År: 2023

Danska hälsoministern Sophie Løhde har dragit i bromsen – eller? Hon har på en presskonferens påpekat att danska barn och unga börjar dricka alkohol i allt för tidig ålder och dessutom dricker de för mycket. Det är en bred politisk majoritet bakom förslaget från venstre-ministern (liberalt parti).

Bakgrunden är Sundhetsstyrelsens (motsvarar svenska Folkhälsomyndigheten) förslag att ingen under 18 år borde ur hälsosynpunkt dricka alkohol. Denna rekommendation var en larmrapport som visade att 60 procent av danska 15-16-åringar hade druckit sig full under senaste undersökningsmånaden medan det i Sverige var motsvarande 20 procent.

Dock är danska politiker inte annorlunda än svenska, man lyssnar till experter och så hittar man på en egen version (när är nästa val?).

Sålunda på danskt vis så blir det inte någon ändring på inköpsåldern för alkohol som är 16 år utan det är alkoholkoncentrationen på de drycker som får handlas som nu föreslås sänkas från det nu tillåtna 16,5 till 6 procent. Det vill säga fritt fram för öl och alkoläsk.

I samma sväng får snuspriserna en uppdatering – dt kommer i Danmark att bli en rejäl prishöjning.

Hufvudstadsbladet och Sydsvenskan.

Kunskapsdagen om Narkotikabruk bland unga vuxna – vad ser vi (och hur gör vi)? Arrangeras av länsstyrelserna i Blekinge, Halland, Jönköping, Kalmar och Kronobergs län tillsammans med Centralförbundet för alkohol- och narkotikafrågor (CAN). Ett batteri med olika föreläsningar inom området presenteras och läggs ut på nätet den 4 december.

Det går att ta del av enstaka föreläsningar eller alla. På en gång eller i portioner. Föreläsningarna ligger kvar under ett års tid och publiceras på Livsstil Kronoberg

https://www.livsstilkronoberg.se/konferensdokumentation/. Föreläsningsprogram finns på Kalmar länsstyrelses hemsida: www.lansstyrelsen.se/5.3848405b18b84eed63d14c.html

Bland föreläsarna inom vårt område finns Mats Ramstedt, Peter Valverius, Hans Ackerot och Mikael Sandell.

I november röstade delstaten Ohio med stor marginal för en legalisering av cannabis. Ohio blir den 24:e delstaten i ”klubben”. Intressant är att nu börjar även de konservativa delstaterna rösta för legalisering. Som en kanske inte obetydlig sidoeffekt kommer legaliseringen i Ohio med skattepåslaget att inbringa till staten årligen 300 miljoner dollar. Räknat på hela USA så är det 53 procent av amerikanska medborgare över 21 år som har tillgång till legaliserad cannabis.

www.Politico.com

Även om psykologiska behandlingsmodeller funnits sedan 1970-talet och visat sig vara effektiva har det funnits få undersökningar som fokuserat på psykologiska metoder för kontrollerat drickande. Dessa har samtliga haft få inkluderade patienter och parametrar som gör att studierna inte kunde ge konklusiva svar.

Av de fyra delrapporterna i Stina Ingesson Hammarbergs avhandling är det i huvudstudien som resultatet av behandlingar jämfördes, KBT respektive motiverande samtal (MET) i en randomiserad kontrollerad studie med 250 alkoholberoende personer där målsättningen var att uppnå kontrollerat drickande (Behavioral Self Control Training – BSCT).

Behandlingarna bestod av fyra (MET) eller fem (KBT) samtal under en 12-veckorsperiod. Alkoholkonsumtion och negativa konsekvenser minskade i båda grupperna, men visade inga skillnader mellan grupperna efter genomförd behandling. Det visade sig att det var möjligt för många att minska konsumtionen och bibehålla den lägre nivån, även för högkonsumenterna. Dock, ju större alkoholkonsumtion som personen hade vid behandlingsstarten, desto färre i denna grupp klarade att nå lågriskkonsumtion(10 stdglas/v). Det gick något bättre för KBT-gruppen.

Femtio procent av deltagarna hade en etablerad lågriskkonsumtion efter ett år. Kvinnor klarar att uppnå lågriskkonsumtion bättre såväl direkt efter behandling som efter ett år, som var studiens slutpunkt.

Stina Ingesson Hammarberg försvarade i slutet av oktober 2023 sin avhandling Controlled drinking – a Viable Treatment Goal in Alcohol Use Disorder? vid institutionen för klininisk neurovetenskap. Huvudhandledare var Med. Dr Nitya Jayaram-Lindström, Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet. Opponent var PhD Gallus Bischof, Klinik für Psychiatrie und Psychotherapie, Universitet zu Lübeck

En ny studie från Kanada visar att vuxna som har cannabisberoende (CUD, cannabis use disorder) har ungefär 60 procent högre risk att få sin första hjärtattack, stroke eller annan allvarligare kardiovaskulär sjukdom. Detta jämfört med gruppen som inte använde cannabis. I studien ingick 60 000 individer, hälften i kontrollgruppen (doi/10.1111/add.16337).

I en annan studie framkommer att unga personer som har CUD har ökad risk att få mentala problem. Den kumulativa incidensen för mentala sjukdomstillstånd var 19,6 procent för de som intog cannabis medan kontrollgruppens incidens låg på 3,1 procent. Det betyder att den ökade risken för cannabisgruppen var 8,7 gånger högre. Det var framför allt allvarlig stress, anpassnings- och personlighetsstörningar (doi.org/10.1159/000530331).

Det finns många rapporter om att hjärnan tar stryk vid opioidberoende. Det framkommer i många studier att det är de neuropsykologiska funktionerna minne, inlärning, uppmärksamhet och handlingsförmåga som drabbas. Mindre undersökt är om dessa funktioner är permanent försämrade eller sker en förbättring om personen avslutar sitt opioidberoende?

Detta har en forskargrupp undersökt och kommit fram till att det sker förbättringar redan efter 2 veckor och signifikanta förbättringar efter 8 veckor (studiens slutpunkt). I undersökningen ingick 50 patienter med DSM-5-diagnosen opioidberoende.

Forskarna konkluderar att vissa regioner får en neuropsykologisk försämring som är förknippad med hur länge och hur mycket som individen intagit opioider. Det var framför allt områdena för uppmärksamhet, verbalt och ickeverbalt minne samt exekutiva funktionerna som förbättrades under den åttaveckorsperiod som studien omfattade.

Journal of Addiction Medicine 17(5):p 557-562, 9/10 2023.

Narkotikautredningens slutbetänkande presenterades enligt tidsplanen i oktober 2023 med rubriken Vi kan bättre – Kunskapsbaserad narkotikapolitik med liv och hälsa som fokus. Det är utredaren Thomas Lindén som ansvarat för den gedigna och omfångsrika utredningen på nästan tusen sidor med 64 förslag som kortsiktigt och långsiktigt kan göra narkomanpolitiken bättre. Nu är det upp till regeringen att fatta beslut.

Genomgående för hela utredningen och de förslag som läggs fram till regeringen handlar i grunden om att få ner den narkotikarelaterade döden. Utredningen poängterar att med rätta åtgärderna kan död till följd av narkotika- eller läkemedelsförgiftningar minska med minst 20 procent inom en femårsperiod. Årligen avlider uppemot 900 personer i narkotikarelaterad död.

En del i detta arbete är att intensifiera förskrivningen av naloxon till de som använder såväl illegal narkotika som opioidläkemedel. Här vill utredningen att det ska vara tillåtet att överlämna och administrera antidoten naloxon även utanför sjukvården och inte vara uteslutande ett förskrivningsläkemedel. Nässprayen naloxon ska, enligt Thomas Lindén, kunna finnas inom exemepvis polis och socialtjänst.

I uppdraget ingick (absolut) inte att föreslå strafflagsändringar, men i ett förslag från utredningen anmodas regering att mildra strafflagstiftningen vid eget narkotikabruk vilket utmynnar i att utreda polismyndighetens möjlighet att använda rapporteftergift vid misstanke om eget bruk och innehav. Det kan behövas föreskrifter och vägledning i avvaktan på att regeringen ska ta sig samman och se över narkotikastrafflagen och påföljderna vid narkotikabrott.

Utredningen önskar att regeringen utreder hur strafflagen påverkar de medicinska och sociala skadekonsekvenserna och huruvida personer med skadligt bruk eller beroende erbjuds vård- och omsorgsinsatser i tillräcklig omfattning.

Socialminister Jakob Forssmed sade vi presskonferensen att regering inte har några planer på någon lagöversyn. Den gamla svenska policyn om restriktiv narkotikapolitik genomsyrar sålunda även denna regering.

Kommentar Överläkare Joar Guterstam, ordf i Svensk förening för Beroendemedicin:

Det är ett spännande slutbetänkande som nu presenteras, och ett första intryck är att man hunnit gå igenom väldigt många olika frågor trots den begränsade tid man haft på sig. Inriktningen på huvudförslagen tycks lovande, och kan på flera sätt komplettera Samsjuklighetsutredningens viktiga förslag om reformerad beroendevård. Från föreningens sida hade vi gärna sett att även frågor kring kriminaliseringen av narkotikabruk fått ingå i direktiven. Men det man nu presenterar är i alla fall positivt, och kan förhoppningsvis bidra till att den svenska narkotikapolitiken i framtiden får ett tydligare fokus på att minska narkotikarelaterade skador och dödsfall.

Socialstyrelsen har för SVT:s räkning tagit fram statistik på patienter med diagnoskoden F14 som handlar om skador orsakade av kokain. Det kan röra sig om akut förgiftning, beroende eller psykoser.

Det senaste resultatet från 2022 visar på att registreringen under diagnoskoden omfattade 1 314 patienter. Tio år tidigare (2013) var antalet 435. Sannolikt är det ett större antal som skulle fått diagnosen om akut provtagning skett och fullständigare sjukdomsanamnes tagits. I brist på alla fakta har därför en annan diagnos ställts.

Giftinformationen ser också samma resultat. Antalet samtal till Giftinformationscentralen om kokain har ökat stort – 2013 inkom 66 samtal och 2022 års siffra var 438.

I en  kommenterar till SVT betonar överläkare Joar Guterstam vid Beroendecentrum Stockholm att detta tyder på att det är ett växande problem inom beroendevården som vi behöver hålla koll på och att det vore bra om allmänheten fick en mer realistisk bild av de skador som kokain kan orsaka.

Samma oro noteras från akutmottagningarna dit medicinska problem till följd av kokainintag kommer. Det är framför allt hjärtbesvären som föranleder dessa besök. Det är hittills, enligt hjärtläkaren Anders Hedman vid Södersjukhuset, ganska få patienter. Till SVT ställer han sig undrande om inte fler skulle undvika kokain om de visste vilka risker de utsätter sig för.

SVT (Rapport 231021)

Äldre med kronisk smärta är speciellt utsatta

En amerikansk undersökning publicerad i Lancet med över 3 miljoner patienter inkluderade inom veteransjukvården visar att intag av cannabis ur såväl medicinskt som rekreationellt syfte var kopplat till ökad prevalens av cannabisberoende (cannabis use disorder). Det var speciellt uttalat bland äldre patienter inom åldersgruppen 65 – 75 år och hade tilläggsdiagnosen kronisk smärta. Det var i absoluta tal en ökning jämfört med prevalensen för cannabisberoende i stater som inte tillåter cannabis. Det gällde för såväl medicinsk användning som för rekreationellt bruk.

Dessa fynd är konsistenta med tidigare publicerade studier som visar att vuxna som intar cannabis mot smärta eller andra medicinska symtom ligger i riskzonen att utveckla cannabisberoende. Forskarna menar också att ”cannabismedicineringen” ibland varit utan positiv effekt på sjukdomssymtomen.

https://doi.org/10.1016/S2215-0366(23)00304-8