Det finns en uppsjö behandlingsalternativ mot alkoholinducerad baksmälla (dagen efter, hangover). Någon fördjupad vetenskaplig genomgång av litteraturen i ämnet finns inte, eller snarare har inte funnits förrän nu(?). Ett forskarteam från King’s College London and South London och Maudsley NHS Foundation Trust har tagit på sig uppgiften att systematiskt gå igenom vad som publicerats i försöket att få kläm på vad som med evidens för effektivitet kan erbjudas mot baksmälla.

Syftet med genomgången var att jämföra kvantitativt effektiviteten och toleransen av den farmakologiskt aktiva behandlingsinsatsen för att förhindra alkoholbaksmällan.

Forskarna hittade 21 placebokontrollerade randomiserade studier som redovisade resultat för  röd ginseng, koreansk päronjuice och andra mer eller mindre suspekta kurer. Det slutliga resultatet blev naturligtvis haltande emedan ingen publicerad forskning visade sig undersöka samma substans. Någon meta-analys var inte att tänka på.

Men många substanser blev det, här den engelska listan över de möjliga och efterlängtade kurerna:

  • Curcumin, Duolac ProAP4 (probiotics), L-cysteine, N-Acetyl-L-Cysteine (NAC), Rapid Recovery (L-cysteine, thiamine, pyridoxine and ascorbic acid), Loxoprofen (loxoprofen sodium), SJP-001 (naproxen and fexofenadine), Phyllpro (Phyllanthus amarus), Clovinol (extract of clove buds), Hovenia dulcis Thunb. fruit extract (HDE), Polysaccharide rich extract of Acanthopanax (PEA), Red Ginseng, Korean Pear Juice, L-ornithine, Prickly Pear, Artichoke extract, ‘Morning-Fit’ (dried yeast, thiamine nitrate, pyridoxine hydrochloride, and riboflavin), Propranolol, Tolfenamic acid, Chlormethiazole, and Pyritinol.

Den trivsamma genomgången som publicerades i Addiction avslutas med konklusionen att det finns endast mycket låg evidens för effektiviteten varför någon behandlingsrekommendation av de genomgångna farmakologiskt aktiva substanser inte går att ge. Alla studierna visade dock på god tolerans. Det kan, enligt författarna, möjligen finnas anledning att göra fördjupade studier med pyritinol (C16H20N2O4S2, har bl a använts mot ångest), kryddnejlikeextrakt och NSAID-medlet tolfenamin, även om dessa tre också har mycket låg evidens för effektivitet.

https://doi.org/10.1111/add.15786

Även om det är från en låg nivå så ökade i procent produktionen och konsumtionen av den alkoholfria ölen (≤0,5procentig alkoholhalt) i Europa mellan 2013 och 2019 mer än den alkoholhaltiga ölen. Den alkoholfria ölen svarade 2019 för 3,8 procent av all öl volymmässigt och i euro räknat var motsvarande procentsats 4,1.

Det är fem länder som svarar för nästan 81 procent av försäljningen med Tyskland i täten, följt av Nederländerna, Spanien, Polen och Tjeckien. Räknas intaget volymmässigt av den alkoholfria ölen är det Tjeckien som dricker mest, sedan följer Nederländerna, Spanien, Luxemburg och Tyskland.
https://doi.org/10.1111/dar.13429

För fjortonde året i rad har Interpol gjort sitt globala nedslag mot kriminell verksamhet. Operationen går under beteckningen Pangea och omfattade 2021 mer än 90 länder. Den oannonserade aktionen skedde samordnat världen över mot illegala websidor samma majvecka. Pangea riktar sig mot den illegala onlineförsäljningen av mediciner och medicinska produkter och även att identifiera kriminella nätverk.

Operationen resulterade i 277 arresteringar och beslag av potentiellt farliga läkemedel värda mer än 23 miljoner dollar, vilket var nästan dubbelt så mycket som föregående års tillslag. Totalt omfattade tillslagen 9 miljoner farmaceutiska enheter som Viagra (och motsvarande), anti-cancerläkemedel, hypnotika och sedativa, anti-covidläkemedel, anabola steroider och smärtstillande.

Eftersom det var ett pandemiår beslagtog poliser, tull och hälsopersonal stora mängder kirurgiska munskydd och självtestningskit för COVID-19, HIV och glukos som inte uppfyllde medicinska krav, dvs bluffutrustning.

Lägg därtill en imponerande nedstängning av darknetsajter: 113 000.
Interpol

CAN:s skolundersökning från 2021 visar på fortsatt historiskt låga nivåer för ungas drickande. Det gäller både hur många som dricker och hur mycket de dricker. Under pandemin har den nedgång som pågått under hela 2000-talet ånyo börjat sjunka. Däremot ökar snusandet.

Undersökningen visar att 36 procent i årskurs 9 och 67 procent i gymnasiets år 2 uppger att de druckit alkohol under de senaste 12 månaderna. Bland niondeklassarna stannade nedgången av åren före pandemin, men har nu börjat sjunka igen. Andelen skolelever som dricker sig berusade minst en gång per månad har gått ned, och bland niondeklassare är det 6 procent och för år 2 på gymnasiet 19 procent.

Ännu en illustration till den sjunkande alkoholkonsumtionen är att andelen niondeklassare som har druckit alkohol före 14 års ålder var 13 procent. 1999 var motsvarande andel 51 procent.

Regeringen tillsatte 2020 en utredning som i sitt slutbetänkande skulle presentera en analys om hur gårdsförsäljning av alkoholhaltiga dryckere kan införas. Till utredare utsågs Elisabeth Nilsson (fd landshövdning i Östergötland). En förutsättning för uppdraget var att Systembolagets monopol skulle säkras.Uppdraget bygger på en överenskommelse mellan regeringen, Centerpartiet och Liberalerna.

I december 2021 var utredaren klar och på DNdebatt (211209) gör Elisabeth Nilsson en utförlig redovisning över vad hon och arbetsgruppen kommit fram till: gårdsförsäljning av alkoholhaltiga drycker bör tillåtas.

Vår norska systerförening “Norsk Forening for Rus- og Avhengighetsmedisin” hade 25-27 oktober 2021 sin årliga konferens. På grund av pandemin genomfördes mötet halv-digitalt, där vissa deltagare fanns med fysiskt i Oslo medan andra deltog via Zoom.

Ett av årets teman var Rusmedisin i Norden, där Svensk förening för Beroendemedins ordförande Joar Guterstam presenterade vår svenska förening medan Jonna Levola talade för den finska förening där hon är ordförande. Guri Spilhaug som är ordförande i den norska föreningen fungerade som moderator.

Det visade sig finnas många beröringspunkter mellan våra olika länder, inte minst när det gällde utbildning där vi alla infört beroendemedicin som läkarspecialitet men på delvis olika sätt.

Frågor kring psykiatrisk samsjuklighet med beroende, som ju blivit särskilt uppmärksammade i Sverige i och med Samsjuklighetsutredningen, är högt på agendan även i våra grannländer.

De nordiska deltagarländernas representanter var alla eniga om att samarbete och utbyte av erfarenheter mellan ländernas föreningar vore värdefullt framöver och förhoppningsvis blir det snart lättare också att besöka varandra fysiskt.

I november 2016 godkändes en legalisering av cannabis i Kalifornien. Staten Kalifornien tillhandahåller härefter till licensierade butiker cannabis som är framställd vid delstatens egen fabrik. Denna legala verksamhet var tänkt som en inte försumbar inkomstkälla för delstaten och förhoppningsvis en mer eller mindre utradering av den omfattande illegala marknaden.

Den enkla sammanfattningen, enligt the Guardians rapport, är att såväl legaliseringen som inkomsterna blivit ett totalt fiasko.

Efter fem års legalt tillhandahållen cannabis (marijuana) för rekreationellt bruk är fortfarande huvuddelen av den sålda/intagna drogen illegal – mellan 80 och 90 procent enligt experter i Kalifornien.

Nu visar det sig också att en majoritet av städer och samhällen i delstaten inte tillåter legalt utbud. I de samhällen där det dock finns försäljning klagar affärsinnehavarna. Det lönar sig inte eftersom skatten på cannabisen är hög, det är begränsad möjlighet att få licens och kostsamma regleringar vid försäljningen. Detta leder till höga priser på den legala cannabisen. Kunderna vänder sig istället till den mindre (inte alls) reglerade svarta marknaden.

Vad händer med de legala försäljningsställena? För att få förtjänst säljer man såväl legala som illegala produkter. Kunden vet varken ut eller in: är jag kriminell eller inte?

The Guardian 211102

Svensk förening för Beroendemedicin utdelade årets MediaDiplom vid föreningens årsmöte i Stockholm den 26 november. Diplomet är årligen utdelat sedan 1996. Enligt stadgarna grundar sig valet på person eller institution som på ett förtjänstfullt sätt med engagemang under senare tid spridit kunskap inom föreningens område till grupper som föreningen med svårighet når ut till.

Motivering till årets MediaDiplom:
Liria Ortiz får 2021 års MediaDiplom för att hon under många år som författare, utbildare och handledare bidragit till ökad förståelse för beroendetillstånd och hur dessa kan behandlas. Hon har medverkat frekvent i olika tv- och radioprogram och svarade under många år på läsarnas frågor i Dagens Nyheter. Med klokskap, värme och starkt engagemang för utsatta människor har hon inspirerat både professionen och allmänheten. 

Utförlig presentation kommer i 2022 års första nummer av Bulletin.

Tidigare diplomander:
Svante Nycander 1996, Thomas Nordegren 1997. Jan Mattsson 1998, Pelle Olsson 1999, Katarina Johansson 2000, Anders Nystrand 2001, Vanna Beckman 2002, Amelia Adamo 2003, Ritva Rönnberg 2004, Miki Agerberg 2005, Kateriana Janouch 2006, Jens Lapidus 2008, Benny Haag 2009, Magdalena In de Betou 2010, Therése Herecules 2011, Gerhard Larsson 2012, Johannes Forssberg 2013, Margareta Hägglund 2014, Ann Söderlund och Sanna Lundell 2015, Hillevi Wahl 2016, Therese Bergstedt och Johan Wicklén 2017, Julius von Wright 2018, Ulrika Hjalmarson Neideman 2019, Anna-Klara Bankel 2020.

Liria Ortiz och föreningens ordförande Joar Guterstam
Foto: Sven Wåhlin

I en studie från Norge med gamle nestorn Jørg Mørland som medförfattare har man undersökt  sambandet mellan egenrapporterad alkoholkonsumtion, HDL-C och colorectal cancer. Sammantaget inkluderades drygt 250 000 norrmän under den 18-årsperiod som undersökningen omfattade.

Det finns tidigare publicerade rapporter om en ökad risk för utveckling av colorectal cancer (CRC) vid alkoholkonsumtion. Acetaldehyd skulle vara orsaken emedan denna etanolmetabolit har cancerogena faktorer. Inte bara alkohol är förknippad med CRC utan även HDL-C (High Density Lipoprotein Colesterol).

Den norska studien visar på ett positivt samband mellan alkoholkonsumtion och HDL-C. När det gäller coloncancer var sambandet negativt men för rectalcancer finns ett samband om än inte statistiskt signifikant.

Det framkom även i denna undersökning att det finns ett positivt samband mellan alkoholkonsumtion och såväl colon- som rectalcancer, lite mer uttalat för den sistnämnda.

Alcohol Alcoholism, doi.org/10.1093/alcalc/agab007