Dag: 22 mars 2023

På Royal Brisbane and Women’s Hospital i Queensland i Australien undersöktes under två månader 2021 alla akuta patienter med alkoholtester för att se hur alkoholstatus såg ut för två grupper patienter. Den ena gruppen var allmänmedicinska patienter och den andra var skaderelaterade besök.

De två biomarkörerna som användes var dels blodetanol dels den i Sverige framtagna PEth (fosfatidyletanol, professor Christer Alling och medarbetare samt även professor Wayne Jones som har ett tidigt finger med i analysmetoden).

För den allmänmedicinska patientgruppen var prevalensen för blodetanol 5,3 procent och för traumagruppen 22,2 procent. För samtliga intagna akutpatienter var alkoholprevalencen  för blodetanol 9,3 procent.

För alla akutpatienterna var prevalensen för positivt PEth 32,5 procent och för skadepatienterna 41,4 procent. För 263 patienter (25,3 procent) var akut blodetanol negativt men positivt för PEth. Detta talar för att dessa patienter har en signifikant hög alkoholkonsumtion över tid.

Det är av värde ur ett hälsoperspektiv viktig information som utan PEth inte framkommer vid det akuta besöket. Forskargruppen menar att det är viktigt att alltid ta båda proven för att ge adekvat information om inte bara den akuta alkoholsituationen utan även få möjlighet att ge råd inför möjliga hälsopreventionsprogram.

Drug Alc Review. https://doi.org/10.1111/dar.13534

Från Centralförbundet för Alkohol och Narkotika kommer en ny forskningsrapport som beskriver omfattningen av negativa effekter i livssituationen hos barn som berättat att de påverkats av att deras föräldrar dricker för mycket. Risken för negativa effekter finns inte bara bland de barn som upplever många problem av deras föräldrars drickande.  

Studien är gjord på en svensk nationell population barn som är mellan 15 och 16 år som har föräldrar med problematisk alkoholkonsumtion. Undersökningen tog fasta på om det i denna familjekonstellation för barnen kunde leda till försämrad hälsa, försämrade kamratrelationer och leda till en problematisk skolgång.  

Resultatet visar att försämringarna blev allvarligare ju svårare alkoholproblemen var i hemmet. Även vid justering för kön och socioekonomisk situation blev försämringen för ungdomarna större än för de med föräldrar som inte hade problemkonsumtion av alkohol.

Mats Ramstedt som är ansvarig från CAN:

– De barn som angett flest problem hade också speciellt hög risk för sämre hälsa och för att vara mobbade i skolan. Detta är uppenbarligen en mycket utsatt grupp i flera avseenden.

Även vid en föräldrasituation med relativt få upplevda problem är förknippat med en förhöjd risk för en sämre livssituation för barn i ett nationellt befolkningsurval är viktig kunskap eftersom dessa barn är så många jämfört med de barn som påverkas allra mest negativt. Även om risken är lägre på individnivå står alltså denna grupp för en relativt stor del av de samlade problemen av föräldrarnas drickande, säger Mats Ramstedt. 

Slutsatsen blev att det finns anledning att följa upp med interventionsprogram för de unga som har föräldrar med alkoholproblem.

European Journal of Public Health. doi.org/10.1093/eurpub/ckad022http://doi.org/10.1093/eurpub/ckad022

CAN.se