År: 2023

CAN har sammanställt den totala alkoholkonsumtionen i Sverige 2022. Den samlade bilden visar att alkoholkonsumtionen som sjönk under pandemin har ökat igen men inte till samma nivåer som före 2019.

Enligt utredaren Björn Trolldal är det framför allt den oregistrerade konsumtionen som är lägre. Såväl resandeinförsel och köp av smugglad alkohol har minskat. En anledning kan vara att bensinpriserna blivit högre, försvagningen av den svenska kronan samt prisökningar i Tyskland och Danmark.

Systembolagets försäljning har dock ökat och restaurangkonsumtionen är tillbaka på samma nivåer som 2019.

Den registrerade konsumtionen utgjorde 85,1 procent av den totala konsumtionen detta år. När det gäller de olika dryckeskategorierna är det vin som står för merparten av konsumtionen med 43,8 procent av den totala volymen medan starköl svarar för 31,7 procent och spritdrycker för 18,1 procent.

I mätningarna sammanställs dels den registrerade försäljningen av alkohol (Systembolaget, restauranger och livsmedelsbutiker) dels den oregistrerade delen som består av resandeinförsel, köp av smugglad alkohol, köp via internet och hemtillverkning. I mätningarna summeras de registrerade och oregistrerade delmängderna för att få en bild av den totala konsumtionen i Sverige.

Hela rapporten finns på can.se (Trolldal B. Alkoholkonsumtionen i Sverige 2001-2022, rapport 221)

De narkotiska illegala drogerna blir allt starkare och medicinskt farligare

Syntetiska opioider produceras i laboratorier och är kemiskt skilda från de naturliga morfin, heroin och liksom den syntetiska opioiden fentanyl. Enligt senaste globala rapporten från UNODC  är denna grupp som kallas NPO (Novel Potent Opioid) den starkast växande inom opioidklassen och även hos patienter som hanteras inom sjukvården för överdos.

NPO-substanserna har analyserats hos beroende sedan 5 – 6 år men substansen i sig härstammar från 1950-talet. De substanser som föreslås tillhöra NPO är bland andra metonitazen och isotonitazen. NPO-substanserna har hög aktivitet inom μ-receptorn vilket kan leda till besvärande hälsorisker.

Från USA kommer nu rapporter om att akutmottagningarna ser en ökad andel överdoseringar med icke-fentanylopioider utan syntetiska opioider ur NPO-gruppen, nu speciellt metonitazen. Denna substans kan leda till hjärtstillestånd och död i högre grad än överdoser med andra substanser.

I en artikel publicerad i JAMA framkommer att de personer som kommer med tecken på överdosering av metonitazen kan behöva såväl högre dos som upprepade doser av motgiftet naloxon.

I Sverige finns drogen som anses vara 100 gånger starkare än morfin. Under 2022 dömdes ett par i 40-årsåldern för att ha haft stora mängder  av ”dödsdrogen” metonitazen i sitt hem (SR). Fimea, som ansvarar för bedömningen av narkotikaklassificeringen av designdroger och läkemedelssubstanser, föreslog nu metonitazen och bromazolam av de nya ämnen som nu tagits under övervakning.

Kommer en patient med tecken till överdos som ger värre sjukdomstillstånd än vederbörande upplevt tidigare finns anledning att fokusera på NPO-gruppen.

JAMA August 29, 2023

Under 2023 kommer nya och delvis reviderade riktlinjer för goda levnadsvanor. Det är Socialstyrelsens riktlinjer som nu börjar publiceras (allt klart 2024), Nordic Nutrition Recommendation (NNR; Nordiska ministerrådet) 2023 är klara och likaså Livsmedelsverkets rekommendationer 2023.

Socialstyrelsens riktlinjer 2023 börjar med rikskonsumtion av alkohol medan NNR omfattar hela batteriet levnadsvanor med en liten notering om alkohol. Livsmedelsverket har mer omfattande alkoholrekommendationer inklusive gravida.

Socialstyrelsen har inför de nya riktlinjerna tagit intryck av såväl aktuell forskning som andra länders justeringar av risknivåer, samtliga har sänkt konsumtionsintaget (Australien, Danmark, UK och Kanada).

Hela artikeln finns i BULLETIN nr 4 2023

Ännu en större studie, den andra, som är publicerad i JAMA om möjligheten att behandla mentala sjukdomar med MDMA (ecstasy). Behandlingen är tvehövdad: drogen tillsammans med psykoterapi. Resultatet talar för att denna insats är effektiv vid behandlingen av PTSD (Posttraumatiskt stressyndrom). MDMA-behandling är inte legal i USA, den godkännande myndigheten FDA (US Food and Drug Administration) har ännu inte någon ansökan på sitt bord, möjligen är en förfrågan på väg.

Hittills är det bara Australien som tillåter förskrivning av MDMA (Se BULLETIN 3/2023:16).

doi: https://doi.org/10.1038/d41586-023-02886-x

C. Aktiv droganvändning: Patienten har uppfyllt kriterier för beroendediagnosen under de senaste 3 månaderna.

D. Tidig fullständig remission: Patienten har inte uppfyllt några kriterier för beroendediagnosen (utöver craving-kriteriet) under de senaste 3 till 12 månaderna.

E. Långvarig partiell remission: Patienten har sedan minst 12 månader en minskad användning av substansen och har under denna tid inte uppfyllt tillräckligt antal kriterier för beroendediagnosen, även om enstaka diagnoskriterier varit uppfyllda.

F. Långvarig fullständig remission: Patienten har sedan minst 12 månader inte uppfyllt något kriterium för beroendediagnosen (utöver craving-kriteriet).

Bakgrund, Skilda remissionsbegrepp i DSM-5 och ICFD-11, Motivering och kliniska reflektioner hittar du under fliken Föreningen.

Allt talar för att verkligheten är den motsatta

En undersökning presenterad i JAMA omfattar 5 035 vuxna som röker cannabis på daglig basis eller utsätts passivt för cannabisrök. Rapporten omfattar en femårsperiod. Över tidsperioden ses en ökning av de som menar att cannabis är säkrare än tobak. Denna uppfattning motsäges av senaste års forskningsresultat.

Forskargruppen menar att detta är en oroväckande utveckling med tanke på den allt mer omfattande legaliseringen av cannabisbruk.

Verkligheten har ett annat budskap. Djurstudier visar att till och med en passiv exponering av cannabisrök i en minut ger en hämning av den endoteliala funktionen och kan därmed leda till samma kardiovaskulära påverkan som tobak.

Cannabisrökning är förknippad med ökad risk för cancer, tobak- och cannabisrök har samma kemiska carcinogena komponenter. Speciellt stor konsumtion av cannabis ökar dessutom risken för psykiatrisk sjukdom som psykos, depression och ångest.

En av USAs främsta hjärnforskare med inriktning på droger, professor Yasmine Hurd  vid Mount Sinai-universitet (stor del av sin tidiga forskning gjorde hon vid Karolinska institutet) uttrycker i en intervju i Science samma åsikt. Hon uttrycker sin frustration över att föräldrar bekymrar sig föga över sina ungdomar som brukar cannabis.

Hurd visar i en studie att det finns spår av genetisk kod hos råttor som fått sina neuron THC-exponerade som signifikant överlappar genprofiler som ses hos individer med schizofreni. Kan cannabis hos vissa individer bana väg för psykisk sjukdom? Epidemiologiska studier har antytt detta.

Forskningen kring cannabisrökens skadeverkningar är ännu i sin linda men hittills framkomna resultat är illavarslande.  

doi:10.1001/jamanetworkopen.2023.28691
doi:10.1126/science.adk5712

The Lancet är en av världens äldsta medicinska tidskrifter. Den grundades för 200 år sedan av den engelske kirurgen Thomas Wakley. Grundarens vision var att The Lancet inte bara skulle förmedla medicinska råd och rön utan även ha en social och politisk grundton som skulle gagna den medicinska forskningen framöver. Det började dock med artiklar och referat från föreläsningar som hölls på Londons sjukhus för att förmedla aktuell och viktig kunskap.

Den ärevördiga 200-åringen med sin första utgåva daterad den 5 oktober 1823 är fortfarande en av de mest tongivande peer-reviewed(sakkunniggranskade) medicinska tidskrifterna. Sedan start utkommer tidskriften veckovis.

Den närmaste konkurrenten var The British Medical Journal (The BMJ) som startade sin utgivning 18 år senare, den 3 oktober1840. Den första engelskspråkiga och kanske första medicinska tidskriften över huvud taget var Medicina Curiosa från 1684.

I nästintill alla sammanställningar som listar världens förnämsta medicinska tidskrifter toppar The Lancet. Det råder tämligen enighet om vilka de ledande tidskrifterna är: The Lancet, JAMA (1883), The BMJ och New England J Medicine (1828). Sålunda riktiga långkörare.

The Lancet idag

Wakely-familjen gav upp ägandeskapet 1908 och efter några ägarskiften är det idag giganten inom området, förlaget Elsevier som sedan 1991 driver The Lancet Group med sina 24 olika specialinriktade tidskrifter som till exempel The Lancet Psychiatry, The Lancet Digital Health.

The Lancet med sina specialutgivningar läses över hela världen med miljontals besök på någon av deras hemsidor varje år. Enligt tidskriften citeras den över 360 000 gånger i de inflytelserika mediahusen (Associated Press, BBC, CNN, Financal Times, The Guardian, The New York Times, The Washington Post, Bulletin, ja – till vår oförställda förvåning nämns inte vår skrift på The Lancets hemsida, vi ursäktar förbiseendet. Errare humanum est.

Källor: Britannica, wikipedia, The Lancet. The BMJ.

En omfattande dansk cohortstudie har undersökt hur olika dryckesmönster av alkohol kan öka risken för akut och kronisk pankreatit (inflammation av bukspottskörteln). I studien inkluderades närmare 317 000 kvinnor och män. Data hämtades från nationella hälsoregistret.

Resultatet visar att såväl akut som kronisk pankreatit ökade med alkoholintag. Signifikant ökning sågs för de som avstår helt från alkohol¹⁾ och de som dricker mer än 14 standardglas (1 stdglas = 12 g alkohol, samma som i Sverige) i veckan jämfört med de som veckovis intar 1 – 7 stdglas. Resultatet visar på en J-formad (ibland beskriven som U-formad) kurva förknippad med alkoholintaget och utvecklingen av pankreatit.

– Dagligt berusningsdrickande eller dagligt alkoholintag ökar risken för  akut och kronisk pankreatit jämfört med gruppen som intar alkohol 2 – 4 dagar i veckan.

– Intag av mer än 14 stdglas i veckan ökar risken för utveckling av akut och kronisk pankreatit.

– Intag av mer än 14 stdglas öl i veckan ökar risken för utveckling av kronisk pankreatit.

– Intag av vin var i denna studie inte förknippad med utveckling av akut eller kronisk pankreatit.

Författarnas sammanfattning av forskningsresultaten ur pankreassynvinkel visar att intag av stora mängder öl och starksprit synes vara skadligare än intag av vin.

https://doi.org/10.1093/alcalc/agad012

¹⁾ Resultat av detta slag kan vara bestickande och beskrivs ibland som att liten alkoholkonsumtion är ofarlig medan att helt avstå är riskfyllt. Flera forskningsrapporter visar att så inte är fallet utan det är ett tolkningsproblem som professor Sven Andréasson beskriver i en artikel i Läkartidningen6/2016:

”Det mest välkända exemplet på sådan snedvridning är »sick quitter«-effekt, där tidigare konsumenter blandas med livslånga icke-konsumenter. Eftersom de som slutat dricka alkohol har betydligt större hälsoproblem, leder denna sammanblandning till att icke-konsumentgruppen ser sjukare ut än den annars skulle vara och måttlighetskonsumenterna friskare än de annars skulle vara.” 

Från Malmö universitet och Institutionen för socialt arbete har projektet Urbana drogscener som riskmiljöer som startade 2019 mynnat ut i drygt tio delstudier. Ett sund eller en ocean? Skillnader och likheter i droganvändares vardagsliv i Malmö och Köpenhamn är den tredje som syftar till att undersöka likheter och skillnader i droganvändares sociala situation, risker och tillgång till vård och behandling i Malmö kontra Köpenhamn.

Docent Torkel Richert är ansvarig för projektet och i denna delstudie har forskarkollegor i Sverige och Danmark intervjuat 231 brukare i Malmö och 243 i Köpenhamn.Sverige har av WHO kritiserats för att man inte uppfyller mänskliga rättigheter med för få skadebegränsande insatser. Torkel Richert menar att även om Sverige fortfarande har en relativt restriktiv narkotikapolitik så har det inom sjukvården hänt mycket under de senaste åren: bättre tillgång till underhållsbehandling genom LARO (läkemedelsassisterad behandling vid opioidberoende) och fler mottagningar för sprutbyten. På den lagliga sidan har dock inte hänt någonting. Som ett exempel på detta menar Torkel Richert att den lagstiftande församlingen inte ens tänker utvärdera frågan om att avkriminalisera eget bruk. Torkel Richert:

̶  Ett sådant uttalande kan jag tycka är lite kunskapsfrånvänt.

Enligt en forskningsrapport i Alcohol Alcoholism erbjuder en ny metabol biomarkör förbättrad diagnostik och prognos vid allvarlig alkoholhepatit, vilken kan vara svår att skilja från en dekompenserad alkoholcirros eftersom biokemin är likartad.

Den aktuella studien antyder att förhållandet mellan prostaglandin E2 och  sfingosinreceptormodulatorn 1P [(PGE2(minskad)/S1P(ökad)] skiljer ut alkoholhepatit från alkoholcirros. Det framkom även att låga nivåer av ursodeoxycholsyra kan förutsäga ökad dödlighet vid hepatitsjukdomen.

doi.org/10.1093/alcalc/agad034