutvecklingen och menade att kunskapen om de problem som alkoholkonsumtion ställer till det med måste nå allmänheten på ett bättre sätt än nu.

Bland många intressanta artiklar finns alkoholkonsumtionen under pandemin, Bris noterar ökning liksom Kvinnofridslinjen, miljarder går till alkoholrelaterad vård, alkohol och folksjukdomar, sambandet mellan alkohol och cancer, risknivåer vid alkoholkonsumtion med mycket mera.

Systembolagets rapport finns att ladda ner på omsystembolaget.se/alkoholrapporten.

Systembolagets kunskapspris 2021 tilldelas postumt till Claudia Fahlke, professor i hälsopsykologi vid Göteborgs universitet för hennes betydande insatser inom alkoholforskningen och för att ha breddat ämnet genom sitt tvärvetenskapliga angreppssätt.

Se Bulletin 2020, nr 3 sid 4 för minnesord över denna vår enastående alkoholforskare som alltför ung till följd av sjukdom fick lämna sitt ofullbordade jordeliv.

Foto Sternebring