För exakt 100 år sedan (1922) publicerades den första tillförlitliga analysmetoden för bestämning av alkohol (etanol) i mikrovolymer av blod (Biochemishe Zeitschrift 131; 473-484, 1922). Författaren var Erik MP Widmark (1889-1945), professor och föreståndaren för medicinsk och fysiologisk kemi vid Lunds universitet.

Tack vare denna analysmetod kunde Norge och Sverige tidigt introducera straffbara blodalkoholkoncentrationer för bilkörning. I Norge (1936) blev den 0,5 promille och i Sverige (1941) 0,8 promille. Idag har båda länderna en straffbarhetsgräns för bilkörning på 0,2 promille. 

Vem var Erik Widmark? I BULLETIN nr 4/nov 2022 finns historik.

Widmark E. M. P. Eine Mikromethode zur Bestimmung von Äthylalkohol im Blut. Biochemische Zeitschrift 131 (1922) 473-485.

Äldre i dag dricker mer än vad äldre gjorde förr. Samtidigt tål kroppen alkohol sämre med stigande ålder. Ett förhållande som inte uppmärksammas tillräckligt av politiker eller ansvariga myndigheter. Sven Andreasson, professor i socialmedicin.

Altinget.se

Utvecklingen under perioden 2006–2020 för dödlighet enligt alkoholindex såg olika ut i åldersgrupperna. När hänsyn togs till kön, utbildningsnivå, födelseland och län sågs en nedgång bland män i åldersgrupperna 15–29 år, 30–44 år och 45–64 år med 66, 46 respektive 41 procent. För kvinnor 15–29 år var antalet fall otillräckligt för att möjliggöra analys.

I åldersgruppen 65–84 år steg dödligheten enligt alkoholindex bland både män och kvinnor; sammantaget med 29 procent. I den äldsta åldersgruppen, 85 år och äldre, steg dödligheten endast bland män.

Socialstyrelsen/Folkhälsomyndigheten

Socialstyrelsen inför från och med 2023-01-01 ett antal nya diagnoskoder, närmare bestämt s.k. tilläggskoder för remission när det gäller beroendetillstånd. Vår förening (tillsammans med kvalitetsregistret Bättre Beroendevård) har varit drivande i frågan och sedan 2022-01-01 finns sådana tilläggskoder för opioidberoende, men till 2023 införs alltså motsvarande för samtliga beroendetillstånd.  

Allt fler studier visar att alkoholkonsumtion är en icke försumbar faktor för utveckling av cancer, inte bara generellt utan även på individnivå finns möjlighet att styra risken (minska eller dessvärre även öka) för utveckling av cancer.

Nyligen har en koreansk forskningsrapport med ett stort ingående patientunderlag publicerats i amerikanska JAMA. Den visar att mycket talar för att det sannolikt går att individuellt påverka cancerutvecklingen genom förändringar i alkoholkonsumtionen.

Studiens huvudresultat är att

  • att minska sin alkoholkonsumtion eller avsluta den kan reducera cancerrisken
  • fortsatt konsumtion med samma volymer gav en ökande risk att utveckla cancer
  • ökad alkoholkonsumtion från nuläget ledde till ökad risk att utveckla cancer
  • den ökade alkoholrelaterade cancerincidensen1) var dosberoende

Det finns flera begränsningar i denna studie, men resultaten är trots att allt av sådan tyngd att forskargruppen menar att det finns anledning att replikera undersökningen med lite mer omfattande inklusionskriterier och omfattning.

1) Incidens (epidemiologisk) = antalet händelser i en viss population under en avgränsad tidsperiod, exempel nya fall av en sjukdom.

doi:10.1001/jamanetworkopen.2022.28552

Socialdepartementet bör ta tag i det mer eller mindre seriösa månghövdade utbudet av hälsoappar. Svenska Läkaresällskapet och en rad andra organisationer påtalar att det måste bli en sammanhållande enhet som skapar en tydligare struktur inom området till gagn för vård och leverantörer och inte minst för patienter och medborgare.

Det finns idag runt 400 000 appar inom området hälsa!

SLS20220902

En nationell plan för eliminering av hepatit C har godkänts och är tillgänglig för införande i landets alla regioner. Syftet är att uppnå Världshälsoorganisationen (WHO:s) mål att sjukdomen ska vara eliminerad till år 2030.

Elimineringsplanen har tagits fram av Nationell arbetsgrupp (NAG) för hepatit inom programområdet för Infektionssjukdomar i det nationella systemet för kunskapsstyrning hälso- och sjukvård.

Planen fokuserar på insatser för att minska smittspridningen av hepatit C, att höja kunskapsnivån om sjukdomen, samt att öka tillgängligheten till testning och behandling.

Prioriterade aktiviteter:   

– Utse samordnare för insatser i varje region

– Utbildningsinsatser för allmänhet och personal

– Ökad testning av alla personer som tillhör riskgrupper för hepatit C

– Intensifierat arbete för att hitta personer med odiagnostiserad hepatit C och för att fånga upp personer med diagnos som inte behandlats

– Alla personer med diagnostiserad hepatit C ska erbjudas behandling

– Intensifierat arbete för att minska risken för smittspridning hos personer som injicerar droger

– Alla som blivit botade men har fortsatt riskbeteende ska provtas regelbundet (minst 1-2 ggr/år) så att man tidigt kan upptäcka eventuell återsmitta

Nationell elimineringsplan för HCV: https://www.kunskapsstyrningvard.se/download/18.3caad861182723b39d2ad79e/1661150632057/Hepatit-C-elimineringsplan-2022-08-22.pdf

I julinumret av Drug and Alcohol Review presenteras en attitydundersökning om australiensiska folkets inställning till innehav av små mängder illegala droger för personligt bruk. Studien bygger på forskningsrapporter från 2013, 2016 och 2019 med avslutande sammanställning i december 2021.

Det finns ett starkt stöd för legalisering av cannabis men föga stöd för legalisering av ecstasy och kokain. Dock ses ett ökat stöd för lägre straff för de som använder dessa droger. Det finns litet stöd för att förändra den nuvarande inställningen till heroin och metamfetamin.

Ansvarig för studien är professor Don Weatherburn vid National Drug and Alcohol Research Centre vid University of New South Wales. I hans kommentar till resultaten för The Guardian menar han att den gradvisa förändringen som skett under undersökningsperioden från 2013 har säkert sin förklaring i den ökade användningen av cannabis i landet.

En intressant reflektion är att han inte utesluter att det ökade stödet för legalisering också kan bero på att de som först provade cannabis nu har nått en samhällelig position i de styrande skikten kring regering och institutioner(!). Det kan gälla även för andra länder.

Det är hittills endast i huvudstaden Canberra som cannabis är tillåten. Personer över 18 år får för eget bruk inneha 50 gram cannabis. Det är också tillåtet att i sin ägo ha två cannabisplantor.

Drug and Alcohol Review, The Guardian, Forbes. Originalartikeln publicerades första gången 2021: https://doi.org/10.1111/dar.13426

En ny engelsk studie som är publicerad i Addiction visar att i hushåll som bytte ut sina 350-millilitersglas till 290 ml:s minskade sin vinkonsumtion med 6,5 procent.

Det är en randomiserad kontrollerad undersökning som omfattade 260 hushåll i Storbritannien. För att få delta skulle familjen konsumera minst två flaskor vin (150 cl) i veckan. Familjerna randomiserade så att den ena gruppen fick de mindre glasen och den andra de större. Studien pågick i två fjortondagarsperioder.

Det finns redan europeiska undersökningar som visar att ju större glas, desto mer konsumeras. Det gäller framför allt vin. Restauranger har sedan årtionden utnyttjat denna kunskap – glasen har blivit större och större…

Med den kunskap vi har menar författarna att det kan finnas skäl för hälsomyndigheterna att se över möjligheten att reglera vinglasens storlek inom restaurang- och barverksamheterna.

https://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/add.16005

Leve Saken! I Japan drivs nu en kampanj bland 20-39-åringar för att få dem att åter öka sin alkoholkonsumtion. Konsumtionen föll nämligen rejält under pandemin på grund av den återhållsamma livsstilen. Nu är det dags att komma tillbaka till normala konsumtionsnivåer och därmed stärka landets ekonomi.

Japans hälsoministerium är emellertid inte riktigt lika entusiastiskt för uppropet och påminner ungdomarna att komma ihåg att begränsa drickandet till rimliga mängder alkohol. The Guardian, aug 2022