Kategori: Nyheter

Tobaksrökning är ett globalt dödligt hälsogissel som dock är behandlingsbart. Behandlingen är lika enkel som svår: sluta. Enligt väldefinierade studier vet vi att ett rökstopp vid 40 kan ge 12 års längre liv. Men hur är det om man slutar senare i livet?  Här finns inga studier att referera till.

En kanadensisk undersökning har därför gjort en skattning via meta-analys för att se om det kan bli intjänade år även vid rökstopp efter 40. Resultatet blev positivt: om rökaren fimpar för gott mellan 40 och 49 så ökar livslängden med 6 år, vid rökstopp mellan 50 och 59 är vinsten 2,5 år. Lägg därtill övriga hälsoeffekter.

Artikelförfattarna är mycket medvetna om att det finns många fallgropar i tolkningen av resultaten, men tycker sig ändå finna en kärna av sanning och ser i analyserna att sluta röka oavsett ålder (speciellt i yngre åldrar) leder till mindre risk för tidig död, kärlsjukdomar, respirationssjukdomar och cancer. Positiva resultatet ses redan efter tre års rökstopp.

För tobaksrökning gäller sålunda samma som för alkohol: bättre sent än aldrig.

N Engl J Medicine. DOI: 10.1056/RVIDoa2300272

I den offentliga politiska debatten har ju begreppet skadereduktion knappast varit rumsrent, rent av inom vissa kretsar bannlyst. Detta till trots har det i praktiken införts åtgärder med början genom förra regeringens Mobilisering mot narkotika (Björn Fries) och missbruksutredningen (Gerhard Larsson). Senare utredningar (Thomas Lindén) tassar runt på ett mjukt sätt som måhända kan ge resultat.

Ett led i skadereduktionen är s.k. sprutrum (drug consumption room eller insite). Här har många länder kommit en bra bit på vägen, dock inte Sverige. Enligt EMCDDAs genomgång 2022 har i Europa Belgien en mottagning, Danmark fem, Frankrike två, Tyskland 25, Grekland en, Luxemburg två, Nederländerna 25, Norge två, Portugal två, Spanien 13 och Schwez 14.  Sprutrum finns även i Australien, Kanada och USA (dock de flesta inofficiella).

Det var i Schweiz som det första sprutrummet installerades i juni 1986. Bakgrunden var den förfärande mängden HIV-fall som nationen hade att hantera vid denna tidpunkt. Det historiska sprutrummet är Kaj 9 (Qyai N^o 9) som sedan 25 år tillbaka fortfarande är i funktion. De vanligaste drogerna vid Kaj 9 är midazolam, kokain, morfin och metadon (mot opioider).

EMCDDA rapport, Mediavivant, The Lancet, US Justitiedepartement. Se även BULLETIN 3/2023:9.

FDA (US Food and Drug Administration) har gett sitt tillstånd för läkemedelsföretaget Medicine Inc att genomföra studier på en LSD-baserad behandling mot generaliserad ångest (GAD). Företaget har visat goda resultat i en fas2-studie där en singeldos MM120 (lyserigde d-tartrate) gav en ångestreducering enligt Hamiltons ångestskala. Fortsatta studiers preliminära data ska presenteras på APAs (American Psychiatric Association) årliga möte i maj.

Efter de nya riktlinjerna som Socialstyrelsen publicerade i september 2023 har CAN (Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning) gjort en skattning av alkoholkonsumtionen i Sverige. I denna unika undersökning framkommer att en majoritet av landets alkoholkonsumenter (41 procent) har ett riskbruk vilket innebär ett intag av 10 standardglas eller mer per vecka eller intensivkonsumtion (berusningsdrickande) minst en gång i månaden. De nya riktlinjerna innebär en sänkning av gränsen för män men inte för kvinnor.

Undersökningen omfattar den vuxna befolkningen i sin helhet, men data är också uppdelat i åldersgrupper, geografiska områden mm.

Den primära användningen av dessa data har till stora delar missförståtts. Trots att riktlinjerna är avsedda att användas som rekommendationer inom hälso- och sjukvården för att identifiera personer i behov av stöd har de ofta uppfattats som riktade till allmänheten.

CANs forskningschef Mats Ramstedt förtydligar den viktiga användningen av riktlinjerna:

-Resultaten är viktiga för att synliggöra det potentiella behovet av insatser från hälso- och sjukvården, men också för att få en bild av riskbrukets omfattning i befolkningen i stort.

I DN kommenterar forskaren Sara Wallhed Finn (med.dr) riktlinjerna och CAN-rapporten med det enkla konstaterandet:

-Jag tror att det råder en missuppfattning kring vad det här står för och vilka som drabbas av alkoholproblem. Den stora andelen av alkoholrelaterade skador uppstår faktiskt i gruppen med riskbruk, det är inte bland den mindre gruppen med alkoholberoende.

DN har även gjort en omfattande intervju med professor Sven Andréasson efter publiceringen av rapporten Alkohol och hjärnan.

Rapporten: Can.se; Nya riktlinjerna, se BULLETIN 4/2023:15; Alkohol och hjärnan, se BULLETIN 2/2024:9; DN 240222

Under februari har SBU (Statens beredning för medicinsk och social utvärdering) publicerat den första (av två) delen i den systematiska översikten och utvärderingen av av läkemedelsbehandling, psykologiska och psykosociala insatser samt hälsoekonomiska aspekter. Senaste genomgången inom detta område skedde 2015.

Denna första del handlar om läkemedelsbehandling. Nästa del går igenom tillgängliga studier om psykologisk/psykosocial behandling.

Det var en grannlaga uppgift för arbetsgruppen att gå igenom den befintliga litteraturen emedan det kan vara svårt att dra konsekutiva slutsatser då studierna ofta är ganska korta. Många av sjukdomssymtomen inom denna komplexa grupp är långdragna och inte alltid så lätt att avgränsa mellan sjuk och återställd, ej heller så enkelt att bedöma om förbättring sker till följd av behandling eller om det är en placeboeffekt (som de facto också är en form av behandling¹⁾). Tillförlitligheten hos resultaten är genomgående mycket låg varför arbetsgruppen efterlyser bättre forskning kring effekterna av de flesta av de läkemedel som förekommer vid samsjuklighet.

Rapporten framhåller att det är angeläget att utvärdera effekter av kombinationer av läkemedel för både beroende och psykiatriska tillstånd samt effekter av läkemedel vid ADHD och olika typer av beroendetillstånd.

Alkohol och hjärnan är den tionde rapporten är författad av en internationell forskargrupp. Den belyser alkohols påverkan på hjärnan. Det är en 40-sidig skrift som är en del i gruppens fokus på alkohol och samhället. Det är en gedigen genomgång med över 200 referenser av tillgänglig och aktuell forskning inom området. Den första rapporten publicerades 2013 och sedan har gruppen näst intill årligen kommit med rapporter under olika tema. Från Sverige deltar Sven Andréasson och Frida Dangardt. Det är ett dussintal ideella och akademiska organisationer om stödjer rapporterna. Svensk förening för Beroendemedicin är en av dessa.

Alkohol (etanol) passerar blod-hjärn-barriären och påverkar därmed de flesta strukturerna i hjärnan och kan därmed orsaka såväl kortsiktiga som långsiktiga skador som leder till såväl neurologiska som icke-neurologiska problem inom alla åldersgrupper. Det är också så att ju mer alkohol som konsumeras under livet, desto mindre blir hjärnvolymen och därmed ökad risk för negativ neurologisk påverkan.

Trots att AUDIT används i stor utsträckning som hjälpmedel vid diagnostik av alkoholberoende finns det inga studier som har lett till väldefinierade gränsdragningar mellan mild, måttligt och svårt beroende enligt DSM-5. I en nyligen presenterad forskningsrapport från Karolinska institutet har syftet varit att få fram kliniskt användbara avgränsningar för såväl det fullständiga AUDIT-formuläret som kortversionen AUDIT-C.

Denna studie kan ligga till grund för såväl det dagliga kliniska arbetet som en grund för fortsatt undersökning med ett större patientunderlag. Denna studie omfattade 271 personer.

Resultat. Den optimala gränsen för mild form av beroende visade sig vara 7 poäng för såväl män som kvinnor. För såväl måttligt som svårt beroende var gränserna desamma och låg på 18 poäng för män och 16 för kvinnor. Dessa gränser gällde fullständiga AUDIT. När det gällde AUDIT-C var den optimala gränsen samma för alla tre stadierna: 6 poäng för män och 4 för kvinnor.

https://doi.org/10.1016/j.drugalcdep.2024.111115

AUDIT. Hela formuläret kan laddas ner från www.riddargatan1.se. AUDIT C är den första modulen (tre frågor).

Det kommer många forskningsrapporter från Kanada efter cannabislegaliseringen. En nyligen publicerad från Ottawauniversitetet visar att de cannabisanvändare som behöver uppsöka akutmottagningen för sitt drogintag visar sig öka risken för att utveckla ett nydebuterat ångestsyndrom och för de som redan har diagnosen förvärras den rejält. Det var framför allt unga män som drabbades av ångestproblematiken.

doi.org/10.1016/j.eclinm.2024.102455

Förra året beslagtog Tullverket över 11 000 kilo narkotika. Det är mer än dubbelt så mycket som året innan då 5 200 kilo beslagtogs. De stora mängderna beslagtagen narkotika beror till stor del på att det gjorts historiskt många mycket stora beslag. Antalet mycket stora beslag, på över 100 kilo, var fyra gånger fler 2023 jämfört med föregående år. Framför allt är det mängden cannabis, amfetamin och kokain som skjuter i höjden. Det är speciellt ökningen av cannabisbeslag som sticker ut, från dryga 2 tusen kilo år 2022 till dryga 7 tusen kilo förra året.

Förutom de stora narkotikagrupperna har tullen också lagt beslag på 2,2 miljoner narkotikaklassade tabletter och kapslar. Största gruppen här är tramadol (417 000 tabletter).

Generaltulldirektör Charlotte Svensson är mycket nöjd:

– När vi beslagtar de riktigt stora narkotikapartierna gräver det djupa hål i fickorna på de kriminella gäng som livnär sig på narkotikasmuggling. Att vi stoppar mycket narkotika beror på att vi blivit vassare men också att det finns en stor efterfrågan.

Tullverket har också en medveten strategi att rikta fokus mot den storskaliga organiserade narkotikasmugglingen. Enligt Tullverkets kriminalavdelning raderades 21 kriminella nätverk ut och totalt dömdes 225 personer för grova brott till sammanlagt 824 fängelseår baserat på verkets statistik och utredningar.

www.tullverket.se

Vi ser en systematisk avveckling av arbetet med hållbar utveckling i Sverige, och den sker i tysthet, skriver Svenska Läkaresällskapet tillsammans med ledande experter inom global hälsa på debattsidan i Dagens Samhälle.

Agenda 2030-skrivningar stryks från allt fler myndigheters regleringsbrev. Finansieringen för den nationella samordningen samt kommuners och regioners samverkan kring Agenda 2030 har kapats. Att Sveriges regering avvecklar möjligheter och resurser för att jobba med att uppnå agendans mål är mycket bekymmersamt.

Sveriges Agenda 2030-ansvariga statsråd Romina Pourmokhtari (L), Ebba Busch (KD), Tobias Billström (M), och Johan Forssell (M), uppmanas att bevara och stärka myndigheternas arbete med utvecklingsagendan för att Sverige ska vara en del av utvecklingen, inte avvecklingen, av en hållbar framtid.